Gästkommentar: Så var man enbart supporter
Den förre detta TFF-trotjänaren Emil Mårtensson har dragit av sig den mörkblå tröjan och begett sig norrut för studier och spel i div 2. Efter ett flertal år i klubben som spelare har Emil ett annat perspektiv på saker och ting kring TFF vilket Ståplats är stolta över att kunna få delge övriga supportrar.
Snart premiär!
Den där pirrande känslan av att allt snart drar igång vet jag att alla TFF spelare känner just nu. Så känns det varje år när det närmar sig premiär. Oavsett om man har varit med hur många år som helst och varit med om många premiärer så pirrar det ändå till lite extra. Kanske är det den långa vinterträningen som gör att premiären länge ses som en dag som aldrig verkar komma närmare som gör att en fotbollsspelares liv helt plötsligt känns meningsfull. De första vårtecknen är inte att knoppar brister utan att spelschemat för säsongen släpps, att den nya tröjan presenteras och när sedan det där fula tältet reser sig över gräsmattan och nya reklamskyltar sätts upp så känner man att det snart är dags. Det är en härlig känsla!
Min långa och trogna tjänst i TFF tog slut i november förra året. Jag har fått vara med om många fantastiska år inom klubben och det finns mycket att sakna. Alla spelarna naturligtvis, att säga något till Eva som får henne att vilja slå en men som hon aldrig skulle göra för att hon innerst inne känner starka moderskänslor för oss spelare, resten av gänget runt laget och hemmamatcherna som alltid var speciella. Vångavallen var en väldigt bra arbetsplats och det hade varit fint om man någon gång i framtiden kommer trivas lika bra på ett annat jobb.
Sedan i vintras har jag sadlat om och blivit student. Numer är jag Karlstadbo. Jag har nyligen börjat spela med Karlstad BK, nykomlingar i div 2. Det känns alldeles lagom faktiskt. Som många säkert vet är jag, och har alltid varit TFF-supporter. Den stora skillnaden mot de senaste åren är att jag nu enbart är supporter och inte spelare. Det känns lite konstigt, men det finns några fördelar. Nu kan jag exempelvis klaga ljudligt om Jensen missar ett friläge, om Abel förlorar en nickduell och om Dennis mot förmodan går förlorande ur en närkamp. Det ser jag framemot.
2010 är TFF:s år
Tyvärr har jag av förklarliga skäl inte kunnat se några träningsmatcher men jag har följt laget så gott jag kunnat och jag tror aldrig att jag varit så mycket inne på forumet som jag är nu. Det jag har kunnat utläsa är att laget har gått lite upp och ner under försäsongen. Så är det alltid och kommer förmodligen alltid att vara, så man ska inte dra för stora växlar av det. Att vi inte gjorde några mål i de första matcherna var inget att oroa sig över. Däremot verkar skadesituationen vara lika ihärdig som Thylles snarkningar. (Han borde för evigt sova i ett eget rum med fyra meter tjocka väggar.) Förra året var vi extremt utsatta för skador men vi klarade av det på ett hyfsat sätt eftersom vi hade så stor trupp. I år är truppen mindre och därför är risken större att vi drabbas hårdare om skadebilden förblir densamma som föregående år. Så låt oss hoppas att alla får vara friska och att träningsvärk är det värsta som drabbar spelarna. För om alla får vara friska så tror jag att detta kan bli TFF:s år. Vi har tagit ett steg uppåt för varje år sedan vi åkte ur 2004. Det var kanske bara i fjol som vi inte tog något större steg jämfört med säsongen innan, men det som man alltid kan ta med sig är erfarenhet och det tror jag att laget har gjort. 2010 är TFF en etablerad allsvensk klubb, precis som målet har varit de senaste åren. Nu när det målet är nått måste nya mål sättas upp.
