Årskrönika 2009 - Uppståndelsen, Del VI - Spelarmaterialet

I denna del går jag igenom spelartruppen som såg till att vi åter är ett allsvenskt lag. Som stöd finns statistikdokument enligt länkarna nedan

Spelarstatistik

Träningsmatcher

Superettan

Cupspelet

Sammanställning samtliga matcher

Fakta spelarna

Mer statistik finner du här 


Målvakterna

Henrik Gustavsson har vaktat vårt mål sedan 1998. Sedan dess har 33-åringen missat tio matcher. Vi har en lång tradition av bra målvakter och Fimpen tillhör förstås den kategorin. Henrik har alltid varit en stabil målvakt som är noggrann och gör väldigt få misstag. Under denna säsong har han tagit ytterligare ett steg genom en väldigt hög lägstanivå. Många gånger har Gustavsson också räddat poängen. Jag tycker att Fimpen är 2009 års bästa spelare och nu får han äntligen äntra den allsvenska scenen. Detta kommer stureforssonen klara galant. Allsvensk status har Fimpen haft i många år. I närspelet är det få målvakter som slår honom, fotarbetet är bra och i höjdspelet har han blivit allt bättre.


Vid de tre senaste säsongerna har Bill Halvorsen varit kombattant till Henrik Gustavsson. Det har förstås inte varit lätt men 2008 fick målillagrabben gripa in vid tre tillfällen då Fimpen var skadad. 22-åringen är längre än Fimpen (194 cm) och är kraftfull i höjdspelet. Halvorsen har utvecklats, men behöver bli mer noggrann och förbättra fotarbetet.


Jesper Malmström satt på bänken under några träningsmatcher och har spelat i U21-laget vid ett par tillfällen. 17-åringen har en P15-landskamp på meritlistan och har släppt in två straffar av undertecknad på Kopparvallen, men är trots det ett sparkapital...


Inför kommande säsong är Gustav Jansson från division II-laget Värmbols FC klar. 23-åringen har tidigare varit intressant för oss och vad jag har hört är det en mycket intressant målvakt. Han är lång och allround i sina spelaregenskaper.


På målvaktssidan står vi väl rustade inför Allsvenskan. Bättre än på många år med den ökade konkurrensen som kommer sporra Fimpen ännu mer. Att efter så många år få den allsvenska belöningen är naturligtvis den bästa moroten att prestera max vid både träning och match.



Försvaret

Under flera år har vi varit relativt förskonade från skador. Främst i backlinjen har vi kunnat spela med stor kontinuitet. Några spelare har bytts ut, men nya har varvats in successivt. Under 2009 tvingades dock lagledningen till många förändringar på grund av många skador. Trots detta klarades försvarsspelet på ett bra sätt då det fanns kompetenta ersättare att sätta in. Totalt har hela elva spelare medverkat i backlinjen under seriespelet.


Daniel Hallingström står för rutinen i backlinjen med sina 28 år och sina nio A-lagssäsonger i föreningen. Danne är också den som är mest allround bland försvararna. På senare år har gamlebysonen oftast fått spela till höger, vilket han klarar bra, men bäst är han som mittback. Defensiv innermittfältare har Daniel också spelat i ett flertal matcher. Målskyttet har också utvecklats. Under säsongen blev det sex fullträffar i Superettan, varav tre straffmål. Riktigt vass var Danne i juli-augusti då det blev fyra fullträffar på fem matcher. Åtta varningar under säsongen är dock i mesta laget, men det är förstås viktigt att vi har spelare som inte kliver undan.

Det är ingen tvekan om att Hallingström håller allsvensk klass, men han kommer att få mindre tid på sig att behandla bollen vilket kräver en tempohöjning.



Johan Niklasson fick dra ett tungt lass då backlinjen ofta ändrade uppsättning, främst under våren. Under hösten besvärades 24-åringen själv och missade några viktiga matcher i slutskedet. Ljumskproblemen har gjort att Johan har fått ta det lite lugnt men ska nu öka träningen.

Niklasson hade innan säsongen bara missat två matcher sedan han kom 2006, men nu blev det ytterligare fyra som oskarshamsgrabben tvingads stå vid sidan. Johan har spelat mittback genom alla år i klubben men fick under slutskedet (då han kunde medverka) spela högerback. Johan Niklasson håller hög allsvensk klass då han är helt kurrant och är mycket viktig som mittback med sin snabbhet och brytsäkerhet, vilket naturligtvis blir ännu viktigare i Allsvenskan. Han spelar också juste - inte ett enda kort under säsongen.



