00-talets bästa LSK-spelare, Plac. 5
Anders Augustsson är den 5:e bästa spelaren under 2000-talets första decennium enligt LSK FANS medlemmar.

00-talets bästa LSK-spelare, Plac. 5

LSK FANS medlemmar har tyckt till och röstat fram de 10 bästa spelarna under det första decenniet på 2000-talet. På 5:e plats hittar vi en spelare som blev erkänd som en ordentlig slitvarg med en otrolig vilja. PLACERING 5: ANDERS AUGUSTSSON.

Inför säsongen i division 1 1995 prövade LSK en del lokala förmågor, men det var ingen av de som höll måttet. Den enda som gavs chansen var den då 20-åriga Anders Augustsson från Groheds IF. Det blev inte många matchers spel under året och Augustsson valde att satsa på att utbilda sig till lärare i Falun, samtidigt som han valde spel för Borlängeklubben Brage. Där han gjorde mycket bra ifrån sig. Men när Augustsson sedan fick jobb i Göteborg inför 2003 års säsong återvände mittfältsstrategen till LSK.

Augustsson var inte den enda återvändaren 2003, även lysande spelare såsom Jörgen Wålemark, Kenny Pavey och David Wilson vände tillbaka till Ljungskile. Anders Augustsson, med tröja nummer 14, tog direkt en startplats bredvid spelande tränaren Wilson. Därmed hade LSK ett otroligt stabilt mittfält, där Augustsson mest gjorde arbetet i det tysta. LSK gjorde en väldigt bra säsong, men det var de inte ensamma om. Även GAIS var starka 2003 och vann till slut serien (senare även kvalet till SuperEttan) på målskillnad före LSK. 2004 skulle LSK få revansch. Efter en stabil säsong kunde LSK vinna både serien och det efterföljande kvalet mot Väsby. Wilson valde sedan att avsluta sin spelarkarriär och satsa enbart på tränarrollen. Det innebar att Augustsson fick bära ett större lass än tidigare. Något som han gjorde genom att växa med uppgiften och utvecklas till en tongivande spelare på allvar i LSK. Nummer 14 fick nu mer agera som bollfördelare, även om han fortsatte i sitt slit som bollvinnare. Säkert passningsspel blandades med hårt fysiskt spel. Anders Augustssons vana var att spela klokt efter sin förmåga. Men ibland kunde han helt oväntat briljera med tekniska nummer, vilket chockerade både publik, motståndare och troligtvis också medspelare. Fast man minns honom främst som den defensiva innermittfältaren som med sin vilja sprang tills lungorna blödde.

Under 2005 kamperande han först med Jon Stockhaus och senare på hösten fick han sin nya ”lekkamrat” i form av Aleksandar Kitic. Båda två visade sig anpassa sig bra till samarbetet på mittfältet tillsammans med Augustsson, men när Kitic anpassade sig mer till det svenska spelet var det han som fick förtroendet tillsammans med nummer 14. 2005 var ett väldigt lyckat år för LSK i övrigt, som slutade med en fjärde plats som nykomlingar i SuperEttan. En bidragande orsak var mittfältets fältherre – Anders Augustsson. Tillsammans med tränaren David Wilson utvecklade Augustsson senare Kitic till en spelartyp som liknade den typen han själv var. Under 2006 var de det givna paret på mittfältet och gjorde det svårt för motståndarna att komma igenom centralt i banan. Men kreativiteten på mittfältet var inte tillräcklig, så när LSK under 2007 ändrade till spelsystemet 4-3-3 kom Martin Smedberg-Dalence in mer centralt och kunde bidra med det kreativa. Detta underlättade givetvis för både Kitic och Augustsson och var dessutom framgångsrikt. Så framgångsrikt att det ledde fram till avancemang till Allsvenskan för LSK. Att Augustsson skulle få spela i Allsvenskan trodde han nog inte på när han åter stod på Skarsjövallens grusplan 2003 för att förbereda sig för division 2-säsongen.

Väl i Allsvenskan hade både Augustsson och Kitic problem med tempot, även om Augustsson klarade det bättre. Det blev mindre tid med bollen och mer tid för att springa för att försöka övervinna bollen. Ofta hängde inte innermittfältarna med vilket ledde till hela 11 varningar för Augustsson under den Allsvenska säsongen 2008. När säsongen slutade med kvalförlust mot Brommapojkarna bestämde sig Augustsson för att det var slut med pendlandet från Göteborg och istället valde han att gå till Qviding.

Men i LSK kommer han förevigt minnas som en slitvarg på mittfältet som alltid gav 100 %. Dessutom hade han en vilja av stål och bevisade att man kan komma väldigt långt genom det. Det är genom en spelare som Augustsson som man kanske kan ge Ljungskileandan ett ansikte. Därför är det såklart många som gillat ”Groheds Maradona” under sin tid i grönvitt.

 Matcher Mål  Assist   Varningar
 143 st. (+ 4 kval)  9 st. 2 st.  42 st. 

- Statistiken avser de seriematcher spelaren deltagit i, totalt under 2000-talet i LSK.

Povel Fridefors2010-02-25 23:00:00
Author

Fler artiklar om Ljungskile

Nu är det allvar