Jon Nordströms fem höjdare
Malmö FF firar nästa februari 100 år. Himmelriket kommer att fira detta genom en nedräkning av de viktigaste händelserna i MFF:s historia. För detta behöver vi era ögonblick. Idag presenterar Jon Nordström sina.
1. När MFF lyckades hänga kvar i Allsvenskan första gången 1932
Jag rankar detta högre än själva avancemanget då det ofta är svårare att hänga kvar än att gå upp. Mellan 18 oktober och 13 maj hade inte MFF vunnit en enda seriematch och det var först under de tre sista omgångarna man fick ordning på skutan. Backlånet, Helge Zachrisson, från Elfsborg krutade in den kontraktsräddande straffen hemma mot Hallstahammar i sista seriematchen den 5/6 på Malmö IP inför 8623 åskådare. Då återstod blott fem minuter av matchen. Fyra minuter tidigare hade han själv gjort en jätterensning från halva plan som en Hallstahammarspelare hade styrt in i eget mål.
En extra krydda i själva säkrandet av kontraktet var att vi därmed petade ner IFK Malmö till divisionen under. Således en match med stort symbolvärde på flera plan. Hade vi förlorat och "Di Gule” och Landskrona vunnit sina matcher så hade vi åkt ner. Efter många år i storebror IFK:s skugga var vi nu definitivt stadens starkaste förening. Egentligen hade vi bäddat för den mirakulösa vändningen på slutet genom att slå just IFK med 3-2 två omgångar tidigare i en klassisk fredagsmatch den 13 maj. Som tidigare nämnts också den första segern för himmelsblått sedan den 18 oktober 1931. Snacka om perfekt motståndare att vända skutan mot! Mer om den får ni säkert läsa i MFF:s jubileumsbok som är under skrivande.
2. Vändningen 1953/54
MFF hade efter 12 omgångar den mindre smickrande tabellraden 2 vinster 3 oavgjorda och 7 förluster. Man hade i princip sålt av hela guldlagsbestånden från 1948-1951 och 1952/53 och en del viktiga spelare hade lagt skorna på hyllan. En nedflyttning hade i detta läge kunnat ändra vår förenings kurs till det negativa för alltid men pågarna redde ut stormen. En 1-0-seger på Råsunda i omgång 13 i sista höstmatchen gav mod och tillförsikt inför våren och därpå följde 8 matcher utan förlust innan den betydelselösa avslutningsmatchen borta mot Djurgården som förlorades på Råsunda den 30/5.
3. Kontrakteringen av Bob Houghton 1974
Inte bara för hans omedelbara framgångar utan för att han gav ett par otroligt viktiga nyckelspelare en nytändning i karriären som Bosse, Krister, Staffan, Puskas och även Roland och Roy. Visst fanns det "coming men" som Thomas Sjöberg, Tore Cervin och Janne Möller men utan Bob är det möjligt att en viktig brygga fram till 80-talet och Roy Hodgsons framgångar inte hade funnits. I och med att nämnda veteraners karriärer på hög nivå förlängdes blev det även lättare för spelare som Magnus Andersson, Ingemar Erlandsson och Kent Jönsson att komma in och fostras i rätt anda. Kanske Eric Perssons största genidrag någonsin i stor konkurrens?
4. Europacuphösten 1975
MFF hade nästan urskiljningslöst blivit avklädda och förnedrade i Europa med några få undantag då man klamoröst hade blivit bestulna på segrar och avancemang mot Milan och Torino. Så även under Bobs första år i klubben då Ferencvaros slog oss ganska lätt i cupvinnarcupen med 3-0 på Malmö Stadion och spelade 1-1 hemma. António Durán hade klagat på att han aldrig hade tillfälle att studera sina motståndare i de europeiska cuperna men Bobs taktik och forechecking överbryggade det problemet och chockade de östtyska giganterna som 1974 hade vunnit Cupvinnarcupen och vars spelare utgjorde stommen i deras framgångsrika landslag samma år. 2-1 hemma och 1-2 borta ledde till straffar där Jan Möller blev stor matchhjälte genom att rädda 4 straffar.
I omgången efter mötte vi regerande Europacupmästarna från både 1974 och 1975, Bayern Mûnchen, och spelade mer eller mindre ut dem, med 1-0 som följd på Malmö Stadion. Målskytt: de viktiga matchernas man, Tommy Andersson! I returen blev det 2-0 till västtyskarna efter ett minst sagt horribelt offsidemål och en mystiskt dömd straff. Dessa fyra matcher mot tyskt jättemotstånd bröt definitivt ner en psykologisk barriär i svensk fotboll i allmänhet och för MFF i synnerhet.
5. SM-guldet 1986
Nio år efter den senaste Allsvenska seriesegern och SM-guld 1977 lyckades MFF äntligen vinna det formella SM-guldet i slutspelet efter att ha vunnit Allsvenskan både 1985 och 1986. Cupen hade vunnits mot Göteborg samma år och överlägsenheten i Allsvenskan var total. Men nu var det slutspel och där hade MFF inte lyckats alls mellan 1982-1985. Två gånger hade ett alldeles för starkt Göteborg stått i vägen då våra stjärnspelare sålts av på sommaren och en gång hade vi blivit utslagna av Brage! Både i semin mot Norrköping (2-2 och 0-0) och i första finalen mot AIK (0-1) hade sanningen om MFF som uselt slutspelslag och sämst när det gäller besannats men lördagen den 1/11 var det som om 9 års inneboende talang och potential fick utlopp i en enda match. MFF under Roy Hodgson presterade ett högoktanigt spel och vann med hela 5-2 på Malmö Stadion. Tre mål av Lasse och två av Masse öppnade definitivt vägen för de tre följande årens framgångssaga både hemmavid och internationellt.
********************
Antingen skickar du oss ett mail eller så skriver du i kommentarsfältet om du vill delge Himmelriket dina ögonblick. Du behöver inte motivera, det räcker med att rangordna dem.
