Vi tycker om MFF: För Göteborgare är livet en ständigt pågående stadskamp
Sanjay Rubinstein har vässat pennan rejält i veckans panel. Tillsammans med Micke Möller och Kaveh Kohshahi tycker han till om kommande drabbning mot IFK Göteborg.
Himmelriket presenterar stolt veckans panel:
Sanjay Rubinstein
Följer MFF slaviskt, på streamade P2P matcher, kompisar som spelar in matcherna och ibland så spartanskt som genom radio. Har inte bott i Malmö sedan 2005 och bor i ett land där ingen förstår fotboll och än mindre har hört talas om Malmö FF. Somliga skulle nog kalla honom forumprofil.
Micke Möller
Tidigare redaktör för Himmelriket. Numera redaktionschef på Svenska Fans. Har följt MFF sedan barnsben. Minns framgångarna, och längtar efter nya.
Kaveh Kohshahi
Frispråkig bloggare på Eurosport.se och frekvent forumskribent.
Inför matchen mellan Malmö FF och Göteborg går det inte att ta miste på den stora rivaliteten som finns mellan de båda klubbarnas fans. På forum, bloggar och andra medium kan man ta del av hatkampanjer, stolpdiskussioner och hyllningar till Roland Andersson som var med om att föra ner MFF i Superettan. För många MFF-supportrar är det IFK Göteborg och inte HIF som är den främste konkurrenten. Hur ser du på detta?
Sanjay: "Leve Göteborg, Leve Lasse Kronér", hörde jag en man väsa bakom mig,samtidigt som tåget rullade in på stationen. Jag ryckte till lite yrvaket och tittade över axeln. Där satt två män, alldeles högröda i ansiktet och diskuterade att Göteborg minsann hade Sveriges bästa TV-programledare. Jag hade precis kommit till Göteborg för första gången i mitt liv och skulle hälsa på en vän som nyligen flyttat till staden. Vad jag då uppfattade som en mycket lustig och ovanlig händelse, skulle jag under de kommande dagarna lära mig var själva kärnan med Göteborg. En bisarr, för att inte säga barnslig stolthet över sin stad, där allt skulle jämföras. Avenyn är den krogtätaste gatan i Sverige, i Göteborg finns det fler vänsterhänta rörmokare än någon annanstans i Sverige osv. Här gick det plötsligt upp för mig varför det på Göteborgsderbyna alltid jublas som mest närpubliksiffran läses upp. Ett derby för en Göteborgare är inte en match mellan två rivaliserande fotbollsklubbar, det är en möjlighet att få in fler Göteborgare på en arena än vad någon annan stad i Sverige klarar av. Hur matchen slutar spelar ingen roll. För en Göteborgare är livet en enda ständigt pågående stadskamp. Mellan Göteborgare finns ingen rivalitet.
Det är därför vi MFF-supportrar alltid blir så konfunderade i mötet med IFK-supportrarna. Medans vi håller på en fotbollsklubb så håller de på en stad. Medans vi MFF-supportrar är stolta över att ha vunnit Allsvenskan 18 gånger, fler än något annat lag i Sverige, så yrar IFK-supportrarna om hur många lag Göteborg har i Allsvenskan, någon märklig slutspelsturnering, Frölunda Indians (vilka indianer?), samt en bisarr tröstturnering för lag som kommit tvåa i sin serie.
Medans vi MFF-supportrar ser IFK Göteborg som vår värsta rival, ja de är trots allt den klubb som är närmst bakom oss vad det gäller att vinna Allsvenskan och vi ska väl också erkänna att de ligger före oss i Maratontabellen, så verkar IFK-supportrarna intresserade av något helt annat. Ibland verkar IFK-supportrarna inte ens se oss som rivaler. På vårt forum dyker det lite titt som tätt upp någon förvirrad IFK-supporter och börjar yra om att IFK och MFF är så mycket bättre än Stockholmslagen. Som om vi var någon sorts brödraföreningar, där vi inkluderas i deras märkliga stadskamp med huvudstaden. Allt detta kan göra en MFF-supporter inte bara förvirrad, utan även oerhört irriterad. Var någonstans i världen ser man detta bisarra beteende. Håller Liverpool och United-fans på och yrar om London? Teamar Juventus och Inter-fansen ihop sig mot Roma?
