10 frågor och svar om IFK Göteborgs ekonomi 2009
Blåvitt har nu släppt sin verksamhetsberättelse för 2009 som även innehåller årets ekonomiska redovisning. Nedan följer en kort sammanfattning och analys av 2009 års ekonomi. Jag försöker fokusera på fotbollsverksamhetens siffror men eftersom IFK Göteborg sysslar med ytterligare några sporter så finns det många siffror nedan som omfattar hela ”koncernen”.
På det hela taget, hur mår Blåvitt ekonomiskt?
Jo tack, Blåvitt mår riktigt bra! Trots att det kom en del negativa signaler om föreningens ekonomi via media under hösten så redovisar Blåvitt ett positivt resultat på 13,9 Mkr och ökar även sitt egna kapital till 34,6 Mkr.
Hur stora intäkter hade Blåvitt under 2009 och vilka var de största inkomstkällorna?
Blåvitt redovisar för 2009 totalt intäkter på 121 Mkr där de tre största inkomstkällorna, exklusive transfers, var enligt nedan.
- Matchintäkter 38,0 Mkr
- Sponsorer 28,6 Mkr
- Svensk Elitfotboll 14,8 Mkr
Hur stora utgifter hade Blåvitt under 2009 och vilka var de största utgiftsposterna?
Under 2009 hade föreningen totalt utgifter på 107 Mkr där de tre största posterna var enligt nedan.
Fotbollens elittrupp 41,4 Mkr
Matchkostnader 12,5 Mkr
Sponsorer 12,1 Mkr
Vad kan man säga om årets driftresultat?
Att gå runt på driften, dvs att de löpande inkomsterna matchar utgifterna, är i grunden en viktig förutsättning för att inte bli beroende av att behöva sälja spelare (ibland även till underpriser). Går man plus på driften så har man helt enkelt större makt över sin ekonomi!
Det kan då tyvärr konstateras att Blåvitt inte har redovisat plus på driften sedan Hedenhös. Under perioden 1998 – 2008 har föreningen totalt gått hysteriska 108 Mkr minus på driften och det är bara spelaromsättning och en bra grund från 1990-talet som hållit oss flytande.
Även under 2009 går vi marginellt minus på driften (-0,7 Mkr om man räknar bort allt som har med transfers och spelaravskrivningar att göra) men nu känns det som att ekonomin är under kontroll och att driftminuset sannolikt beror på några extraordinära poster som förhoppningsvis är av engångskaraktär. Föreningens säkerhetsansvarige kommunicerade ju redan under hösten kraftigt ökade säkerhetskostnader under året. Bara den sista matchen beräknas ha kostat föreningen 1 Mkr extra för säkerhetsarbetet och årets skadegörelser uppgår till dryga halvmiljonen.
Vad kan man säga om Blåvitts egna kapital?
En organisations egna kapital kan beskrivas som differensen mellan organisationens alla tillgångar och dess skulder. När det gäller svenska elitföreningar i fotboll är ett positivt eget kapital dessutom en förutsättning för att få behålla sin elitlicens. Den förening som per den 31 december inte kan redovisa ett positivt eget kapital måste senast 31 mars följande år redovisa en handlingsplan till Licensnämnden hur man avser att eliminera det negativa egna kapitalet. Om handlingsplanen bedöms vara orealistisk eller att man inte klarar av att eliminera det negativa egna kapitalet riskerar man degradering i seriesystemet.
För Blåvitt är detta inget man behöver oroa sig för i dagsläget då föreningen redovisar ett eget kapital för 2009 på 34,6 Mkr. Det finns även andra positiva signaler i balansräkningen, bl a en råstark kassa, som antyder att föreningen har ett visst ekonomiskt handlingsutrymme. Man har med andra ord råd att vara lite offensiv under 2010 om det skulle behövas!
Vad kan man säga om 2009 års spelartransfers?
Blåvitt har under 2009 sålt två spelare, Pontus Wernbloom och Mattias Bjärsmyr, och kan dessutom tillgodoräkna sig en vidareförsäljningsintäkt för Marcus Berg. Totalt redovisar föreningen vinst vid dessa spelarförsäljningar på 23,8 Mkr under året.
Under 2009 köpte Blåvitt Karl Svensson, Elmar Bjarnason, Tuomo Turunen, Hannes Stiller och Pär Ericsson. Totalt redovisar Blåvitt spelarköp under året (exklusive eventuella sign-on) motsvarande 14,0 Mkr för dessa spelare.
Någon annat intressant i årsrapporten?