Tom har under sina två senaste år i klubben ständigt pratat i termer som ska få spelarna att tänka tanken på TFF som ett topplag. Det är dit han vill nå och då är det viktigt att spelarna först tror att det är möjligt. Jag tror att möjligheten finns, men jag tror att det blir svårt att nå dit redan i år. Däremot tror jag att laget tar ytterligare ett kliv i år. Stommen som finns i laget är väldigt bra och har spelat många matcher ihop nu, spelidén är väldigt tydlig men inte lättläst, vilket har stor betydelse.
Backlinjen
Det har under vintern pratats om att en ny mittback MÅSTE in. Jag tycker inte att det är nödvändigt. Vid sidan om Abel så tror jag att Thommie skulle göra sig utmärkt. Han har enligt mig fått alldeles för mycket skit utifrån. Jag tycker att man kan jämföra honom med Teddy Lucic, han märks sällan men gör det alltid bra. Om Abel är den som går upp och duellerar så är Thommie den som faller. Han har en väldigt bra spelförståelse som gör att han hade varit en lysande parhäst jämte Abel. Yousef är också ett väldigt bra alternativ. Om ni minns till säsongen 2006 så var han kanske vår bästa back under det året. Jag tycker att han ska vara mittback och inget annat.
Mittfältet
Om man ska göra en kort analys om mittfältet så är nog det centrala mittfältet ganska givet. Mange och Haynes kommer nog bli ännu bättre tillsammans i år. Skulle någon av dem vara borta så tror jag att Victor Svensson kommer göra det jättebra. Han kan se tanig ut men det är faktiskt inte många som vinner fler närkampsdueller på träning. Han är dessutom en väldigt smart spelare och jag tror att han kommer att bli ordinarie på mittfältet framöver, kanske inte i år, men förmodligen nästa. Om de bara ger honom chansen så kommer han att ta den.
Anfallet
På kanterna ser det också spännande ut. Wihlborg gjorde en stark höst och han kommer nog fortsätta leverera. Jag hoppas och tror att Pode kommer att blomma ut och det ska bli intressant att se vad Adelstam kan göra på kanten även om det känns lite märkligt om han inte kommer spela längst fram. 19 mål i superettan är riktigt bra gjort. Men Tom och Alf vet vad de gör. Dessutom har vi redan väldigt bra alternativ längst fram. Det finns bara en Fredrik Jensen. Det är fakta det. Om man kunde likna Thommie vid Lucic så går det inte att göra någon liknande jämförelse med Jensen. Han är ensam i sitt slag och han kommer göra över tio mål i år. Jag tror att Sjöhage kommer göra mål han också. Han gjorde trots allt sex mål förra året trots en taskig start.
Att Drugge är viktig för vårt spel är vida känt. Han är kuggen i vårt anfallsspel och är väldigt viktig. Kanske lite för viktig. Om han skulle vara borta finns det ingen som är helt bekväm i hans roll. Den har skräddarsytts för honom och om han (Gud förbjude) skulle vara borta en längre tid så kan det ta ett tag att spela in en ny. Skulle det behövas så tror jag att ”Don't mess with Zoran” hade gjort det bra. Han är riktigt finurlig och har en grym fot. Fisnik är också en spelare som hade fungerat där. Jag tror det är hans plats mer än längst fram.
Målvakterna
Man ska inte glömma målvaktsposten. Noring kommer bli ännu bättre i år. Vi får bara hoppas att han stannar hela säsongen, men skulle han inte göra det så är Fritz fortfarande en väldigt bra målvakt.
För att summera mina tankar så tror jag på en bra placering i år. Om vi adderar ett bättre bortaspel så blir vi inte sämre än sjua. Det hade varit ett fantastiskt resultat för klubben och ytterligare ett steg mot det som verkar vara Toms dröm, att återigen kliva ut i Europa med TFF.
Om vi inte ses innan så hoppas jag kunna sluta upp till bortamatchen mot Örebro i maj. Det ligger nära Karlstad så då hade det varit kul om det var många som kom upp! Till dess så hoppas jag att ni supportrar fortsätter ert engagemang som verkligen hjälper laget och som gör det roligare att gå på hemmamatcherna.
FORZA TFF!