Själv har jag fortfarande inte förlåtit IFK för Peter Ijeh-affären, egentligen hade det räckt med bara värvningen för att man skulle bli förbannad, att det dessutom gjordes med olagliga metoder och att klubben på något sätt lyckades få förbundet att titta åt ett annat håll gör en bara ännu mer ilsken. Att detta mönster dessutom forsätter, stolpförflyttningar, förbundet blundar, osv. Ja vad säger man? Klubben hade så sent som för några år sedan en skrupelfri vapenhandlare som ordförande, så vad annat är att vänta? Oärligheten genomsyrar allt IFK Göteborg gör.
Allt detta, den sportsliga rivaliteten, värvningarna, från Christian Karlsson och Jocke Persson till Peter Ijeh har gjort IFK Göteborg till MFF:s värsta rivaler, men samtidigt vet vi att allt detta går IFK-fansen förbi. De yrar på om antalet lag Göteborg har i Allsvenskan, om att världens längsta smörgårdsbord har varit på Avenyn och inte i Stockholm. Men kanske framför allt yrar de ständigt på om Lasse Kronér. Personkulten kring denna man är till en början roande, men till slut skrämmande och när jag i skrivande stund läser att Sven-Göran Eriksson är aktuell för att ta över det Nordkoreanska landslaget så tänker jag att han kommer att känna igen sig från sin tid i Göteborg.
Micke: I mitt supporterskap är jag ganska präglad av 70-, 80- och 90-talen och de ständiga dusterna mellan de dåtida storlagen Malmö FF och IFK Göteborg. Därför ser jag fortfarande Blåvitt som den stora konkurrenten. Det finns en historisk rivalitet lagen emellan som ger de här matcherna en extra krydda. Åtminstone för de av oss som var med på den tiden. För den yngre generationen har Helsingborg tagit över Blåvitts plats, med den skillnad att det nu mer handlar om lokalrivalitet snarare än om sportslig rivalitet som var fallet med IFK Göteborg.
Kaveh: För mig är IFK Göteborg den största rivalen. Det handlar om meriter, historia och nu senast fusk. Det handlar om mycket mer än det som HIF till vår enligt allmänheten största rival. HIF har jobbiga supportrar med våldsamma tendenser och så ligger staden i samma landskap. Självklart är betyder de matcherna väldigt mycket, men IFK är det enda laget före oss i maratontabellen och det enda laget som kan hävda att de har fler meriter, även om det kan diskuteras i en oändlighet. När vi möter IFK så betyder det någonting, det är som om två delar av svensk fotbollshistoria utkämpar ett krig på plan. Oj, vad dramatiskt det lät.
Genom åren har MFF och IFK Göteborg bjudit på många fina fotbollstillställningar. Vilken match mellan de båda lagen minns du mest?
Sanjay: Det är nog dött lopp mellan de båda mötena säsongen 2004. Den nästsista matchen på Nya Ullevi, då 8000 MFF supportrar tagi sig tillGöteborg sitter naturligtvis kvar i minnet för alltid, men eftersomdet är ett så självklart val för så många så väljer jag att minnashemmamatchen mot IFK Göteborg samma säsong. Det var Ijehs första matchi Malmö för IFK sedan han lämnade och det var dessutom en match mellande två hetaste kanidaterna till guldet det året. Det publiktryck jagupplevde på Stadion i den matchen, varje gång Ijeh rörde bollen ochnär Tobias Grahn petade in segermålet, det är det mäktigaste jag harupplevt på en fotbollsarena.