Alberis da Silva var efter med träningen när han kom till vår klubb och det var inte utan att man undrade vid träningsmatchen mot Sylvia. Brassens spel var då allt annat än brasselir. Efter Erik Mobergs skada i första omgången fick dock Alberis rycka in som mittback och gjorde det överraskande bra. 25-åringen var dock inte färdig för så mycket speltid och åkte på en skada också han, med fyra matchers frånvaro.

När Alberis kom tillbaka lyfte han en nivå och var ännu starkare. Eftersom Erik Moberg kom tillbaka fick da Silva stå åt sidan i fyra matcher men bildade sedan mittlås tillsammans med Moberg under de åtta sista fajterna. Alberis är riktigt bra på huvudet samt tuff och säker i markspelet. Efterhand lärde han sig också kommunicera med övriga lagkamrater. En rejäl försäsongsträning gör Alberis gott rustad att möta allsvenska anfallare.



Jesper Arvidsson såg ut att vara på väg bort från vår förening och kom efter med träningen. Därmed var han inte lika bra förberedd inför säsongen som de andra och i den sjätte omgången tog det stopp efter en sträckning. Efter fyra matchers frånvaro kom dock 24-åringen tillbaka starkare än någonsin. Med sina offensiva utflykter utgör vänsterbacken ett farligt anfallsvapen. Sex mål blev det också (många efter hörna). Arvidsson var målfarlig under samma period som Hallingström med fyra mål på sex matcher i juli-augusti.

Jesper är en av få spelare med allsvenska meriter (8 allsvenska matcher) och efter tre säsonger hos oss är Jeppe mogen att sätta skräck hos motståndarlagen i högsta serien på allvar. Det är nu dock av ännu större vikt att götenesonen är noggrann i defensiven. Precis som Niklasson har Jesper fått ta det vackert med träningen inför den kommande säsongen men nu ska den trappas upp.



Erik Moberg gick sönder redan i första matchen mot Syrianska (fotskada) och blev borta till slutet av juli. Motalagrabben återtog sedan sin mittbacksplats de 13 sista matcherna, vilket han gjorde på ett bra sätt. Men det är tufft att vara borta en lång period mitt i säsongen. Nu får 23-åringen en rejäl försäsong och kommer väl rustad till Allsvenskan. Att Moberg håller för högsta serien är det inget snack om med sin förmåga att läsa spelet och fint huvudspel.



Anton Tinnerholm fick inträda sig rollen som ordinarie försvarare till höger, efter Alberis skada. 18-åringen gjorde det över all förväntan med rätt attityd att ingen uppgift är övermäktig. Trots att Anton gick bort sig några gånger jabbade han på och vågade gå framåt i banan. När Jesper Arvidssons kom tillbaka förpassades Tinnerholm till bänken, men spelade sedan från start ett par matcher innan olyckan var framme borta mot Mjällby. Med armbågen ur led kom junioren tillbaka först till slutspurten.

Det var härligt att se Anton tillbaka med fina insatser hemma mot Sirius och Mjällby. Därmed har brokindsgrabben en positiv minnesbild inför Allsvenskan. Elva matcher från start blev det under debutåret. Om olyckan inte varit framme hade det säkerligen blivit fler. Tinnerholm missade också chansen att slå sig in i U18-landslaget, men fler chanser kommer och han fick priset som årets bäste junior i Östergötland. Inför kommande säsong är Anton en allvarlig konkurrent att ta högerbacksplatsen. Han är en naturlig högerback, som vill framåt, vill höja tempot och slår fina passningar.


Med skadeproblemen flyttades Eric Jangholm Melin upp i A-truppen i april. Sju matcher blev det totalt för 19-åringen och anmärkningsvärt är att Eric medverkade mot de främsta lagen, så som Assyriska (borta och hemma), Sundsvall (hemma) samt Mjällby (borta och hemma). Jangholm är egentligen mittback och visade i avslutningsmatchen vilka kvaliteter han besitter då seriens vassaste forward Marcus Ekenberg inte kom loss. Melin spelade annars mest som ytterback och klarade det bra tack vare samma ettriga spelstil som Tinnerholm. Att Jangholm överhuvudtaget skulle få speltid i Superettan var en stor överraskning men desto roligare då vi ser vilken god kvalitet det är på tipselitspelarna.


