- -
Helsingborg - Djurgården 0-2: DIFs oflyt vändes till flyt
Ångest. Kamp. Felbeslut. Missade handsituationer. Och ett fantastiskt mål av Prince Ikpe Ekong. Det var Helsingborg mot Djurgården i all sin korthet. Just det, DIF hade lite flyt också och inkasserade tre blytunga poäng i bottenstriden.
Min kollega, Henrik Hasselqvist hade svårt att beskriva Djurgårdens bragdseger med nio man mot Örgryte. Jag känner liknande känslor efter att ha bevittnat kvällens match mot Helsingborg. Ska man göra en matchanalys av det hela? Nej, det går knappast. Det vi såg i dag var två lag, ett utan och ett med motivation, helt utan linjer i sina spelidéer. Eller i omklädningsrummet hade kanske lagen ritat på sina respektive taktiktavlor hur Prince skulle avgöra och hur HIF skulle bädda för ett Henrik Larsson-mål i hans avslutningsmatch. Men när det teoretiska skulle förvandlas till praktik på planen gick det inte som någon ville. Första halvlek kantades av egna misstag. Kuivasto sparkade hål i luften två gånger om och Larsson försökte elegant chippa bollen över Dembo efter en indianare av Ekong, dock missberäknade han träffen och bollen hamnade i Dembos trygga bröstkorg.
Ledningsmålet kom från ingenstans
Bortsett från några enkla misstag såg Djurgården ändå inte ut som ett lag som spelade med kniven mot strupen, de få gånger de fick kontroll över bollen försökte de spela vårdat och bitvis lyckades dem. I den 37 minuten hamnar en ströboll hos Ayuba utanför straffområdet, ett skott och en touch av Helsingborgsbacken Patronen senare låg bollen i mål bakom Daniel Andersson. 0-1. Oväntat, likväl hur skönt som helst. Precis innan halvtid lyckades Daniel Andersson lämna sitt mål, samtidigt som bollen hamnade hos Jonson, tyvärr hade inte hans avslut den högsta av skärpor och bollen gick tätt utanför målramen.
Dembo spikade igen i andra
Inledningsvis i andra halvlek vårdade DIF bollen förvånansvärt fint. Men som DIF-supporter visste man att det sobra spelet knappast skulle hålla matchen ut – och så blev också fallet. Ju längre matchen led desto farligare chanser skapade Helsingborg. Skulason nickade över, Sundin och Larsson missade frilägen. Men Dembo gjorde en av årets helt klart starkaste insatser. Djurgården stack upp också, Youssef tog fram sig på kanten och spelade snett inåt bakåt till Jonson som sånär fick in bollen. Lite senare, närmre bestämt i den 69 minuten hamnar en ny ströboll hos Prince Ikpe Ekong, en nertagning, en studs i marken och väl avvägd yttersida senare låg bollen återigen i Helsingborgs nätmaskor. 0-2! Från ingenstans verkligen och vilket mål, det är väl bara Burlins kanon mot BP som slår högre än det. Ekong har inte uppfyllt våra förhoppningar sedan han kom till DIF, men efter kvällens mål är varje krona som spenderats på nigerianen välanvänd. Under matchens sista 20 minuter sjönk Djurgården i sina positioner, vilket var förståeligt och väntat. Helsingborg försökte göra ett mål i Larsson ära men hade problem med avslutningarna. Om inte bollen gick över ribban var Dembo där, gång på gång.
Oklar insats av Lerjeus
Till slut blåste domare Lerjeus av matchen och återigen kunde man pusta ut med tre poäng i bagaget. Så jävla stort. Så jävla skönt. Det ska sägas att Lerjeus missade fyra solklara handssituationer i matchen, en på HIF och tre på DIF, mycket oklart. Men på något sätt ser jag det ändå inte som oklart. Djurgården har bitvis i år haft ett sanslöst missflyt både med chanser och domslut, i kväll fick vi tillbaka allt och lite mer därtill.
Avslutningsvis. Vi höll nollan på bortaplan. Hörde du, vi höll nollan på bortaplan!
Thrillern fortsätter, fortsättning på söndag.