Intervju med Frank Bagge – “Det fanns andra finansieringsalternativ”
Gnagarforum har fått en lång intervju med en av männen som suttit i AIK Fotboll AB:s styrelse, Frank Bagge. Inför i år nominerades inte Frank Bagge, här ger han sin syn på den saken och hur AIK:s arbete fortlöper för att lösa de ekonomiska problem som än idag finns inom AIK:s fyra väggar.
Varför avgår du?
Jag avgår inte. Det är snarare så att jag inte blivit nominerad till styrelsen 2010. Det är nomineringskommittén som har kommit fram till det beslutet.
På vilka grunder?
Det vet jag faktiskt inte. Vad jag har fått sagt till mig är att styrelsen skulle reduceras till sex personer. Men när man sedan såg kallelsen till årsstämman så är det fortfarande 10 platser i styrelsen.
Så du har inte fått något annat skäl?
Jag har fått veta att kommunikationen med supportrarna ska skötas på annat sätt, inte genom AFAB:s styrelse.
Vad tror du själv?
Tanken var att jag skulle sitta i styrelsen för att bland annat ta till vara supportrarnas intressen, vara rakryggad och mycket mer. Det har jag gjort, hoppas att det har tagit mots väl. Men uppenbarligen verkar det inte så.
När har det inte tagits emot så väl?
Huvudsakligen så har jag bidragit med min ekonomiska kunskap och kommunikationsfrågor i styrelsen. Och finansieringen som nu kommer att ske är något jag satt mig emot, eftersom jag inte anser att det gynnar klubben att ta ett kortfristigt lån på 15 miljoner kronor som ska betalas om ett år till 10, eller hypotetiskt 20 procents ränta, vilket även kostar klubben minst 1,5 miljoner i räntekostnader.
20 procents ränta är om AIK går till Champions League?
Ja, det är en ”kicker-ränta” om vi går vidare dit.
Styrelsen och ledningen hävdar att 10 procents ränta är marknadsmässig. Är det?
Allt är relativt, tio procent är i varje fall bättre än 18 procent. På ett sådant här lån kan man säga att det är marknadsmässigt. Så refinansieringen är bättre än det första brygglånet med villkor på 18 procents ränta. Kommer man upp mot 20 procent börjar man närma sig ockerränta. Men självklart styrs ju räntan efter klubbens förmåga att betala tillbaka sina lån.
Det förra lånet låg på 18,5 procent.
Ja, det var ett väldigt snabbt beslut att ta det lånet. Klubben hade stora problem med likviditeten, det fanns inga pengar för löpande verksamheten.
Uppenbarligen är 10 procent marknadsmässigt nu.
Ja.
Så hur kan 18 procent vara marknadsmässigt vid förra lånet?
18 procent är en väldigt hög ränta, och i mina ögon inte marknadsmässig.
Vilka var långivarna i förra lånet?
Det är lite av problematiken. Jag vet inte. Inte ens som styrelsemedlem vet jag vilka som har lånat ut pengar till klubben, vilket känns märkligt. Vad jag vet är att några närstående med familj har lånat ut pengar.
AIK Fotbolls styrelse vet alltså inte vilka som var långivarna?
Nej, uppenbarligen inte hela styrelsen.
AIK hävdar att en del av lånet ska användas till en Champions League-satsning.
Därom tvista de lärde. Det finns nog även andra hål att stoppa de pengarna i.
Oavsett vad. Räcker det här lånet?
Kortsiktigt ja. Säg hypotetiskt att pengarna räcker till nästa år. Men vi har ändå problemet i februari i nästa år. Då ska klubben hosta upp 15 miljoner för att betala tillbaks de här pengarna.
Vad finns det för planer för det?
Vet ej riktigt, antingen finansierar man det med ett nytt lån, eller så blir det kanske en nyemission. Men under mycket sämre förutsättningar än nu.
Inga planer?
Det får den nya styrelsen utvärdera.
Det finns alltså inga planer över vad AIK ska göra när lånet löper ut. Är det vad du menar?
I mina ögon stoppar klubben huvudet i sanden och hoppas på det bästa. Att det ska lösa sig. Som IT-bubblan år 2000. Tanken är att vi ska gå till Champions League, men alla vet vilka hinder som måste passeras. För att gå dit så måste vi ha en bra trupp, vilket vi förvisso har idag. Men vi måste spetsa till truppen eftersom vi tappat ganska många nyckelspelare. Man säljer de bästa spelarna, tar ett lån som ska betalas tillbaka genom att man går till Champions League. Det blir moment 22
Vad fanns det för alternativ till det här lånet?