Micke: Helt omedelbart kommer jag att tänka på bortmatchen i maj 1994 när Malmö FF låg under med 3-0 i första halvlek efter att ha malts ner av ett effektivt IFK Göteborg. Jag bodde i Göteborg vid den här tiden och var på matchen tillsammans med några polare, tillika Blåvitt-fans. I halvlek hånade de mig givetvis och skrattade åt mitt ”ynkliga MFF”. Men i andra halvlek vände matchen fullständigt och Nyhlén, Wirmola, Dubbel-Anders och Jocke Persson såg till att vända underläget till en 4-3-seger! Efter slutsignalen studsade jag omkring som en galning på läktaren och trakasserade högljutt mina nu mycket tysta och tjuriga blåvita polare. Det var en underbar dag för en malmöit i Göteborgs-exil! Sen var även bortamatchen 2004 en rätt härlig upplevelse, förstås …
Kaveh: Jag är så pass tråkig att jag vill nämna vinsten i Göteborg 2004. Matchen handlade om enormt mycket och förutom att vi vann och tog ett steg mot guldet så spelade vi bort IFK från guldet. Stämningen på Nya Ullevi var makalös. En unik uppvisning i kärlek och passion. Sedan vill jag även nämna hemmamatchen 2006, det ösregnade och Junior gjorde två mål för MFF. Säsongen var körd och det mesta var skit då. Det var en uselt spelad match, men det kändes så bra efteråt. Jag vill även komma ihåg att Jonas Sandqvist gjorde en galen räddning som ledde till att han byttes ut efter en kollision med stolpen. Orutinerat av Sankan som bara borde ha flyttat på den stolpen innan matchen á la Christensen. Då hade han inte behövt slänga sig.
Göteborg kommer till Stadion med mål att ta hem tre poäng i guldjakten. Frågan är om formstarka Malmö kan sätta käppar i hjulet för dem. Vad tror du om matchen?
Sanjay: För mig är detta den viktigaste matchen MFF har haft sedan densnöpliga förlusten mot FC Thun, Visst kan man tycka att en fjärdeplats för MFF är blaha blaha. Men nu är det fem år sedan MFF presterade något och en möjlighet att spela i Europa League nästa år skulle vara mycket värdefullt för MFF. Tändningen bland våra unga spelare borde vara enorm. Att dessutom få möjligheten att sätta käppar ihjulet för en utav guldkandidaterna, tillika vår värsta rival kan knappast göra saken sämre. Vi är det formstarkaste laget i Allsvenskan just nu, ska man vara ärlig så undrar jag om MFF varit i sådan här form sedan jag började följa laget. Visserligen har IFK tagit sina poäng, men de är väsentligt försvagade jämfört med hur truppen såg ut i våras. Jag inte bara tror att vi har en chans att sätta käppar i hjulet för IFK Göteborg. Jag förutsätter att vi är favoriter till att vinna matchen.
Micke: Även om Malmö FF har gått som på räls de senaste omgångarna tycker jag fortfarande det är svårt att bedöma lagets slagkraft – åtminstone mot de starkare lagen. Hur som så tror jag att finns en liten chans. IFK Göteborg har drabbats av många skador och utan Hysén och eventuellt Stiller är deras offensiv ganska svag. Kan MFF i sin tur uppbåda samma energi och flöde i sitt spel som vi sett exempel på under senare tid, så tror jag att laget kan ställa till en hel del problem för IFK Göteborg. Man skall dock inte glömma att Blåvitt har guldvittring och det funkar givetvis som en extra inspiration för Rehn och hans gossar. De kommer inte att vika sig en tum, och vi kan förvänta oss en tät och fysiskt hård match. Jag tror det blir en jämn tillställning och ett oavgjort resultat är väl en inte alltför kvalificerad gissning.
Kaveh: Matchen kan sluta hur som helst. Vi har visserligen fem raka segrar och enormt självförtroende, men nu åker vi ett uppehåll här samtidigt som IFK stryker några spelare från skadelistan, främst Hysén. IFK är ett lag som vet hur man vinner och har en stabilitet och tyngd i sitt lag som enbart kan matchas av AIK. Det som kanske främst talar för oss är att IFK oavsett vad de säger om matchen mot AIK, redan nu måste vinna för att ha en bra chans på guldet. Oavgjort räcker egentligen inte långt. De kommer till Malmö för att vinna och det kommer finnas möjligheter för MFF att utnyttja det vi numera är bäst på: kontra. Använder man fortfarande det ordet? Kontra? "Ställa om" bör man kanske säga egentligen. MFF släpper inte in mer än ett två och MFF gör definitivt två mål i den form man är i. Så jag tror på 2-2 eller hemmavinst. Sen vet man aldrig vad IFK kan tänkas hitta på för fusk dock. De kanske får spela med hockeymål eller något.