Felix Ahlström har dock inte fått känna på Superettan, men medverkade vid fyra av vårens träningsmatcher och har bildat värdefullt mittlås tillsammans med Eric Jangholm Melin i U21-laget. 21-åringen håller dock inte för Allsvenskan och den egna produkten lämnar nu föreningen efter 24 A-lagsmatcher (ingen seriematch).


Andreas Johansson har spelat vänsterback i U21-laget och eftersom vi bara har en naturlig spelare till vänster i backlinjen har Ante en skaplig chans att slå sig in i A-truppen. 18-åringen har en fin inställning, tuff med rappt steg och går gärna framåt och slår inlägg. Han är lite opolerad stundtals men det arbetas bort med mer rutin. Grebokillen spelade i Östgötacupen mot Innerstan.


Dennis Öhrberg (18 år från Ringarum) och Gustav Lund (19 år, egen produkt) spelade också i Östgötacupen. Den sistnämnde gjorde till och med mål. Framtiden får utvisa om dessa försvarare kan slå sig in i A-truppen.



Kommentarer om försvaret

Om man ser till antalet insläppta mål - 36 stycken så är det inget fantastiskt facit. Det är bara ett mål bättre än 2008 och ett sämre än 2007. Minst mål i Superettan släppte vi in 2005 (32 stycken). Vår tränare Daniel Wiklund satsade dock ännu mer offensivt än föregångaren Peter Swärdh. Skadorna med dess omdisponeringar var säkert också en anledning till att målen trillade in i en något för stor omfattning.


I skadornas tecken har dock fler spelare fått chansen att förbereda sig för allsvenskt spel, vilket är viktigt då högre krav ställs för att vi ska hålla tätt. Förutsättningarna är dock goda då vi har både bredd och spets bland försvarsspelarna. Dessutom har vi målfarliga backar. 13 mål har levererats från det bakre ledet.


De fyra givna på förhand (Daniel Hallingström, Johan Niklasson, Erik Moberg och Jesper Arvidsson) var inte alls lika givna under säsongen då Alberis da Silva och Anton Tinnerholm kom in i bilden. Förhoppningen om en ännu högre konkurrens inför kommande säsong är fullt realistiskt då de nya har fått mer träning och rutin. Eric Jangholm Melin kan också vara med och utmana på allvar, så det ser verkligen bra ut.


Att våra försvarare håller hög klass verifieras av att Richard Ekunde i GAIS och Per Karlsson i AIK är tongivande i sina lag. Ekunde har dock besvärats av skada men PK, som jag ansåg vara vår tredje bästa back 2007, var ordinarie i det lag som tog SM-guld och var med i U21-truppen, som framgångsrikt spelade EM-slutspel.




Mittfältet

Mittfältet har inte varit lika skadedrabbat som försvaret. Däremot har det blivit en del omkastningar på grund av olika spelsystem. Vi började med 4-4-2 i de första åtta omgångarna, sedan var det 4-1-4-1 innan det var dags för 4-4-2 i avslutningen.


För tredje säsongen höll Haris Radetinac platsen till höger. 24-åringen visade sig som målskytt under vårsäsongen med fyra fullträffar, där han satte matchernas enda mål borta mot Landskrona och Falkenberg. Efter målet i omgång 11 hemma mot Qviding följde dock måltorka. Men vad viktigt att den bröts i den näst sista omgången mot Vasalund - målet som säkrade en allsvensk plats!

Efter en bra vårsäsong tappade Radetinac fokus, men kom tillbaka starkt efter att han hade förlängt kontraktet. Allsvenskan kommer precis rätt i tiden för denna tekniker. Att utmana allsvenska försvarare är den extra motivationsfaktor som behövs för att Haris ska utvecklas ytterligare. Förhoppningsvis tar han också fram de goda defensiva kvaliteterna som finns då han lägger manken till. Det har Haris bland annat visat då han tvingats spela högerback vid ett par tillfällen.