Alternativet var i mina ögon självklart en nyemission. Vi är ett noterat bolag som handlas på en börs. En nyemission vore det bästa alternativet, inte att sätta klubben i änne större skuld. Men det fanns motsättningar i styrelsen. Jag har träffat flera aktörer på marknaden som skulle kunna ställa upp och driva den här emissionen. Både jurister och investmentbanker. Vi var några i styrelsen, inklusive FF, som drev frågan om en nyemission eftersom det skulle gynna klubben. Men det blev det ett kortfristigt lån istället om 15 miljoner kronor. Tanken var att vi skulle gå ut brett till alla supportrar, medlemmarna, nya investerare som ville investera och köpa aktier i klubben.
Hur skulle det praktiskt genomföras, med tanke på att AIK FF äger drygt 52 procent av rösterna, och måste äga minst 51 procent.
Först och främst har FF en fordran på AFAB i nästan samma storleksordning som skulle krävas i en emission. Sedan har vi pratat om att starta en fond för FF, där medlemmar med flera skulle kunna sätta in pengar för att finansiera FF:s deltagande i emissionen. Jag tror att det här med att FF inte skulle kunna vara med i en nyemission faller platt. Vi pratar om hjärtat i klubben.
Hur stor är AFAB:s skuld till FF?
Närmare 1 miljon.
Har det diskuterats att betala tillbaks de pengarna?
Det har förts diskussioner, som i alla andra finansierings- och lånefrågor.
Ett lån?
Haha, eller hur…
Eftersom FF äger 10 procent av kapitalet, skulle 3 miljoner till FF möjliggöra en emission på 30 Mkr.
Tre miljoner till FF är ingen omöjlighet. Med tanke på fordran skulle det bara behövas ytterligare en miljon. Glöm inte AIK-fonden. Finansieringssituationen för FF går att lösa. Och skulle gått att lösa.
Det AIK FF skulle behöva motsvarar en femtedel av det nya lånet.
Ja. Å andra sidan behöver inte en emission vara så stor. Säg 20, då krävs 2 miljoner.
Har det diskuterats hur FF skulle kunna stärkas ekonomiskt?
Inte i AFAB styrelsen, men det finns ju planer på den här AIK-fonden som initierats av en styrelsemedlem i FF, frågan kommer ju komma upp igen om ett år.
Varför ska AIK vara börsnoterat? Det är liten handel i aktierna, och det görs ingen nyemission.
En mycket bra fråga. En notering är inget självändamål. När vi noterades gjordes en nyemission, då fyllde noteringen ett syfte. Är man noterad på en börs, och det finns möjlighet att ta in pengar, borde man göra det. En nyemission skulle sätta klubben i en ny sits, och skulle även en gång för alla ge AIK lite andrum tills man har fått ordning på ekonomin.
Vad kostar AIK:s notering?
Det kostar tid, pengar och kraft. I rena pengar kostar det runt omkring en halv miljon.
Måste AIK upprätta kontrollbalansräkning vid nästa årsskifte?
Nej. Aktiekapitalet ska sättas ner på stämman. Kontrollbalansräkningen uppstod på grund av det höga aktiekapitalet.
Det talades om att AIK har en bra skuldsättningsgrad efter det nya lånet. Men det resonemanget kräver väl att klubben åtminstone går plus minus noll?
Jag tycker det här med skuldsättningsgrad är ganska irrelevant i den här frågan. Det är kommunicerat för att utomstående ska få förståelse för lånet. Det handlar om risknivå, vilken risk man är beredd att utsätta klubben för. Att ett aktiebolag ska ha lån är en självklarhet, man kan finansiera sin verksamhet ibland med lån eller med en nyemission för att ta in nytt kapital för investeringar eller liknande. Men ofta har man långfristiga från en bank där man inte i dagsläget behöver betala 10 eller för den delen 20 procents ränta och där man inte behöver betala tillbaka pengarna efter ett år. Detta är tyvärr ett problem att klubben inte får låna pengar i en bank.
Har det diskuterats att ta med spelarköp och spelarförsäljningar i budgeten?
AFAB gör en budget varje år, där spelarköp- och försäljningar är exkluderad. Alla spelarförsäljningar är som en bonus. Å andra sidan så kommunicerades det i juni förra året att klubbens ekonomi var väldigt god, och att vi inte behövde sälja spelare. Under transferfönstret agerades det aktivt från styrelsen, eller från en del av styrelsen, för att sälja spelare under sommaren för att mer eller mindre rädda ekonomin. Eftersom vi inte sålde någon spelare, var vi tvungna att ta ett brygglån på 7,7 miljoner. Som tur är så såldes det inga spelare, även om ekonomin krävde det eftersom vi tog dubbla guld.
