- -
Elfsborg-AIK 0-0 - Livsviktig poäng bärgad i Borås
I vad som kanske var säsongens viktigaste match stod AIK pall. 0-0 på Borås Arena gör inte bara att AIK är fortsatta serieledare. Troligtvis har man även sågat av Elfsborg i guldstriden. Och nu ligger pressen på IFK Göteborg.
Förutsättningarna var glasklara inför matchen. Vid förlust skulle AIK inte bara kunna förlora serieledningen. Man skulle även bjuda in en tredje part i den Allsvenska guldstriden.
Inget var viktigare än en poäng i Borås. Och det skulle prägla startelvan.
Till att börja med så gick Walid Atta in istället för Per Karlsson i backlinjen. Ett logiskt val som minimalt skulle ändra på Allsvenskans stabilaste backlinje. Ett val som Mikael Stahre också inte skulle ångra efter matchen. På mittfältet tog Daniel Tjernström platsen till vänster istället för avstängde Bojan Djordjic medan nyväckte Dulee Johnson åter fanns bredvid Jorge Ortiz.
Valet av Daniel Tjernstörm indikerade att AIK var i Borås för att kriga sig till en poäng.
Och det var precis så det blev också.
Elfsborg förde spelet i första halvlek - men utan att för sakens skull dominera. Ett djupt liggande AIK förhindrade heta målchanser och skapade kontringstillfällen. Samtidigt blev det energislukande anfall där boll tappades lätt och där rättvända Elfsborgspelare kunde, och borde, straffat AIK mer. Ett typ exempel var i den 26:e minuten då Antonio Flávio i ett övermodigt tillstånd tappade bollen på mittplan då det fanns stora ytor framför straffområdet. James Keenes distansskott hanterade dock Daniel Örlund enkelt.
Elfsborg bjöds in i matchen
Situationen var dock symptomatisk för matchen. Och skulle återupprepa sig.
AIK:s anfall var ofta frustrerande korta. Men ibland glimrade man till. Efter en halvtimmas spel var Antonio Flávios skarv på Tjernströms långa frispark värd ett bättre öde. Men framför Covic var ingen riktigt med på skarvningen. Strax efter fick Jos Hooiveld kontakt på Dulee Johnsons inspel efter en lång hörnsituation. Nicken gick dock metern över Ante Covics ribba.
Antonio Flávios inspel - värd ett bättre öde.
AIK spelade in sig i matchen mot slutet av första halvlek, främst genom att hota på fasta situationer. Likväl hade man kunnat gå in i halvtid i underläge. Och återigen genom att skänka Elfsborg en gratis omställning. Dulee Johnson vände in mot plan på övertid på egen planhalva, Elfsborg tackade och tog emot genom att bryta och gå direkt på avslut. Emir Bajramis hårda skott kunde nätt och jämnt täckas ut till hörna.
I normala fall straffar sig sådana lägen. I synnerhet mot väldigt bra lag. Men AIK försvarade sig skickligt, och hade tur, samtidigt som Elfsborg kändes uddlösa.
Frågan nog flera ställde sig i halvtid var om det skulle hålla sig. AIK hade krigat. Men det skedde på ett sätt som krävde och tog mycket energi
Andra halvlek - en inledande pärs
Det kändes i halvtid som att Elfsborg hade en växel att sätta in. I början av andra halvlek kom den. Och det skulle handla mycket om Emir Bajrami och Anders Svensson. Men först om Walid Atta. Fem minuter in i halvleken bröt han utanför straffområdet på ett lysande sätt och började sedan driva upp bollen på ett manér vi bara sett Jos Hooiveld göra i år. Utanför straffområdet rullade han ut bollen till Martin Mutumba, som för en gångs skull spelade vidare bollen direkt. Antonio Flávio kom, sköt och Covic tvingades rädda till hörna.
Det var AIK:s första skott på mål. Och det skulle också bli det sista.
