Total, avgrundsdjup idétorka.
Vilket ämne skulle jag möjligtvis kunna krönikera om som inte redan är uttjatat och draget i långbänk åttoisjutusensexhundra gånger tidigare? Det finns inte. Jag har tänkt på alla.
Total, avgrundsdjup idétorka.
Nu sitter jag här igen, för vilken dag i ordningen vet jag inte, och försöker skriva en krönika.
Krama blod ur en sten, klämma fram sanningen ur en politiker, få MatTina att sluta le som en sinnesstörd orangutang….vilken gammal floskel som helst…det går fan inte….jag är tom.
Vilket ämne skulle jag möjligtvis kunna krönikera om som inte redan är uttjatat och draget i långbänk åttoisjutusensexhundra gånger tidigare? Det finns inte. Jag har tänkt på alla.
Jag tänkte först köra på temat varför jag tycker att MFF genast skulle byta tränare, spelare, ordförande, styrelse, supportrar etc. Men vad skulle jag kunna tillföra denna redan hyfsat manglade debatt? Just det….inte ett skit.
Dialektala skillnader? Japp…har tänkt på det också. Nollåttor som inte förstår skåningar men som hyllar en intervju på aftonbladet som låter typ så här:
”Oy mannen, vi har tjackat en dubblish med 2 laxar i 9” vilket för mig låter som att personen i fråga har inhandlat en fisksmörgås och är mäkta stolt över bedriften. Men samma här…blev mest skräp.
Jag har varit inne på en lång text om varför Kavehs presentationsbild på Eurosport ser ut som en ung Omar Sharif och han själv i verkligheten som en arg Beppe Wolgers. Funkade sådär.
Mest för att jag tycker Kaveh är en jävla bra bloggare som jag följer slaviskt samt även haft nöjet att få skriva åt vid några tillfällen. Så den blev skrotad. Jag har dock sparat den för Kaveh själv om han vill få den i sin mail. Skulle vara respektlöst av mig att skriva satir om Kaveh. Dessutom är han starkare än mig och kan säkert ge mig en fet fläskläpp om vi ses på en träning.
Man kan skriva om hösten?
Ja säkert. Deprimerande årstid blir ännu mer deprimerande när en putslustig småfet tatuerare ska ondgöra sig om densamma. Vill ni läsa om hösten finns det kvalitetslitteratur i ämnet. Vill ni bara bli deprimerade i allmänhet kan jag rekommendera Robert Laul, Birro, Hammarbys forum eller varför inte en stor dos Franz Kafka.
Inte ens mitt favoritobjekt Henke Larsson är aktuell längre. Visst…man kan ta Aftonblaskans artikel och spinna på meningar som ”att sitta och sura 20 minuter från arenan är inget annat än att pissa på fotbolls-Sverige. Ralf var rasande, Olle och Tommy fattade knappt att det var sant” och spekulera i om 1. Ralf var så nykter att han överhuvudtaget kunde ”rasa” eller 2. Att Ralf, Olle och Tommy låter som Jönssonligans korkade kusiner eller 3. Att Henke missade galan för att han skulle säga adjö till sin fru först…”Ööööööh…..eeeh…jag ska……öööö……tilll……..”. Men det är old news. Been there, done that.
Mitt huvud är tomt. Nada, niente, nothing.
Kvar finns bara tomheten och saknaden efter minsta lilla fotbollsnyhet/händelse som INTE handlar om AIK, dubblisha fiskmackor eller trutsmällar på fullständigt ointressanta kvalmatcher.
Det är lång tid till Silly season drar igång på allvar, ännu längre till grönt gräs och träningsmatcher och längst av allt till doften och ljudet av kärlek på Swedbank stadion.
Det är tid för en lång vandring i mörkret, regn och rusk, den fasansfulla julen, nyårslöften och baksmälla.
Jag ber om ursäkt för att jag inte kunnat underhålla alla er underbara läsare på Himmelriket med en bra krönika och lämnar er med mitt löfte om att fortsätta försöka hitta det där kornet som den blinda hönan missat.
Ödmjukost
Thomas Lundkvist