Vem har du företrätt i styrelsen?
Jag har företrätt AIK, supportrarna och mig själv. Huvudsakligen klubben, det är av stor vikt att klubbens supportrar har en god insyn i verksamheten. Många brinner för AIK på det sättet jag gör, det är klubbens största styrka!
Vilka företräder de andra i styrelsen?
En del är minoritetsaktieägare, och sitter väl där av eget intresse. Vilka incitament de övriga har vet jag inte. De är valda av nomineringskommittén, så du fråga dem.
Hur har styrelsearbetet fungerat?
Väldigt bra överlag, måste jag säga. Det har genomgående varit en god stämning i styrelsen. Det är bra möten, men tyvärr kan det ibland vara bristande engagemang. Både när det gäller närvaro samt på sittande möten.
Men vid vissa tillfällen har dina inlägg, så att säga, inte uppskattats?
Jag har försökt få gehör vad gäller frågor som är viktiga för mig och de frågor som är viktiga för klubbens framtid. Jag brinner ju för den här klubben. Jag sitter rakryggad och kommer aldrig att vika mig i frågor som jag tror kommer att skada klubben. Det har varit vissa sådana frågor. I finansieringsfrågan har jag kämpat för en helt annan lösning än vad som nu är gällande.
Hur har AIK FF lagt sig i, annat än genom sina två representanter i styrelsen.
Jag har haft nära samarbete med några i FF:s styrelse och drivit frågan om en eventuell nyemission.
Det har fungerat bra?
Väldigt bra.
FF:s ordförande?
Har jag knappt pratat med.
AIK Fotboll AB poängterar att fyra frågor är av särskild vikt under 2009 och 2010: Arenafrågan, samarbetet med FF, scouting med mer och publikrekrytering. Hur har det gått med Arenafrågan?
Jag kan tyvärr inte svara på det. Jag vet inte i dagsläget vilken möjlig arena som ligger bäst till och vilket alternativ som utreds extra mycket. Där får jag hänvisa till Arenagruppen.
Styrelsen har tagit fram analyser på de olika alternativ som finns?
Jag har inte sett någon sådan analys, nej.
Du som styrelseledamot har inte sett någon analys kring var AIK ska spela i framtiden?
Nej. Jag vet vilka alternativ som kan vara aktuella, men ingen bakomliggande analys.
Ingen analys om att hyra in sig på Swedbank Arena?
Det enda jag vet är att de förslag som kom från fotbollsförbundet initialt var väldigt ogynnsamma för klubben.
Ändå är det en av de fyra viktiga frågorna.
Var AIK ska spela i framtiden är självklart en väldigt viktig fråga.
Samarbetet med FF, 51 % regeln och supporterföreningarna då?
Det är de viktigaste frågorna för hela klubben. FF är majoritetsägare och det är medlemmarna som i sin tur ”äger” FF. Samarbetet mellan FF och AB har i mina ögon inte varit tillfredsställande. FF har två representanter i AB, men kommunikationen mellan FF och AB har inte varit helt transparant. Vi har inte fått någon ägarstyrning, inga krav hur AB ska drivas. FF som majoritetsägare måste ge riktlinjer, men jag har under året inte sett eller hört någonting. Vilket i mina ögon är väldigt synd. Det togs ju beslut på FF:s årsstämma att de skulle utnyttja sitt majoritetsägande, men det har jag inte sett någonting av.
Varför?
Det undrar jag också. Jag tror i mångt och mycket att frågan inte tagits på det allvar som det borde gjorts. Jag vet faktiskt inte, jag undrar samma sak.
Du har inte sett några riktlinjer?
Nej. Inga konkreta riktlinjer eller något vidare engagemang från FF i AIK Fotbolls styrelse.
Kommunikationen med supportrarna ska alltså skötas på annat sätt framöver. På vilket sätt vet jag inte. Jag tror att FF ska sköta det. Men det handlar inte bara om kommunikation. Det handlar om förtroende. Man tillsätter en person utifrån supportrarnas intresse i styrelsen, och nästa år tar man bort det mandatet. Å andra sidan ska FF få fler ledamöter i AFAB styrelse. Tanken var att FF skulle få majoritet i AFAB men FF får bara fyra platser av tio. Vilket är långt ifrån någon majoritet.
