Recept på en misslyckad kväll
Kanske inte riktigt den bästa match man någonsin sett IFK spela.....
Det känns som om hela den här säsongen i stort sett bara bestått av ”måstematcher”. Ikväll var det ännu en i raden och den här gången var det tänkt att den skulle följas framför tv:n. Infinner sig därför på ett välfyllt Stars n´Bars lagom till avspark men alla tv-apparater är misstänkt nersläckta eller visar ”myrornas krig” och bakom disken finns en krögare som förtvivlat trycker på alla knappar han kan hitta samtidigt som han har telefonkontakt med Comhem för att lokalisera felet. Matchstart kommer dock utan att någon bild uppenbarar sig och när man sedan får höra att inte heller inställningarna till Canal+ funkar så att man inte ens kan få se någon fotboll överhuvudtaget blir det verkligen läge att söka sig efter ett annat ställe. Enligt uppgift så var O´Learys stängt och när man ringde till Rose and Crown så funkade inte deras box heller…..
På vinst och förlust drog vi istället till Risåsgatan och Plain Kitchen där de, under över alla under, faktiskt hade fungerande utrustning. Drygt halva första halvlek var passerad men ställningen var fortfarande 0–0. Nu vet jag inte hur IFK hade spelat innan jag kom dit men det var i alla fall ingen inspirerande fotboll som sedan uppvisades. Sundsvall hade ett visst spelövertag i slutet på halvleken men hade svårt att skapa möjligheter annat än på hörnor. Tyvärr var det dock så att de hade en hel massa hörnor så en del farligheter blev det. Bästa chansen hade Yngvesson som nickade i ribban.
Under andra halvan av första halvlek hade IFK inte mycket till spel, men en rejäl chans skapades. Gustaf klackar fram bollen till Zeb som för en kort sekund är helt fri rakt framför målvakten. Han agerar dock lite segt och får iväg ett halvlyckat skott som Sundfors kan avvärja. I övrigt var det mycket ont om farligheter för IFK. I paus var jag ändå på rätt ok humör, AIK ledde och om Lundin bara skällde ut spelarna lite i paus skulle de nog kunna lyfta sig i andra. Som alla vet blev det inte alls så, andra halvlek hade knappt hunnit börja innan Sundsvall gör 1–0 när det blir väldigt fritt för framrusande Sundsvallspelare rakt framför Bengt.
Nåja, det fanns ju åtminstone gott om tid kvar för att komma tillbaka in i matchen kan man tycka. Frånsett perioden direkt efter målet var det dock inte mycket till tryck som skapades mot Sundfors. Generellt sett var det ett riktigt bottennapp som IFK bjöd på men det fanns ändå ett par kvitteringschanser. Höiland hade ett tungt distansskott och Gustaf frispelade för andra gången Zeb men hans avslut var inte heller denna gång tillräckligt bra utan Sundfors kunde styra bollen över ribban. I övrigt var det mycket tunt framåt tills Bengan nickade över på övertid. Egentligen slutade vi väl skapa något som helst framåt när Gustaf gick ut, inget ont om Lundén men idag var han extremt blek. Någonstans här i matchen försvann väl också i stort sett allt vettigt spel av IFK.
I jakten på ett mål blev det stundtals enorma ytor bakåt för Sundsvall att anfalla på samtidigt som försvararna i uppspelsfasen hade stora avstånd fram till mittfältet och därför mest slog upp bollen på vinst och förlust. När man bara följer en match på tv är det svårt att få någon helhetsbild av spelet men jag undrar allt var mittfältet var någonstans för i andra syntes det varken offensivt eller defensivt.
Helt klart var det i slutet närmare 2–0 än 1–1 och Yngvesson och Dotson var hela tiden framme och sysselsatte försvaret och Bengan. Dagens enda stora plus skall förresten gå just till Bengt som stod för ett par - tre riktigt kvalificerade räddningar och sen också var nära att utjämna med en nick i slutet.
Det som gör en mest besviken idag var att det verkade som om tändningen inte fanns där, Sundsvallsspelarna vann nästan alla närkamper. Om det varit så att vi hade harvat i mittenskiktet utan större möjligheter att varken avancera uppåt eller tappa placeringar neråt så hade det varit förståeligt om än ej acceptabelt att det sett ut så, men nu gällde det ju ändå kampen om guldet. Att hitta spelare som utmärkte sig negativt var lätt idag eftersom det denna gång rörde sig om större delen av laget med undantag för Gustaf, Höiland och Bengt samt Jimmy som var pigg de dryga tio minuter han fick spela. Anton skall visst också varit bra men tvingades byta redan i början av matchen. Hans ersättare Steinar, kollegan i b-laget, gjorde ingen glad med ett riktigt uselt passningsspel och dessutom hade han problem med Yngvessons tempo.
Eftersom AIK slog Hammarby har, för att utnyttja ett mycket slitet uttryck, ”ändå inte det sista tåget gått”. Alltså, nästa vecka är det ännu en ”måstematch”, kanske är det då för sent för att kunna gälla guldet men ser man inte upp utan fortsätter att spela som idag så kan man snabbt försvinna även från diskussionerna om Europaplatserna.