Christoffer Karlsson gjorde sin bästa säsong hittills, med en hög lägstanivå och uppoffrande spel som bollvinnare. Farten och passningskvaliteten har också blivit bättre från 21-åringens sida. Nio varningar och två utvisningar är dock i högsta laget, men det är mycket viktigt att ha en defensiv mittfältare som inte kliver undan. Även om Stoffa inte har fått någon speltid i högsta serien har han ändå erfarenhet av att vara med i Djurgårdens allsvenska trupp, vilket är värdefullt. I DIF var Christoffer skadedrabbad, men under tiden tillbaka i moderklubben har Karlsson den yngre utvecklats till en mycket bättre spelare än han var 2007. Allsvensk klass håller han definitivt.



Att Kristian Bergström är oerhört viktig för vårt offensiva spel råder det ingen tvekan om med sju mål och tio assists (trea i Superettans assistliga) enligt den officiella statistiken. Pligg har dock varit inblandad i fler mål än så, ofta i form av fasta situationer. Efter införandet av fem man på mitten där Bruno Marinho låg mer på spets och Bergström fick smyga med lite längre bak i banan uppkom ofta en fri yta. Det är där han är som bäst då han kan leverera sina precisa passningar.

Många räknade ut oss då 35-åringen fick lämna Idrottsparken skadad, men han kom igen med besked i matchen mot Sirius där han gjorde två egna mål och passade fram till de två andra. Man har verkligen sett fokusen under säsongen. Det såg ut som om han tänkte: "det är nog sista chansen att få vara med om att spela upp min moderklubb till allsvenskan". När det som mest har behövts har Kristian borrat ned huvudet i marken och gett sig själva f-n på att underlägen skulle vändas till seger. Så som hemma mot Trollhättan och Landskrona där Pligg låg bakom samtliga sju mål.

Genom målet i sista omgången mot Mjällby har Pligg gjort 100 serie- och kvalmål för vår klubb. Fantastiskt! Nu hoppas vi naturligtvis att Pligg, som varit med hela vägen från division III, vill förgylla sin framgångsrika karriär med allsvenskt spel i moderföreningen. Han håller hög allsvensk klass och är mer komplett än när han spelade i högsta serien senast i Malmö FF (2003). Tidigare spelade Pligg bara vänstermittfältare. Erfarenheten från 143 allsvenska matcher och 22 mål är också viktig för oss. Kristian Bergström fick även en fin belöning i form av årets bäste fotbollspelare i Östergötland.



Pontus Karlsson har haft säsongen 2004 som ett litet ok på axeln då han som 21-åring gjorde 14 mål i Superettan. Ånyo gjorde Pocke bra ifrån sig under träningsspelet och klippte in fem bollar. Nu blev det också, glädjande nog, ett bra facit i seriespelet. Med åtta fullträffar blev 26-åringen målbäst i laget. Fantastiskt nog föll hälften av målen mot GIF Sundsvall, med två fullträffar hemma och lika många borta tog vi full pott mot seriefavoriten. Precis som för Haris blir det en extra sporre att skoja med allsvenska försvarare och extra stort blir det givetvis för Pocke att gör det i sin moderklubb. För Pontus ska fortsätta att utmana och använda sin snabbhet för att lyckas. Det goda huvudspelet ska också kunna bära frukt i Allsvenskan.



Genom förändringen till 4-5-1 fick Bruno Marinho chansen i startelvan och spelade 16 matcher från start. Med sitt kvicka nätta steg lyfte han dimensionen i spelet ytterligare, sedan blev det dock lite upp och ner. På det hela gjorde brassen en bra säsong och satte tre fullträffar. Bruno har fått axeln ur led ett par gånger vilket besvärade honom och brassen tvingades till en operation efter säsongen. Tyvärr är det lång rehabilitering och 25-åringen kan missa inledningen på kommande säsong. Bruno är en framtidsspelare och om han bara täcker bollen bättre och inte tar onödiga risker kommer han att bli en riktigt bra fotbollspelare.



Efter Robert Walker kom Dejan Doslic från Värmbols FC. Borta mot Syrianska debuterade 19-åringen med ett inhopp och spelade fyra raka matcher från start i augusti-september. Högermittfältare eller forward spelade Dejan under sina elva framträdanden i Superettan (högermittfältare eller forward). Doslic var en jättetalang i yngre år och har spelat i både pojk- och juniorlandslaget. Det riktiga lyftet kom dock inte i Degerfors och Dejan var inte riktigt mogen för många matcher hos oss. Men med en rejäl försäsongsträning tror jag att Dejan kan bli en riktigt fin tillgång. Han har fina spelaregenskaper och kan han bara koordinera sin stora kropp genom rätt träning så finns alla förutsättningar för att bli en god allsvensk spelare.