Hur är förhållandet till PEAB, som är huvudsponsor, näst största ägare och arenabyggare.
Det är en väldigt märklig situation. När det gäller Fabege/Peab så är det ju självklart att de vill att AIK ska spela på Swedbank. Fabege har köpt aktier i AIK Fotboll AB och är en av de större minoritetsägarna. Incitamentet är Swedbank Arena. Sedan kliver Peab in och sponsrar AIK. Att vi skriver ett nytt kontrakt med Peab visar självklart var många i klubben vill att AIK ska spela i framtiden.
Vad menar du med det?
Efter två guld, ett allsvenskt guld och ett cupguld, går Peab ut i pressen och klagar på att AIK inte skrivit något nytt samarbetsavtal med Peab. Om AIK ska vara neutrala i arenafrågan, borde man försökt att gå ut och hitta nya starka sponsorer som inte har något underliggande intresse i AIK:s framtid. Det var ett gyllene tillfälle för marknadsavdelningen att ta vara på våra dubbla guld och hitta en sponsor som kan ge mer intäkter än PEAB.
Den största framgången för marknadsavdelningen efter de två gulden är ett års förlängning av sponsorkontraktet med Peab?
Så kan man också se på det. AIK är ett av Sveriges mest kända varumärken, förmodligen det mest kända. I alla fall det skapar mest känslor hos människor. Inte ens Ericsson har lika mycket tv-tid eller artiklar i svensk media. Att då inte kunna ta tillvara på det och växla upp och hitta nya sponsorer känns märkligt. Lågkonjunktur eller inte.
Klubbens största sponsor är Åbro, vilket är en lysande affär för båda parter och ett lysande exempel på ett fantastiskt sponsorsamarbete. Eventuella negativa artiklar i tidningarna kommenteras aldrig av Åbro. Peab har ju gått ut och kritiserat klubben, att vi gör för lite, att supportrarna mer eller mindre är skadliga för klubben. Panaxia är ett annat samarbete fungerar väldigt bra, Panaxia gör även väldigt mycket för AIK:s ungdomsfotboll. Som är vår framtid.
Vad skulle hända om 51-procentsregeln försvann?
Det är den största faran för den här klubben. ”AIK Rats” på Swedbank Arena 2013. Försvinner den 51-procentsregeln försvinner allt den här klubben står för, känslor engagemang, supportrar. AIK är medlemmarnas förening.
IFK Göteborgs styrelse ser ut att ta ställning för att har kvar 51-procentsregeln. Har ni diskuterat frågan i AFAB:s styrelse?
Styrelsen har hela tiden jobbat efter att regeln ska vara kvar, Det är den röda tråden i allt arbete.
AIK går konstant med förlust. Är det ok, och vad beror det på?
Självklart är det inte bra att år efter år förlita sig på spelarförsäljningar för att få ekonomin att gå ihop. AIK har inte visat svarta siffror sedan 2005, exklusive spelarförsäljningar. Men det finns olika synpunkter på hur en fotbollsklubb ska drivas. Kostnadskostymen har ju ökat, framför allt på kansliet sedan 2006, även om det har gjorts kostnadsbesparingar de sista åren. Tyvärr är resan applicerbar på förra gången kostnaderna skenade på Sanny Åslunds tid. Kostnadsmassan har ökat markant sedan vi gick upp från superettan. Om det är någonstans pengarna ska gå till så är det sporten, vår kärnverksamhet. Kostnaderna för det administrativa är alldeles för stor.
Är det för många anställda på kansliet?
Absolut. Benchmarkar man med IFK Göteborg så är de hälften så många på sitt kansli. Det säger väl allt.
Kostnaderna har i varje fall minskat.
Ja, och fortfarande går vi med förlust. Vi visar ett minusresultat ett år då vi tar dubbla guld. Hur ska vi då ett år, då vi inte visar de sportsliga framgångarna, rapportera svarta siffror, exkl. spelarförsäljningar? Det är en volatil verksamhet att driva en fotbollklubb, men för att driva volatil verksamhet så måste man ha en väldigt slimmad organisation och kunna utnyttja både uppsida och nedsida så snabbt som möjligt.
Hur sparar man?
Björn Wesström har haft ett väldigt tryck på sig att minska spelartruppen och indirekt då budget för spelartruppen under 2010. Truppen har varit för bland annat varit för stor.
Hur ska AIK tjäna pengar? Vad är planen?
Planen var att utöka kärnverksamheten med kringverksamheter som Terrace och Restaurangen och tjäna pengar på AIK:s varumärke. Och det vet vi alla hur det gått. Det är ingenting som gjort någon rikare.
