TFF – Bröndby 0 – 1. Helt okej!
Bröndby ställde upp med ett namnkunnigt lag, som innehöll en handfull landslagsspelare med bl.a. Holmén, Farnerud d.y. och Micke Nilsson, alla med erfarenhet från den svenska nationselvan. Trelleborg stod för en klart godkänd insats, även om danskarna vann rättvist med enda målet. Det skulle dock lika väl kunnat bli oavgjort eller t.o.m. vinst för de Klarblå.
Säsongens andra träningsmatch på den fina planen i Vellinge mot kvalificerat nordiskt motstånd.
Laguppställning:
Noring
Haynes, Abelsson, Bärengrub, Fuxberg
Adelstam, Nilsson, Andersson, Wihlborg (Sjöhage 65)
Pode (Shala 65), Jensen
Danskarna började med ett kvickt och variationsrikt passningspel och hade ett litet övertag i början. TFF var dock inte långt efter och växte snabbt in i matchen. Dock visade det sig svårt att komma fram till farliga lägen med kortpassningsspel. Långbollar mot Jensen visar sig däremot vara verkningsfulla och var bakgrund till de flesta farligheter.
De blågula hade fler avslut än de Klarblå, men antalet vassa chanser var jämt fördelade. TFF hade i slutet av halvleken det absolut hetaste avslutet, när Andersson (eller möjligen Jensen, svårt att se på långt håll) dundrade bollen i ribban från nära håll. Den slog rätt ner i backen och många i hemmalaget vinkade för mål.
I andra halvlek tog TFF över och pressade danskarna med ett varierat spel. Långbollar, uppspel på kanterna med inlägg och några offensiva passningskombinationer i attacksyfte. Spelet jämnade dock ut sig och efter en timmes spel vred sig en dansk fram på vänsterkanten och passningen inåt avslutades med ett hårt skott vid främre stolpen utan chans för Noring. TFF fortsatte att spela offensivt och skapade flera fina lägen utan att få utdelning i målprotokollet.
Noring fick hämta bollen i snödrivan bakom mål många gånger eftersom danskarnas avslut mestadels gick utanför. Han fick dock tillfälle att göra ett par fina räddningar.
Vi har sett Haynes som ytterback en gång tidigare. Det var på försäsongen förra året, när han tillsammans med Paulino bildade en särdeles offensiv och framgångsrik högerflank. Nu spelade Haynes på nytt mycket bra. Inget att anmärka på defensivt och de offensiva kvaliteterna vet vi finns där sedan tidigare. Han var även mycket nyttig i uppspelsfasen till anfallsspelet. En bra insats. Undrar just om Melander inte är orolig för sin ”säkra” position i laget.
Fuxberg skötte sig bra, men samarbetet med Bärengrub fungerade inte helt bra i början av matchen. Det berodde inte på Fuxberg. Tyvärr inte värst mycket framåt.
Det finns inget speciellt att klaga på i Abelssons spel. Stabil defensiv insats med en helt ny innerbackskollega.
Bärengrub hade hade under de första 20 – 25 minuterna bara ett läge. Tryck och press. Och detta oberoende av situationen. Även om Abelsson gick uppåt. Även om Fuxberg tryckte framåt. Han påminde mer om en defensiv mittfältare, typ Rydström, än om en mittback. Man kan med fog påstå att det var ”öppna landskap” bakom honom. Detta innebar ju förstås att han missade markeringen ett antal gånger. Tack och lov lärde han sig efter många tillrop från främst Prahl, och spelade sedan väldigt mycket mer säkert försvarsspel. Bortsett från de första 20 minutrarna var spelet ok men inte mer. Rätt hyfsat positionsspel, precis godkänd i dueller och uppspel men något omständlig i bollbehandlingen. Abelsson var bättre!
Adelstam är ambitiös och positiv. Säkerligen en mycket bra karaktär. Vill mycket, men kompetensen räcker inte riktigt till i rollen som yttermittfältare. Främst saknas touch, teknik och tempo. Jobbade på efter bästa förmåga utan att åstadkomma speciellt mycket. Minns bara en kraftull rusning in från kanten och ett bra nickavslut på inlägg från Jensen. Är han månntro bättre som ren avslutare?
Wihlborg hade ånyo en rätt torftig eftermiddag. Det flyt i löpningar och avslut, som fanns förra året, saknas. Några bra inlägg finns dock på kontot. Vi noterar tacksamt att han övade på den defensiva fasen av spelet, utan att dock få stor framgång i denna del.
Andersson gjorde inte mycket väsen av sig, med undantag av ribbskottet. Han var inte med så mycket i spelet, men var i alla fall ganska nyttig på mitten. Jag vidhåller mitt omdöme från förra matchen att han ser rappare och mer positiv ut än förra året. Han stod nu inte för värst många misstag eller felpassningar, utan kämpade på utan att glänsa.
Nilsson visar den beslutsamhet, hårdhet och hänsynslöshet, som ibland krävs i kriget på mitten. Han är säker med boll och är rätt bra passningsspelare. Tyvärr råkar han då och då ut för problem p.g.a. för lågt tempo i rörelser och bollbehandling. Nilsson genomförde en bra match och jag kan på rak arm inte säga i vilken match han varit bättre. Lovande, även om han tröttnade betänkligt mot slutet!
Pode kom inte mycket med i spelet. Famlade efter position och passningskombinationer. Vid ett fåtal tillfällen visade han sitt fina spelsinne och sin fina bolltouch.
Jensen lyckades bra med sina löpningar och fick många långbollar att jobba med. Nöp fast bollen i anfallsposition flera (många) gånger, fick till flera fina inlägg och kryddade anrättningen med ett par hyfsade farligheter. Fin insats.
Shala spelade släpande forward i cirka 25 minuter. Jobbade och slet i positiv anda utan att kunna åstadkomma speciellt mycket omgiven av en svärm blågula spelare.
Sjöhage spelade ytter i omkring 25 minuter. Noterade speciellt ett defensivt ansvarstagande. Framåt, som är hans bästa gren, var det fattigt.
Att spela jämt med Bröndby är alls inte dåligt. Gästerna hade nog lite mer boll men TFF skapade minst lika många heta lägen som Bröndby, som dock fick till fler avslut totalt. Ett stort kliv framåt speciellt på mitten och vad gäller intensiteten och beslutsamheten i uppvaktning/press/tryck mot motståndarna. Kombinationsspelet framåt saknas dock fortfarande och nu var det mest långbollar som skapade lägen. Notera att startelvan hade nya spelare på åtta positioner jämfört med förra matchen. Tyder det på bredd?
Haynes utses till MVP.