Amir Suljic är bara 20 år, men det känns som om han är äldre eftersom han kom redan 2006 (och bland annat medverkade i två uefacupmatcher). Amir har inte fått mycket speltid, men fick ett lyft i år med tre raka matcher från start i juli, där Suljic fick göra sitt första seriemål hemma mot Vasalund. Tolv matcher blev det totalt, varav flest som spets på mittfältet. Amir har mognat i sitt spel och tar ett större ansvar. Självklart har han tid att fortsätta utvecklas genom att ta ett ännu större jobb och snabba upp tempot.



Daniel Lundqvist har haft problem med skador, men var på gång. Hemma mot Trollhättan fick han chansen från start som högermittfältare, men hade oturen att åter bli skadad. Lunkan hade sedan svårt att slå sig in i laget. Sju matcher blev det totalt i Superettan och 21-åringen tröttnade på att inte få speltid och lämnar därför föreningen efter 45 matcher och 3 mål (20 matcher i Superettan, inget mål). Lundqvist kom från Loftahammar 2005.



Emil Herge visade färdigheter i träningsspelet med lugn och fint passningsspel. I Motala svarade han också för ett mycket vackert skott rakt upp i krysset. Precis innan allvaret började drabbades 19-åringen av ljumskproblem. Den egna produkten fick stå åt sidan och satt inte ens på bänken någon gång innan det var dags att skickas in i hetluften direkt. Emil spelade hela toppmatchen mot Assyriska i den 24:e omgången. Med sin styrka i huvudspelet och goda placeringsförmåga bidrog han till att vi vann slaget om mitten.


Det blev framträdande även som inhoppare i Sundsvall och från start som vänsterback i avslutningen mot Mjällby. Dessvärre tvingades Herge utgå på grund av en ful armbåge från Daniel Nicklasson. Det ska bli riktigt intressant att följa Emil Herges vidare utveckling. Med sitt goda huvudspel är han en innermittfältstyp som vi har saknat och han är inte heller oäven som vänsterback.



Sebastian Lindström kom från Rimforsa 2006. 19-åringen har varit med och tränat med A-truppen utan att ha haft ett A-kontrakt. Någon speltid i Superettan blev det inte och Sebastian lämnar nu föreningen efter tio A-lagsmatcher (ingen seriematch) och ett mål.

Förutom Sebastian Lindström har även 19-årige Fredrik Andersson och 18-årige Joakim Juhlin spelat i Östgötacupen under året. Framtiden får utvisa om dessa spelare blir aktuella för A-truppen i framtiden.


Axel Konradsson spelade inte i Östgötacupen men den egna produkten hoppade in i träningsmatchen borta mot Vasalund och har varit duktig i U21-laget med sin goda teknik. 18-åringen har tränat med A-truppen och är ett framtidslöfte.


Robin Bornehav provtränade för ett A-lagskontrakt innan säsongen men fick inget kontrakt och lämnade för BK Derby.



Kommentarer om mittfältet

Vi hade ett starkt mittfält under säsongen där flera spelare lyfte sig mot tidigare. Målskyttet från mittfältare var mycket bra under säsongen med 25 fullträffar (47 % av den totala målskörden på 53 mål). Om Kristian Bergström stannar ser mittfältet mycket bra ut inför den kommande säsongen. Jag har hört mycket gott om nyförvärvet Etuwe Prince Eboagwu. Den 23-åringe nigerianen är en stor och tuff defensiv innermittfältare med ett mycket bra passningsspel.


Med Prince öppnas möjligheten att spela med två defensiva mittfältspelare om så önskas (Christoffer Krlsson & Prince) och sedan finns ju också Emil Herge att tillgå om han blommar ut på allvar. Kristian Bergström (förhoppningsvis), Bruno Marinho och Amir Suljic är goda offensiva alternativ.


Haris Radetinac och Dejan Doslic är fina alternativ till höger. På vänsterkanten är Pontus Karlsson den naturlige men även Oscar Möller har spelat framgångsrikt som vänstermittfältare.


