Napoli - Fiorentina
1 - 0

Det blev ingen titel i år

Ja vad säger man, en tung vecka blev precis ännu tyngre efter att ha sett AIK besegrade IFK Göteborg med 2-0 i Cupfinalen. På sex dagar har Göteborg förlorat två titlar till AIK, även om det egentligen kunde gått hursomhelst i söndags så får dagens resultat ses som rättvist.

Sveriges två största klubbar möttes återigen, denna gång stod Svenska Cupen på spelschemat, final på Råsunda och ca 25 000 åskådare. Det är såhär en final ska se ut, jag hoppas att det återigen är IFK Göteborg och AIK som gör upp om titlarna nästa år igen. Göteborg kom till matchen med en rejäl revanschlusta efter förlusten senast medan AIK kunde spela mer avslappnat eftersom de redan vunnit den ”tunga” titeln. Bägge lagen gjorde ett par förändringar inför matchen, Stahre valde Kenny Pavey framför Bojan medan Rehn och Olsson valde Gustav Svensson och Jakob Johansson istället för duon Olsson och Stiller.

Det känns väldigt tungt att ännu en gång försöka sammanfatta en match som på många sätt blev en dubbel förlust, inte nog med att Göteborg förlorade mot de största rivalerna för tredje gången i år, de förlorade ännu en titel till de värsta rivalerna. Nere på planen så var det betydligt tuffare än senast, det smällde direkt inledningsvis och det dröjde inte länge innan första varningen kom (Lund som sparkade ner Mutumba). Matchens hetaste duell hade de två hetsporrarna Eriksson och Pavey matchen igenom, vilket vi fick se prov på när Eriksson blev vänsterback i andra halvlek. Hade varit väldigt intressant att sätta varsin mick på dessa två herrar under matchen.

IFK Göteborg försökte stundtals rulla bollen framåt men hittade nästan aldrig fram till Hysén som blev väldigt isolerad under stora delar utav matchen. Det blev många långbollar mot Hysén som hade det tufft att vinna alla dessa höjdbollar mot Hoovield och Karlsson i AIK-försvaret, stundtals fick man flashbacks från tiden då vi hade Gustaf Andersson på topp och bara slog långa bollar. AIK har ett par spelare med individuell finnes på väldigt hög Allsvensk nivå i Mutumba, Flavio och Obolo. Mutumba gav Erik Lund en rejäl match igenom och utmanade högerbacken gång på gång. Det var AIK som skapade de heta chanserna, Pavey hittade fram till Flavio som helt ren från ett par meter skickade bollen över. Mutumba hittade in till Pavey som fick bollen för långt ifrån sig, det var ett Göteborg som inte riktigt gick att känna igen vare sig offensivt eller defensivt idag.

Det blev tillslut en halv målvaktstavla från Kim Christensen som avgjorde, Hooiveld provade vänsterbössan och Kim släpper en enkel retur, Hjalmar Jonsson hände inte riktigt med och Obolo han först och kunde enkelt rulla in bollen. Rehn och Olsson gjorde vad de kunde genom att slänga in Stiller och Alexandersson i ett försök att skapa något framåt men de heta chanserna för Göteborg uteblev, Selakovic fick det bästa läget men hans tunga skott gick rakt på Örlund i AIK-målet. Flavio fick sedan på övertid totalt döda matchen med sitt 2-0 mål som håller hög klass. Men Hjalmar måste gå in i press där, att låta Flavio stå där och motta in sig, nej det fungerar inte på den här nivån.

Det blev alltså andra förlusten på ett par dagar mot AIK för IFK Göteborg, man ska absolut inte förringa Svenska Cupen men det kändes mycket jobbigare efter förlusten på Gamla Ullevi i söndags. Men Sveriges två bästa klubbar under 2009 fick göra upp om titlarna och idag (även om det bär emot att säga) så var AIK det bättre laget.

Sen måste man även som IFK Göteborgs-supporter hylla Ivan Obolo, vilken klasspelare det är! Om han är kvar när Allsvenskan drar igång nästa år så blir jag väldigt chockad.