Har Arne Hegerfors blivit bitter?
Arne Hegerfors gick i TV4 till attack mot Kenny Pavey och AIK:s klack. I förlängningen var det ett angrepp på rätt många fotbollsfans.
Det är sorgligt att se när någon man tyckt om blir gammal och bitter. För många år sen var det en garant för underhållning när Arne Hegerfors skulle kommentera en sportsändning. Det spelade ingen roll om det var ett kort inslag i Sportnytt (på den tiden när han tillhörde SVT) eller Fulham-Derby i en Canal Plus-sändning. Han fick mig att tycka sport vara intressant. Även om det kanske inte alltid var lika initierat som det lät trodde jag verkligen att han visste allt; från Derbys målvakts mormors namn till den östtyske spjutkastarens dopingpreparat. Arne Hegerfors var kungen i TV.
Han var också snabb i både tanke och käft. Jag som rätt ointresserad av ishockey fann nöje i hans ordväxlingar med sina bisittare, ofta Anders ”Ankan” Parmström. Det kunde bli lite väl mycket Kålle å Ada-liknande skämt emellanåt, men på det stora hela var det mycket roande. Och som sagt, man fick känslan av att han kunde allt. Han lät påläst.
Så minns jag Arne Hegerfors.
Men något tycks ha hänt. Kanske är det bara för att han sitter i en tyckarpanel på måndagmorgnar i TV4 och tänker att man måste sticka ut. Kanske har han alltid varit sån här men dolt det väl. Eller så har han blivit en sur gammal man som ser på nutiden med en forntida blick.
I dagens sportpanel med Patrick Ekwall och Anna Brolin, strax efter 8 i morse, gick han till storms (eller attack på kvällstidningsspråk) mot Kenny Paveys sätt att fira AIK:s 2-1-mål mot Hammarby igår eftermiddag. Han ansåg att Solnaengelsmannen uppviglade publiken när han ställde sig på staketet och jublade ihop med sitt eget lags supportrar på Norra Stå. Detta borde minst ha renderat en varning enligt Arne Hegerfors (om inte annat för att ”han slog sig blodig dessutom”).
Och fortsätter: ”Det var ju ingen vanlig målgest så att säga utan det var att springa rakt upp till klacken, den värsta klacken i Sverige så att säga när det gäller våld, och tala om för dem att nu jäklar grabbar, nu…”
Det är ingen dålig sågning av en hel klack, minsann. Att hitta en story som inte finns är heller inte illa pinkat. Att se en stark glädjeyttring som något negativt är löjeväckande.
Det finns exempel på när spelare har hetsat genom att fira ett mål framför motståndarklacken, och det är både idiotiskt och fånigt. Men när spelare springer ut till sin egen publik och njuter tillsammans med den efter att ha gjort ett otroligt viktigt mål, då letar man som Arne Hegerfors efter problem som inte finns.
För var ska gränsen gå? Får man stå på gräsmattan framför sin klack och jubla efter mål? Får man springa till sin klack efter matchen och jubla, eller kränker man motståndarna då? Får man som Thomas Olsson göra mål mot sitt gamla lag? Får man överhuvudtaget göra mål utan att kränka någon annan? Bör kanske inte alla matcher sluta 0-0 så att alla är lagom nöjda och slipper vara missnöjda?
Arne Hegerfors borde be alla de tusen i AIK:s klack som aldrig för sitt liv skulle få för sig att ta till våld, vare sig på eller vid sidan av planen, om ursäkt. Han borde också be Hammarbys klack igår om ursäkt för att han förutsätter att den innehåller idioter som inte kan se en motståndarspelare jubla med sina egna supportrar utan att ta till våld. Han kan passa på att be alla oss fotbollssupportar om ursäkt för att han uppenbarligen anser oss vara en korkad mobb som inte kan skilja på glädje och hets.
Att det förekommer våldsamheter på fotbollsarenor i Sverige idag är ingen nyhet, och det ska fördömas och bestraffas. Men att fördöma en målskytts firande när det endast ledde till glädjescener hos de sina är ovanligt korkat.
Arne Hegerfors har blivit gammal. Inget negativt med det. Det blir vi alla om vi får leva så länge. Men Arne Hegerfors verkar ha blivit bitter och mossig, och påminner nu mer om den där karikatyren som lever efter devisen ”det var bättre förr”. Jag hoppas att detta var ett tillfälligt snedsprång i verkligheten, för det gör ont att se någon man tycker om och respekterat göra sig så till löje.