Sedan kan det förstås dyka upp någon mer från tipselitgruppen som får ett genombrott.





Anfallet

Att Viktor Prodell oftast var ensam i anfallet berodde delvis på att Robert Walker inte höll måttet och att Oscar Möller fortfarande hade problem med sina knän.

Det var inte helt lätt för Viktor Prodell att komma från division II och ha krav på att leverera för ett allsvenskt avancemang. Eskilstunagrabben klarade dock av det med bravur. Målskyttet stämde inte till fullo men sex fullträffar blev det, varav fem under de 14 första omgångarna. Måltorkan bröts sedan på ett väldigt skönt sätt i och med den superviktiga kvitteringen borta mot Norrköping. Viktor är dock inte målskytt i första hand utan bollmottagare och framspelare.

Det har ibland varit tufft att vara ensam anfallare och Prodell fick börja ett par matcher på bänken under hösten, men kom sedan tillbaka starkare än någonsin. Det är härligt att se Viktor nyttja sin fina teknik och spelsinne. Det är inga yviga dribblingar á la Sheriff Sumas 200 överstegsfinter, utan små rörelser som öppnar utrymme för passningar. Så agerar en riktig stjärna! Framtiden är mycket ljus för denna lysande 21-åring.



Oscar Möller hade allstå fortfarande problem med sina knän och deltog bara i tre träningsmatcher. 22-åringen spelade de två första matcherna från start men fick sedan börja på bänken. Under juli månad försvann som tur var knäproblemen och Möller tog sig tillbaka in i startelvan, först som högermittfältare men sedan som anfallare. Succé är ingen underdrift då västervikarn satte sex fullträffar på sina elva senaste matcher. Det var härligt att se Oscar i gammalt gott slag då han sprang försvaren sönder och samman samt att tekniken satt allt bättre. Oscar kommer säkerligen riva om i de allsvenska försvaren också.



Robert Walker började riktigt bra, gjorde mål i sina två första träningsmatcher och låg bakom de fyra första seriemålen (två egna mål och två assists). 22-åringen gjorde också mål mot Hammarby i cupen. Sedan gick det dock tyngre. Örebrolånet hade många chanser men de brändes alla. Bland annat borta mot Assyriska hade han flera gyllene lägen. Avstängning följde och sedan väntade bänken. 22-åringen återvände till Örebro efter vårsäsongen, där det blev två allsvenska inhopp.



Daniel Swärd kom sent i ordentlig träning eftersom han studerade på fotbollsgymnasiet i Motala. Dessutom drabbades 19-åringen av en infektion. Ändock var ljungsbrograbben med tidigt och gjorde mål i träningsmatchen borta mot Syrianska. I seriespelet blev det ingen match från start men väl åtta inhopp. På dessa visade Daniel på fin mognad i spelet och ett härligt flyt i steget med efterföljande timing. Tekniken är också god och målsinne har Swärd visat i U21-laget med elva seriemål. Med en rejäl försäsongsträning blir det mycket intressant att följa denna talang.


Albehar Muzlija spelade i Östgötacupen. 18-åringen från Vimmerby gjorde 4 mål i U21-laget och var riktigt produktiv i Tipselitlaget med 16 fullträffar. Fortsättar han de takterna kan han bli något inför framtiden.


Chukwudi Chijindu hade dock ingen framtid i ÅFF. En träningsmatch blev det för den 23-årige amerikanen när han gjorde vårt enda mål borta mot Sleipner



Kommentarer om anfallet

Utan att ha någon målspruta lyckades vi alltså nå allsvenskan. Anfallarna stod för 14 av 53 mål, vilket bara är ett mer än försvararna. Ett spritt målskytte har varit fruktbart för oss under flera år, då stora målskyttar har varit sällsynt. Inför den allsvenska comebacken vore det dock skönt med någon extra forward som pålitlig målskytt, även om våra tidigare anfallare kan blomma ut ännu mer i högsta serien.



Fortsättning följer i del VII - Sammanfattning

Torbjörn Nilsson

Almer Ljutika2010-01-06 13:00:00
Author

Fler artiklar om Åtvidaberg

Benjamin Tannus om tiden i Åtvidaberg, genombrottet i Högaborgs BK och åren i juniorlandslaget