Ove Karlsson - Himmelsblå och aikare
I MFF s årsböcker finns en sida där man presenterar de spelare som har gjort 100 och fler matcher för Malmö FF. Listan ökar hela tiden och det finns för närvarande ca 150 spelare. En av dessa är Ove Karlsson.
Jag finner på listan en spelare som heter Ove Karlsson. Han gjorde 178 matcher och 1 mål för MFF. Ove ligger precis ovanför Martin Dahlin som har spelat 176 matcher. Men vem är Ove Karlsson? Det fanns en annan Ove: Ove Andersson som blev MFF:s första allsvenska skyttekung genom att göra 16 mål (och därmed tillsammans med Erik Persson, AIK, och Yngve Lindegren, Örgryte IS, allsvenska skyttekungar 1938/39). Jag går till bokhyllan och tar fram boken ”50 år med MFF”. Där finner jag Ove Karlsson på en lagbild från 1938 när Malmö FF har blivit skånska mästare.
På den vackra bilden finns följande spelare:
Göte Rosengren, Ove Andersson, Karl-Erik Nilsson, Sture Mårtensson, Carl-Erik Sandberg, Andreas Nilsson, Sven Nilsson, Ove Karlsson, Helge Bengtsson, Erik Nilsson och Georg Österlin.
I ett programblad från 1982 skriver Eric Persson att Ove Karlsson har avlidit i en ålder av 67 år. Och: ”Ove spelade med oss till 1942 då han valde att flytta upp till Stockholm och spela för AIK. Ove besökte oss ofta när vi var uppe i huvudstaden och spelade.”
Här följer lite mera om MFF:s vänsterback på 30-talet:
Ove föddes i Östergården 1915, det var på den tiden i den fattiga delen av Malmö som kallas Backarna. Där växte han upp och fick så småningom jobb som svetsare på Kockums. Oves stora intresse var fotboll som han höll på med på sina lediga stunder. I början av 30-talet började Ove spela fotboll för den nybildade klubben BK Flagg. Det visade sig att Ove var en mycket duktig fotbollsspelare som snabbt blev ordinarie som försvarare. Han spelade mest centerback, men även på centerposten uppträdde han ett flertal gånger där han också var mycket fruktad.
Malmö FF fick snart nys om denne duktige spelare och värvade Ove tillsammans med Gustav Rosqvist som var BK Flaggs fruktade målskytt. Den 2 juni 1935 skrev de på för Malmö FF som spelade i division två efter diskvalificeringen 1933/34. Ove spelade mest i reservlaget under den första säsongen 1935/36 (då MFF slutade på en första plats och därmed vann division 2). Därefter blev det kvalspel mot Billingsfors IF. Det var i den tredje och avgörande matchen i Borås som MFF vann med 3-2 och man var därmed återigen i allsvenskan.
Ove debuterade i MFF:s A-lag den 13 september 1936. Malmö FF mötte Hellerups IK borta i en vänskapsmatch och vann med hela 5-1. Det dröjde ett tag till innan Ove fick göra allsvensk debut. Det skedde i bortamatchen mot IFK Göteborg den 15 november, och MFF fick åka hem med en förlust i bagaget: 2-1.
Det blev 8 matcher för Ove under sin debutsäsong i allsvenskan 1936/37. Malmö FF slutade på en sjätteplats i serien. När MFF spelade sin tredje säsong i allsvenskan 1938/39 hade man ett mycket bra lag som till slut hamnade på en tredjeplats, vilket var den bästa placeringen klubben hade haft under de totalt 6 säsonger som man hade spelat där. Ove fick tillsammans med de övriga i laget ta emot lilla silvret.
Ove gjorde en mycket bra säsong och det ledde till att han fick debutera i B-landslaget den 2 oktober 1938. Sverige mötte Norge i Bergen och fick stryk med 1-4.
Sedan blev det två tuffa säsonger för Ove och MFF där man hamnade på en tionde och åttonde plats.
Den 15 juni 1941 ställdes på Malmö Idrottsplats en kombination från de tre Skåneklubbarna upp mot svenska landslaget och vann en oerhört bejublad seger med 2-1. Den skånska elvan inrymde 6 MFF:are, 2 landskronaiter och 3 HIF:are:
Helge Bengtsson (MFF), Ove Karlsson (MFF), John Nilsson (L BOIS), Kjell Rosén (MFF), Sture Mårtensson (MFF), Arthur Karlsson (L BOIS), Malte Mårtensson (HIF), Gunnar Anderberg (HIF), Fridolf Martinsson (MFF), Lennart Carlsson (MFF), Knut Kroon (HIF) samt Eric Persson som lagledare.