De följande 25 minuterna var annars Elfsborgs helt och hållet. Anders Svensson kom i ett för honom karaktäristiskt läge men avslutade svagt utanför straffområdet. Minuten efter tvingade Emir Bajramis skott Daniel Örlund till en kvalificerad räddning. AIK såg för ett tillfälle väldigt pressat ut. Elfsborg rullade ostört, gjorde spelvändningar och kom till flera avslut. Men samtidigt som växeln hade satts in så gick inte Boråsmaskinen på högvarv. Det var dåliga skott framför ett kompakt AIK-försvar där ingen föll ur ramen. De skott som gick på mål kunde Daniel Örlund, som vanligt denna säsong, rädda tryggt och säkert. Så trots att AIK fortsatte bjuda på flera omställningar var det inget som Elfsborg utnyttjade.
Nisse nästan osannolik matchvinnare
Istället höll säsongens mest osannolika matchvinnare på att slå till igen. I den 72:a minuten studsade bollen ut till Nils-Eric Johansson som sköt direkt, via en Elfsborgsförsvarare, tätt utanför Covics stolpe. Avslutet gav AIK kraft och tände till en bortasektion som vokalt redan dominerat atmosfären på Borås Arena. Strax efter kändes det också som att en utebliven straff sög energin ut ur Elfsborg. Anders Svensson drev in bollen i straffområdet, Jorge Ortiz drämde in i en axel mot axel situation och Svensson föll. En tackling onekligen på gränsen, och frågan är om det inte var över med tanke på att AIK:s argentinske mittfältare inte riktigt var nära bollen. Domare Martin Ingvarsson såg ut att tveka - men friade.
Å andra sidan kan man se det som gudomlig rättvisa. Mathias Floréns flagranta livtag på Hooiveld under ett par hörnor i första halvlek borde gett straff både en och två gånger.
Resterande minuter blev ett nagelbitande av guds nåde. Med så mycket på spel hade ett insläppt mål skickat en mot helvetets avgrund. Men när Elfsborg blev mer omständigt, och AIK allt mer organiserat, kändes det bäddat för ett ofantligt viktigt resultat.
När Ingvarssons slutsignal ljöd kändes det, lite motsägelsefullt kanske, både rättvist och orättvist med 0-0. Rättvist för att AIK som kollektivt spelade till sig poängen och inte bjöd till några stekheta chanser. Orättvist för att Elfsborg var det bollförande laget och de som skapat flest möjligheter.
Men vad gör det när det viktigaste är ställningen efter 90 minuter. AIK åkte till Borås för att få en livsviktig poäng - och nu har vi Allsvenskans avgörande i våra egna händer.
Gulddrömmen lever
Oavsett hur det går imorgon i Göteborgsderbyt mellan GAIS och IFK Göteborg kommer AIK leda serien. Och med Elfsborg fyra poäng efter kan vi troligtvis stryka Boråsarna från guldstriden. En svag målskillnad gör att Elfsborg mer eller mindre måste vinna alla sina matcher, samtidigt som AIK, och IFK Göteborg, tappar stort. Och med tanke på hur laget var ikväll känns det scenariot inte särskilt realistiskt.
Gulddrömmen fortsätter. Den 25 oktober kan den, om allt går vår väg, redan slå in (se avslutande spelschemat i slutet).
Pressen ligger hos IFK Göteborg och Elfsborg.
Tacka Mikael Stahre & co för en febril insats i Borås för det.
Matchens lirare
Det går att utnämna flera kandidater denna kväll. Men det är svårt att inte nämna Walid Atta. Han har fått få möjligheter under året, och med tanke på hur det sett ut är det inte konstigt. Att då slängas in borta mot Elfsborg och ändå spela som att han hade varit ordinarie hela säsongen är otroligt starkt. Spelade respektlöst och stod för få missar, i synnerhet under andra halvlek.
Matchfakta
Elfsborg-AIK 0-0
Varningar AIK: Dulee Johnson (avstängd mot Gefle)
Publik: 12 917
Avslutande spelschemat
AIK (51 poäng, +13 i målskillnad)
17 oktober: Gefle (h)
25 oktober: Hammarby (b)
28 oktober: Örebro (h)
1 november: IFK Göteborg (b)
IFK Göteborg (47 p, +25)
5 oktober: Gais (h)
19 oktober: Malmö FF (b)
23 oktober: Brommapojkarna (b)
27 oktober: Halmstad (h)
1 november: AIK (h)
Elfsborg (47 p, +7)
17 oktober: Trelleborg (b)
25 oktober: Häcken (h)
28 oktober: Örgryte (b)
1 november: Helsingborg (h)
