Guldnuggets från säsongens sista träningspass!
Det sista jag ser innan jag tar svängen ned mot ”Olaussons kurva” är Tobias Hysén. Med ett koppel av murvlar efter sig. Han går fort. Murvlarna följer efter med sina mikrofoner och objektiv. Det ser faktiskt lite löjligt ut alltihop!
Värmning. Löpning. Kvadrat. Avslut på två mål!
Mer dramatisk än så blev det aldrig idag!
Eller…
Ok, om vi nu ska tillåta oss att vara lite noggrannare än så.
Träningsupplägget är klassiskt så det förslår, och tempot är som vanligt lite halvsegt.
Avsluten är mer än halvkass, nästintill dåliga faktiskt.
Kvadraten genomförs helt standard, med samma gruppformationer som vanligt:
- Stora proffs tillhörande anfallet.
- Medelmittfält inklusive Teddy.
- Bänknötare och annat löst folk.
Stefan Rehn står och skruvar sig. Teddy Olausson hoppar själv med in i leken. Jonas Olsson står tyst.
Nej, det här var verkligen ingen träning att skriva hem om. Bland det klenaste jag sett på länge faktiskt!
MEN…
Det här är inte en vanlig träning!
Det är dagen innan bataljen på Gamla Ullevi.
Dagen innan vi ska ta SM-Guld nummer 19!
Dagen innan vi ska vinna med 1-0 (eller varför inte 2-0) mot Gnaget.
Då SKA DET INTE se bra ut på träningen. Det ska se skit ut! Som idag!
Jag vet inte om samtliga av de cirka 250 i publiken, många klädda i blåvit mundering, skulle hålla med?
Jag vet inte ens om de tänker i såna banor just nu?
Att döma av de applåder och hejarop spelarna får vid nedvärmningen,
efter avslutat träningspass, så verkar det som att allt är precis tvärtom.
Att vi just beskådat en klassträning, endast värdigt ett tvättäkta guldlag!
Men så är det inte. Men vi skiter i det nu. För imorgon ska vi ta guld!
Ni ska få era Guldnuggets, för de finns, men inte i spelet (vilket är bra, ok).
Utan de finns i dagens täta och atmosfärsrika inramning.
Håll till godo. Det här är vad GULD ALEX lägger extra vikt vid idag:
* Sebastian Eriksson får agera vänsterytter vid avslutningsövningen. Många gånger står han arbetslös.
- Men, va fan skicka hit bollen nångång, ropar ”Seb”. Han mumlar och tittar ned i gräsmattan.
De få bollar som kommer hans väg är verkligen lätträknade.
Helt plötsligt lämnar han sin plats, i fullt språng,
knör sig in i boxen och är ytterst nära att trycka in bollen.
Ojojoj… Den guldvinnarskallen folks!
* Erik Lund står på samma långsida som ”Seb”, men nere vid högra hörnet, som högerytter.
Visst kommer bollarna hans väg, gång på gång dessutom. Men som de kommer…
Högt och långt, studsande, ja. Jag blir själv irriterad till slut, för passen är bedrövliga.
Till slut brister Eriks tålamod och han vrålar med full styrka, mitt framför alla barnfamiljer:
- Med vad i helvete! Spridda skratt bland publiken. Eriks blick brinner med full kraft!
* Jakob Johansson missar nog egentligen allt i varje anfall idag.
Han nickar, skjuter, stöter ALLT utanför. Jakobs huvud hänger nere vid knäna när passet är slut.
- Upp med huvudet Jakob, hojtar någon, när han passerar förbi på parkeringen. Han tittar inte ens upp.
* Nicklas Bärkroth däremot. Han ler, om än lite skamset.. Han drar nämligen förbi parkeringen
med lagets drickavagn. Mmm, ränderna går aldrig ur. Inte Blåvitts i alla fall.
* Elmar ”Teddy” Bjarnason kommer rakt förbi mig på parkeringen.
Han höjer hela armen och riktar den rakt mot mig som en puffra. Leendet sitter där, det ska ni veta.
- För helvete Elmar. Se nu till att krossa imorgon, vräker jag ur mig.
- Det kan du ge dig på, kontrar Elmar kvickt. Näven fortfarande höjd!
Häpp!
* Fystränare Jonas Hellberg tar sig förbi, med träningsmaterial i hela famnen. Han ler och hejar. Glad som alltid!
- Tjenare tjenare, säger Jonas.
Jag undrar naturligtvis hur läget är så här dagen före.
- Allt är bara bra. Nu ser vi till att ta det här helt enkelt, säger Jonas.
Häpp Häpp!
* Supporterklubben Änglarnas ordförande Anders Almgren står bredvid mig på träningen. Vi hälsar.
- Nu är det bra nervöst, säger Anders. Men vinner, ja det gör vi givetvis. Inget snack om saken.
Häpp Häpp Häpp!
* Baraben-gänget har riggat upp sin intervjuutrustning på parkeringsplatsen bredvid träningsplanen.
Bredvid står Änglarna och säljer mackor. Efter träningen låter Stefan Rehn sig intervjuas.
Ringen av nyfikna omkring Baraben.com är stor. Stefans stämma hörs över alltihop.
Glad och klurig i sina svar, som alltid. Segerviss. Absolut!
Häpp Häpp Häpp Häpp!
* Laget joggar ned. Applåderna vill aldrig ta slut. Laget applåderar tillbaka. Publikfrieri – Uppladdning? Välj själva.
* ”Kämpa kämpa kämpa för SM-Guld” skallar det mellan kullarna, där träningsplanen blir som en enda kittel,
kantad med folk runt om.
* Som alltid är det en i folkmängden som inte klarar av att hålla känslorna i schack.
Ett plågat skrik hörs från andra sidan planen:
- Men krossa Gnaget nu för i helvete!
Det sista jag ser innan jag tar svängen ned mot ”Olaussons kurva” är Tobias Hysén. Med ett koppel av murvlar efter sig.
Han går fort. Murvlarna följer efter med sina mikrofoner och objektiv. Det ser faktiskt lite löjligt ut alltihop!
Tobias Hysén - Inte ett vettigt avslut idag. Åtminstone inte i jämförelse med hur det kan se ut.
Men det beror på en sak.
En liten liten med jävligt viktig detalj!
”Tobbe” har nämligen sparat sig till den där dagen vi alla skulle minnas som:
Dagen då ”Tobbe” såg till att på egen hand sänka AIK!
Dagen då ”Tobbe” såg till att IFK Göteborg tog sitt 19.e SM-Guld!
Dagen då ”Tobbe” såg till att vinna Allsvenska skytteligan 2009.
Dagen som fick det eminenta namnet ”Tobbedagen”.
Nu jävlar kör vi för fullt Kamrater!
FRAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAMÅT!
/GULD ALEX GULDSKÄGG 2009