Under 2006 tecknades ett banklån på 7,5 Mkr med Kamratgården som säkerhet för att klara ekonomin efter skattehärvan. Föreningen amorterar årligen av på lånet och efter en avbetalning på 0,3 Mkr under 2009 så uppgår nu skulden till 6,3 Mkr.
2007 fick Blåvitt 11,9 Mkr från riskkapitalbolaget IFK Göteborg Fotboll AB och föreningen förband sig att investera motsvarande pengar i spelare under en 4 års period. Föreningen redovisar att man har kvar 1,2 Mkr av dessa pengar. Riskkapitalbolaget har rätt till 45% av vinsten vid kommande försäljningar av Gustav Svensson, Ragnar Sigurdsson och Jakob Johansson.
Kan man dra några slutsatser om den nya arenan har varit ekonomiskt lönsam för Blåvitt?
Rent publikmässigt har ju Gamla Ullevi varit en stor framgång under 2009 där publiksiffrorna ökade med över 50% på våra hemmamatcher under året. Av diskussionerna i media står det dock klart att Blåvitt inte är nöjda med den ekonomiska nyttan man har fått ut hittills och hyresnivåer och ”clean court” har debatterats flitigt senaste tiden.
Utifrån årsrapporten tyder mycket på att Blåvitt har börjat tjäna mer pengar efter inflyttningen till Gamla Ullevi. De blåvita matchintäkterna ökade under 2009 med 17,4 Mkr medan matchkostnaderna bara ökade med 0,3 Mkr jämfört med 2008. Nettointäkterna från match (matchintäkter minus matchkostnader) är 25,5 Mkr vilket är en tredubbling (!) från föregående år. Om man slår ut nettointäkterna från match per åskådare så tjänade Blåvitt 116 kr netto per åskådare under 2009 jämfört med 58 kr under 2008. Bra jobbat!
Det känns dock som att det finns MYCKET mer att hämta här under de kommande åren!
Hur står vi oss ekonomiskt jämfört med andra allsvenska lag?
Vi kan väl börja med att konstatera att vi ännu inte är bäst i klassen när det gäller ekonomi. Det finns föreningar som har större eget kapital än oss och det finns föreningar som är bättre på att leverera årliga överskott eller att få ut maximal ersättning på transfermarknaden. Vi är dock långt ifrån sämst – föreningar som t ex Hammarby och Djurgården har ju under det senaste året visat hur en misskött ekonomi snabbt kan ge förödande effekter på de sportsliga resultaten.
Sett till den totala omsättningen så levererar Blåvitt en större sportslig framgång per använd krona jämfört med de flesta av våra konkurrenter. Och för Blåvitt finns det ju två faktorer som under de kommande åren kan generera mycket stor ekonomisk och sportslig nytta om vi sköter våra kort rätt:
- Spelartruppen innehåller många unga duktiga talanger som sitter på långa kontrakt. Utan att redovisa några empiriska fakta så vågar jag ändå påstå att vi just nu sitter på den största spelarmässiga ”valutareserven” i hela allsvenskan!
- Med en ny modern arena finns det en stor potential att tillgodogöra sig stora ekonomiska fördelar i form av matchintäkter och sponsorintäkter.
Baserat på de ekonomiska rapporter som övriga allsvenska föreningar har släppt hittills så rankar jag just nu, efter en samlad subjektiv värdering av olika parametrar, Blåvitts ekonomi på en 2:a plats i Allsvenskan efter Malmö!
Vad händer ekonomiskt under 2010?
För mig finns det fyra viktiga ekonomiska frågor att bevaka under det kommande året:
1. Kommer Blåvitt att lyckas redovisa ett positivt driftresultat under 2010? Det känns som att vi är nära att uppnå det nu och det vore ett viktigt styrkebesked för framtiden.
2. Kommer Blåvitt att lyckas få ut ett marknadsmässigt värde på den iskalla transfermarknaden vid våra kommande försäljningar? Att främst Ragnar Sigurdsson och Gustav Svensson står i tur att lämna till sommaren är ju knappast någon hemlighet.
3. Kommer Blåvitt att fullt ut lyckas utveckla de ekonomiska fördelar som en ny modern arena borde innebära? Matchintäkter, sponsorintäkter samt varuförsäljning är tre intressanta parametrar att bevaka liksom de fortsatta diskussionerna kring ”clean court”.
4. Hur tänker Blåvitt finansiera sin nya Kamratgård? Lån är väl ganska troligt men ett överskott på transfern och en handpenning från kassan skulle kunna minska lånebördan. En intressant detalj är ju att nuvarande Kamratgården är intecknad - överförs denna inteckning på den nya Kamratgården eller måste man lösa detta lån först?
