Skandalscener på Stadion – DIF måste få ett kännbart straff
Assyriska föll platt i returen om den sista allsvenska platsen. Men det stora samtalsämnet efter matchen är DIF-fansens destruktiva, provocerande och fientliga beteende. En handfull Assyriskaspelare blev attackerade efter slutsignalen!
Matchen, till att börja med. DIF var bättre i 80 minuter av ordinarie tid och lyckades få matchen till förlängning. Visst, Llumnica kunde och borde ha gjort 0-1 när ett guldläge uppkom med knappa halvtimmen spelad. Mål där och Allsvenskan hade mer eller mindre varit en verklighet.
Men faktum är att DIF missade mer i första halvlek. Sen gör de 1-0 tidigt i andra halvlek via en misstänkt offsidestående Tauer. 2-0 via flertalet dundertabbar i AFF-försvaret. 3-0 i förlängningen via en tabbe/ruff av/på målvakten Oscar Berglund i AFF-målet. Olyckligast var att Lamin Conateh, som fick näsan sönderkrossad av en riktigt ful armbåge av Prince Ekong, utgick skadad med inga byten kvar att göra. Uppförsbacken blev för lång för Assyriska, som faktiskt var det lag som rullade bäst sista 40 minuterna (inklusive förlängningen).
Men det var inte tabbarna, oturen (även Eddie Moussa tidigt skadad och utbytt) eller DIF som fällde oss. Det var vi själva i kombination med behandlingen av DIF-fansen med mordhot, inkastade föremål och spottloskor, redan innan avspark. Spelarna blev tagna på sängen av inramningen och den uppiskade stämningen som skapades i arenan. För faktum är att DIF:s upplaga 2009 är riktigt usel. Fansen vann matchen åt spelarna. Ändock med vulgära medel.
Om bara Assyriska vågat spela ut som brukligt hade vi malt ner DIF till slut - bättre än så är dem inte. Det syntes på långa vägar.
Men annat avgjorde som sagt.
Samtidigt får vi inte glömma vilken fantastisk prestation och comeback Assyriska stått för denna höst. Vi har skrämt bort en del spöken, även om kvalspöket kvarstår. Först och främst vann vi ett derby och för det andra höll nerverna i sista omgången när kvalplatsen var i egna händer – samma läge som 2008 hemma mot Ängelholm, då vi istället föll.
Oavsett det skrämmande upprepade kvalscenariot har säsongen varit ett kliv framåt – nu gäller det att ge Conny Karlsson arbetsro och tid att bygga vidare inför nästa år.
Jag är stolt över Assyriska!
Men för att återgå till söndagens match och efterspelet – mår jag riktigt illa av DIF:s supporterkultur. Och då talar vi inte om några enstaka idioter som attackerade våra spelare, av vilka Andi Toompuu fick uppsöka sjukhus efter smällar mot huvudet. Det är skandal att något sådant överhuvudtaget kan och tillåts ske.
Det var också motbjudande att tusentals instormande så kallade fans ställde sig framför Assyriska-klacken (Zelge) och hånade dem med rasistiska tillmälen, svordomar och uppvisade långfingrar.
Det är ohederligt, skandalöst och pinsamt för Djurgården, Stockholm och hela Sverige. Östermalms stolthet? My ass!
Vi talar om ett lag som vunnit och säkrat en allsvensk plats(!) och inte ett förlorande lag.
Samtidigt skall Assyriskas alla tillresta fans ha en stor eloge. Tack för att ni visar hur man beter sig på en arena. Oavsett vinst eller förlust. Inte en enda incident av avvikande beteende rapporterades, trots det bittra slutet och alla provokationer. Assyriska visar att hanteringen av stora sammanhang är exemplarisk. I båda mötena. Det styrker Södertäljepolisen.
Det är något jag är stolt över.
Nu hoppas jag och en hel fotbollsnation att någonting görs åt de destruktiva element som finns i navet av flertalet storklubbar. Klubbarna och förbundet gör inte tillräckligt för att förhindra skandalerna. Det här är ett bevis på det.
Oavsett bötessumma för DIF kommer domen bli ett hån mot Assyriska. 100, 200 eller 500 000 kronor kommer inte att upprätta den förlorade hedern då våra spelare misshandlades på fotbollsplanen.
Någonting som inte ens i den värsta av alla idrottsvärldar får ske.
Spelare är heliga. De är våra hjältar.
Straffen är på tok för låga och tama i Sverige, jämfört med andra europeiska länder samt UEFA. Det är för enkelt att skylla på några idioter eller en handfull rötägg – det är den största av alla klichéer. Att DIF godkänner en planstormning är inte acceptabelt. Föreningen måste ta sitt straff och det kännbart.
Uefa har regler om poängavdrag vid planstormningar. Nu vill vi i AFF inte ha den allsvenska platsen på det sättet.
Men vi måste inse en sak – att DIF får betala några hundra tusen i böter är en droppe i havet jämförelsevis med vad föreningen hade förlorat i intäktsbortfall i samband med en degradering. Straffet måste därför stå i proportion till regelbrottet, det duger inte att peka på några sjuttonåringar i rånarluva. Klubben måste bestraffas.
Enda sättet att få bukt med fansens kriminalitet är att tvångsnedflytta en klubb som DIF – först då inser dessa huliganer att de skadar sin klubb.
Låt ÖIS vara kvar, eller spela med 15 lag nästa år. Mig kvittar det. Jag vill inte ha platsen. Men många vill se handlingskraft och ett uppvisat styrkebesked från förbundet.
