Klackrader: Var är Gaisklacken?
Himmelrikets Anders Roth delar med sig av sin klackupplevelse från gårdagen.
Tycker vi gjorde en helt okej insats från läktaren igår. Lite för mycket hata-ramsor jämfört med dem vi tycker om. Kan inte vara jätteskoj att som MFF:are boende i Götet att hälften av sånginsatsen handlar om hur kass stan är.
"Vita laget" gungade på ordentligt även efter de 15 första minuterna, efter det brukar vi ju hålla andan.
Sms:ade en Gaispolare på andra sidan stadion, "Var är Gaisklacken?". Svar: ”Var är Malmös? Jag ser bara ett gäng med trumma som hoppar.” Lite vad det går ut på.
Ramsmässigt konkurrerar Gais med Helsingborg om att sjunga samma hela tiden. "Heja Gais" är verkligen uppfinningsrikt att ha som enda dänga. Inte för att vi kommer med nya ramsor hela tiden, visst känns det som om nya ramsor kom oftare förut (?), men nog sjunger vi olika.
Utmärkt att dra igång Richardinhoramsan efter hans brytning. Mer sånt! Jag själv brukar fundera på om det vore skoj att sjunga personramsorna även efter att spelaren slutat i klubben. Att ha som grej att hylla spelare även efter att de har flyttat. Jag tänker på Zlatan, Maestro, Rosenberg med flera.
Hippiekillen i halvlek ska ju ha credd för jackan han hade dragit på sig. Det blir lite hockeystämning när man pressenterar spelare med smeknamn och dessutom har maskot i pausen.
Vad säger man om Wiltons volley i slutet av matchen? För de pengarna han kostat ska den gå in. Lika typiskt att det sen händer mer framåt på övertidsminuterna än på hela matchen.
Nu gör jag mig väl ovän med alla, men varför Touma suttit på läktaren ett tag förstår jag. Visst kan han dribbla, men någon vidare "end product" blir det inte.