Kjell Rosen gjorde båda målen för skåningarna på straffar.
Jag träffade Calle Palmér och frågade om han kom ihåg Ove Karlsson.
– Visst kommer jag ihåg Ove, svarade Calle. Han var en mycket duktig back i MFF och jag minns även matchen, Skånelaget mot Landslaget som spelades på Malmö IP. Jag var där som 12-åring och såg matchen, och jag minns mycket väl när Kjell Rosen lurade landslagsmålvakten Sven ”Svenne Berka” Bergqvist två gånger och gjorde två straffmål.
Calle berättade vidare att Ove var en av dem som kom från den fattiga delen av Malmö, och på den tiden var det inte svårt för klubbarna att locka till sig spelare genom att erbjuda dem ett bättre jobb. Men att han bytte efternamn till Widricks, det hade han inte hört innan (se längre ner).
Det blev ett klubbyte för Ove, som valde att flytta upp till självaste kungliga huvudstaden. Landskronabacken Harry Nilsson var en mycket god vän med Ove och han flyttade under 1941 upp till Stockholm och började spela för AIK. Harry spelade sedan en viktig roll när AIK sedan värvade Ove till klubben året därpå.
Det var efter hösten 1942 som Ove valde att sluta i Malmö FF och ny klubb blev AIK. Sista matchen i MFF tröjan var mot Gais hemma, den 1 november. MFF vann den allsvenska matchen med 3-0, målskyttar: Börje Tapper 2, Carl-Erik Sandberg 1. Oves ersättare i Malmö FF blev Hans Malmström som efter något år i Malmö Sportklubb återigen var tillbaka i MFF. Ove missade guldet som Malmö FF spelade hem under säsongen 1943/44.
Ove spelade för Solnaklubben mellan 1943 – 1948 och fick under denna tid ta på sig landslagströjan vid ett tillfälle. Det var i landskampen den 30 september 1945, Sverige mötte Finland i Helsingfors inför 15 981 på läktaren. Sverige vann matchen med hela 6-1 (1-1), och Sverige ställde upp med följande lag:
Harry Andersson, O Holmqvist, Ove Karlsson, Birger Rosengren, Börje Leander, Lennart Wigren, M Mårtensson, Börje Tapper, Knut Nordahl, E Holmqvist och Carl-Erik Sandberg.
Börje Tapper gjorde 5 av målen.
Under åren i AIK tröjan mötte Ove sina gamla kamrater vid 16 tillfällen i allsvenskan. AIK vann 6 av dessa medan MFF vann 10. Sin sista allsvenska match gjorde Ove i förlustmatchen mot IFK Göteborg på Råsunda den 6 juni 1948, 1-4 slutade matchen. Ove varvade ner som spelande tränare i IFK Eskilstuna. Därefter var han tränare för IF Älgarna och IF Brommapojkarna innan han blev lagledare för AIK:s B-lag.
Karlsson var en väldigt trevlig och underhållande skåning för sällskapet i AIK under resten av sitt liv.
FAKTA Ove Karlsson/Widricks
Född: 2 augusti, 1915.
Död: 23 maj, 1982
Bott: Malmö, Solna och Örnsköldsvik
Klubbar: BK Flagg - 1935, Malmö FF1935 – 1942, AIK 1943-48, IFK Eskilstuna 1948-51, IF Brommapojkarna
Lilla silvret: 1938/39 med MFF, 1943/44 och 1947/48 med AIK
Landskamper: 1 A (30/9 1945 Finland – Sverige 1 – 6) och en B (2/10 1938, Norge – Sverige 4 – 1)
Tränarkarriär: IFK Eskilstuna, IF Älgarna, IF Brommapojkarna, AIK (B-lagsledare)
178 matcher och 1 mål för Malmö FF (varav 104/0 i Allsvenskan)
114 matcher 0 mål i Allsvenskan för AIK
Bytte efternamn till Widricks 1957.
Ove var svetsare i det privata. Han började på Kockums och fortsatte sedan på olika företag runt om i Stockholm.
Ove var en uppoffrande och kraftfull fotbollsback – hård i tacklingarna men snäll och fridfull i sinnet. En brytstark vänsterback, rivig, men kanske ingen större tekniker. Han var en gedigen spelare som sällan släppte någon förbi sig. Han var duktig på huvudet och nickade bort många höjdbollar.
Källor: 50 år med MFF, BK Flaggs hemsida, 500 AIK:are