Var det rätt tänkt?
Initialt var tanken god. Först och främst, innan man utökar sin rörelse, bör kärnverksamheten vara sund. Först då kan man ta nästa steg.
Men hur ser planen ut för att kärnverksamheten ska kunna tjäna pengar?
Vi har tre stora intäktsområden, det är publiken, merchandise och sponsorintäkter utöver eventuella spelarförsäljningar. Vi har en fantasiskt publik, Sveriges största publik, bästa publik, you name it. Men mycket är beroende av att det sportsliga går bra. Man måste kunna växla ned andra kostnader om det går dåligt på planen. 2008 där snittet var drygt 8000 de fyra sista matcherna och resultatet blev 15 miljoner back. 15 miljoner. Då är det något som är snett. Man måste kunna agera snabbare.
AIK hoppas på turen. Det är verkligen det du menar?
Rättare sagt, AIK litar på sina supportrar. I alla väder. Nästan allt är avhängigt supportrarna.
Men det räcker inte.
Nej, man kan exempelvis öka marknadsintäkterna. Som sagt, ett års förlängning av Peabkontraktet. Det var vad dubbla guld gav.
Det låter inte så mycket.
Det är inte mycket. För att kunna växla vidare vore det rimligt att kunna ta till vara dubbla guld. Kan man inte göra det i år, så när kan man göra det?
Anser AIK att marknadsintäkterna har nått taket?
Hoppas inte det.
Hur är det möjligt?
Bra fråga…
…och du har inget svar?
Nej.
Hur fattas viktiga beslut i styrelsen?
Styrelsen består av ett antal kommittéer. En kommitté för varje viktig fråga eller affärsområde. Först tas en fråga upp i kommittén, sedan läggs det upp på bordet i styrelsen. Oftast klubbar styrelsen igenom de förslag som har tagits i respektive kommitté. Jag sitter själv ibland annat i finansieringskommittén. Jag har drivit mina frågor, vilket inte alltid har fått gehör vare sig i kommittén eller i styrelsen.
När lånet är genomfört, hur stora lån har AIK då?
AIK har 1,4 miljoner i långfristiga skulder, och 46 miljoner i kortfristiga.
Kortfristiga skulder innebär också högre ränta.
Högre ränta. Självklart. Att ha skulder i ett aktiebolag är inget märkligt. Men det är skillnad på kortfristiga och långsiktiga skulder. Det gör likviditeten väldigt ansträngd. Därför var vi tvungna i höstas ta ett brygglån för att kunna betala ut löner med mera. Många företag med stora kortfristiga skulder gick under när kreditkrisen var som värst. Det nya lånet på 15 miljoner ska betalas om ett år. Vad händer om vi inte har några pengar i klubben då?
Vad är planerna för att lägga över lånen till mer långfristiga?
AIK har ju så ansträngd ekonomi och dåligt track-reckord, så att bankerna vill ju inte låna ut pengar. Därför får vi låna pengar privat.
AIK, Sveriges största klubb, är alltså i en sådan situation att den inte kan låna på banken?
Ja. Men har man en fungerande verksamhet är bankerna oftast villiga att låna ut kapital till investeringar och liknande.
Det finns väl mängder av förlustbringande företag som kan få långfristiga lån.
Problemet är att bankerna ser på vår likviditet och kassaflöde, att vi vissa månader inte har någon möjlighet att betala. De tittar på betalningsflödena och gör förmodligen analysen att det är för riskfyllt att låna ut till AIK.
Och det beror på att det är så mycket kortfristiga lån?
Förmodligen är det en del av problemet.
En ond cirkel alltså.
En ond cirkel. Det är som att ta ett SMS-lån för att betala ett SMS-lån. Du rullar ju bara problemen framför dig. Vi måste ha en sund verksamhet år efter år, det är visserligen en verksamhet som är volatil, men vi måste ha en kudde. Går vi back ett år, måste det finnas pengar i kassan. Men det finns det inte idag.
AFAB:s utväxling på spelarförsäljningar har minskat. AIK sålde Jos Hooiveld för lika mycket pengar som Johan Mjällby såldes för. Men fick bara hälften så mycket pengar, eftersom det var externa finansiärer inblandade.
Det stämmer. Externa finansiärer möjliggör spelarköp, vilket är väldigt positivt. Nedsidan är vid försäljningar, där vi bara får betalt för vår andel. Om vi har någon.
Tack för en trevlig pratstund.
Tack själv!