Måndag morgon: Kommer Madsen att sitta kvar?
Malmö FF har årsmöte i februari. Det kan bli ett spännande sådant. Madsens plats som ordförande står på spel.
En gång gjorde jag en intervju med en forskare vid Malmö Högskola, Torbjörn Andersson. Vi pratade om supporterkultur, om vad en klubb betyder för staden och dess invånares självbild och image. Och om hur en stad och dess klubb formas av samhället de lever i.
Landet Sverige och staden Malmö har styrts med socialdemokraternas ideologi som ledstjärna. En ideologi som är sprungen ur den fattige arbetarens perspektiv. Malmö har formats av 1900-talets industrialisering med allt vad det innebär av tankemönster, ideologier, auktoritetstro och tanken om att man har sin plats i tillvaron och tron på att de som leder oss vill oss väl.
Men nu har något hänt. Samhället och Sverige har förändrats. Den gamla stammens invånare är på väg att minska. Sveriges yngre invånare är demokratiskt formade i ett samhälle och en skola som lärt dem att ifrågasätta och bilda sig en egen uppfattning om sakernas tillstånd. Malmö är inte längre en industristad, snarare en tjänstemannastad. Vi har fått en högskola, med högre utbildning där en del av eleverna stannar kvar i staden, andra är födda här och rätt många av dem håller på Malmö FF.
Malmö FF som klubb och dess ordförande har ofta uppfattats som en aning självgoda. På det sätt en selfmade man från den fattigare delen av befolkningen kan bli när han lyckas. Lite stöddig, lite jag vet bäst och med liten vilja att lyssna till andra än sig själv.
Det fanns en period i historien när klubben var ödmjuk och villig till förändring. Det var när vi ramlat ur Allsvenskan och man insåg att det gamla sättet att leda klubben inte fungerade längre. Den perioden sammanfaller med Bengt Madsens första år.
Man ska inte glömma bort att det under Bengt Madsens tid skapats en stark ekonomi, byggts en stadion, tagits ett SM-guld, skapats en helt ny organisation som är mer företagslik och som avlastar styrelsen och dess ordförande från det operativa arbetet. Ett beslut som ger styrelsen tid och möjlighet att agera långsiktigt. Att inte tvingas tänka på det dagliga slitet. Sånt som resultatet i den senaste matchen eller under de senaste månaderna.
Paradoxen är att det är just det som avgör fansens bedömning av deras arbete. Vilket har varit väldigt tydligt de senaste åren.
Malmö FF: s medlemmar tycker inte om att gunga båten. Det blir uppenbart vid en genomgång av historien. Man har haft tre ordförande på 62 år sedan Eric Persson tog över 1937. Innan dess har endast fyra andra namn svingat klubban i föreningen. Stabilitet verkar alltså vara ett honnörsord för alla de som betalar in sin medlemsavgift. En önskan som har manifesterat sig i ordföranden som den starka ledaren.
Årsmötena brukar vara lugna och välregisserade föreställningar där valberedningen gjort ett ur deras perspektiv gediget förankrings/sonderingsjobb innan mötet. Ordföranden har valts om år efter år, så länge han själv velat. Föreningsdemokrati verkar där betyda att man säger ja till förslagen inte att man ifrågasätter ledningens existens.
Frågan är om dessa medlemmar känner sig trygga med att lämna över ordförandeklubban och klubbens alla miljoner till en person som kuppas/röstas in av yngre generation medlemmar med annan framtoning och andra ideal än dem själva, på nästa årsmöte.
Om inte det finns en trojan inne i styrelsen. Någon som medlemmarna känner att de kan lita på och som gör att de flesta styrelsemedlemmarna stannar kvar på sina poster. Enligt en källa jag pratat med lämnar 50 procent av styrelsen om Madsen tvingas bort, som det ser ut idag.
Om de uppgifterna är riktiga är det intressanta siffror. För det kan betyda att Madsens stöd kanske inte är så stort, inte ens i hans egen styrelse.
Madsen har under september haft tur genom att resultaten gått hans väg. Därför att många medlemmars ilska lägger sig när resultaten är bra. Men den senaste tidens turbulens kring MFF Support och dess förre ordförande – Tony Ernst – kan ställa till det. Ernst har offentligt sagt att han inte tror att Madsen är rätt man att leda Malmö FF i den nya tiden.
Sammanslutningen Framtidsgruppen jobbar också aktivt på att få fram en kandidat till ordförandeposten. Om jag vore dem hade jag styrt om satsningen från att gälla en kamp om ordförandeposten till att få in en trovärdig och bra ledamot i styrelsen. En som kan bygga upp förtroendet hos medlemmarna i lugn och ro fram till dess att Madsen själv väljer att avgå, något som verkar kunna ske efter 100-årsjubiléet. Det har han ju öppnat upp för i en del uttalanden.
Då skulle man inte gunga båten lika hårt och tvinga den konservativa delen av medlemmarna att välja mellan att behålla eller avsätta sin ordförande. Där jag tror att utgången blivit att man valt Madsen och en långsiktig förändring av Malmö FF skulle få ett rejält bakslag.
Det är i detta perspektiv man ska se kampen om ordförandeposten i Malmö FF och Bengt Madsens existens som ordförande ligger i vågskålen. Det kan bli ett av de mer spännande årsmötena på väldigt länge.
