Krönika: Dags att gå till botten med det här Blåvitt!
Så var det dags igen, ännu ett trasigt korsband, denna gång tillhör det Mikael Dyrestam. Sju korsbandsskador sen i somras hos IFK Göteborg. Vi frågar oss, vad är det som händer?
Fjolårets skadelista hos mesta mästarna känner väl de flesta till vid det här laget?! Fem korsbandsskador inom loppet av två månader drabbade i tur och ordning, Petter Björlund, Robin Söder, Nicklas Carlsson, Adam Johansson och Kamal Mustafa.
Det talades om att Blåvitt haft en enorm otur och att det är slumpen som ligger bakom dessa skador. Vi lade 2009 till handlingarna och väntade med spänning på att ”korsbandsligan” skulle börja träna lätt igen i januari, vilket dom gjorde. På Cypern-lägret härom veckan drog dock Petter Björlund på nytt upp sin korsbandsskada. Givetvis lider man enormt med Petter, att komma tillbaks efter ett halvår och åka på samma skada måste vara ett rejält helvete!
Idag undersöktes Mikael Dyrestam efter den knäskada han ådrog sig mot Aalborg i lördags. Otroligt nog var det ännu en korsbandsskada där även menisken hade fått sig en törn.
Man bara suckar och konstaterar att korsbandsskador har blivit en vana i IFK Göteborgs trupp.
Men kan verkligen 7 korsbandsskador på åtta månader vara en slump? Flera andra allsvenska lag har ju under denna period inte haft en enda skada av denna sort.
Mina kunskaper om vad skador och krämpor är väldigt bristfälliga. Men jag undrar om inte IFK Göteborgs sjukgymnaster, läkare, fysio, massör och tränare bör försöka hitta en anledning till detta sjuka antal skador?
Vad gjorde man 2008 som man ändrade i sitt träningsupplägg till 2009?
Tränar man fel?
Använder man fel sorts skor?
Vad vet jag? Jag tycker i alla fall att det är alldeles för många korsbandsskador för att det enbart ska vara slumpen och otur som spelat in!
Läste precis att Mild kontaktat Fredrik Risp. Det glädjer mig. Om inte Håkan hade ringt Risp hade det varit snudd på tjänstefel från vår sportchefs sida. En klubblös mittback, med blåvitt hjärta och som inget hellre vill än att spela i IFK Göteborg. Att Risp sen blir en av Allsvenskans absolut bästa försvararna försämrar inte saken.
Till sist, kämpa på Björlund och Dyrestam!
Snart skiner Poseidon!
