Dalkurd FF - Åtvidaberg
3 - 0

Vinstnollan intakt efter 0-0 mot Åtvid

Kalmar FF fick bara 0-0 borta på Kopparvallen mot förhandstippade jumbon Åtvidaberg efter en ganska dålig fotbollsmatch. Kalmar var närmast att göra mål då man hade två bollar i virket genom Smylie och Dauda men man kan nog ändå inte säga att det oavgjorda resultatet var speciellt orättvist.

ÅFF tog idag sin första allsvenska poäng på superduperlänge (och då menar jag verkligen superduperlänge) så om vi börjar med att gratulera dem så har vi i alla fall det avklarat. Grattis!

Kalmar FF ställde upp som förväntat förutom på innermitfältet där Daryl Smylie spelade istället för Erik Israelsson trots att den sistnämnda gjort det bra när han fått chansen tidigare i år. Men det var hemmalaget Åtvidaberg som startade matchen bäst med en del halvfarliga långbollar bakom KFF:s backlinje men utan att skapa några direkta farligheter. Kalmar lyckades inte åstadkomma något eget spel alls och följaktligen uteblev också målchanserna. Först efter en kvart bjöd Kalmar på ett första riktigt anfall där bollen gick hela vägen genom laget från försvar till anfall, men sista passningen från Santos till Dauda hittade inte rätt. Istället skapade Åtvidaberg de två första målchanserna, båda tack vare duktige högeryttern Oscar Möller som först klippte till lite på chans från 30-35 meter och fick se bollen dala ner strax över Petter Wastås ribba. Minuten senare tog sig Möller förbi Henrik Rydström och slog en låg pasning in mot straffområdet där Paulus Roiha mötte och sköt mot första stolpen, men Wastå kunde rädda till hörna.

Efter dessa händelser tog sig Kalmar in i matchen och man lyckades hålla bollen inom laget i lite längre sekvenser. Kanske började man anpassa sig lite mer till det oerhört svårspelade underlaget, men fortfarande var det mer än tydligt att KFF stördes rejält av att passningsspelet hämmades såpass mycket. Det såg nästan löjligt ut när till synes enkla bollar hamnade helt fel. KFF började också kliva bättre och bättre in i duellerna på mittplan vilket fick till följd att man kunde få spelare (ofta Tobias Eriksson) löpandes rättvända in på offensiv planhalva, och dessutom tvingades östgötarna dra på sig frisparkar på egen planhalva. Frisparkar som Kalmar i början konsekvent slog bort men som Daryl Smylie plötsligt skulle få för sig att försöka utnyttja. I den 41:a minuten skruvade han en kanonfrispark mot första krysset som Henrik Gustavsson i ÅFF-målet inte hade koll på, men som tur var för honom träffade bollen kryssribban och hamnade sedan bakom mål. Halvlekens dittills bästa chans och det var Kalmar som var närmast ett ledningsmål under de första 45 minuterna.

Även andra halvlek inleddes bäst av Åtvidaberg, men den här gången utan att man skapade några riktiga farligheter. Klockan tickade dock på utan att Kalmar lyckades etablera något hotande offensivt spel, först med ungefär 25 minuter kvar började man trycka tillbaka ÅFF lite. Kring matchminut 70 var det riktigt nära att KFF kunde ta ledningen flera gånger om. Först nådde Tobias Carlsson högst på en vänsterhörna men nicken räddades på mållinjen av en hemmaspelare, bollen lyftes strax därpå in igen och Abiola Dauda dök fram i straffområdet och nickade bollen via Henrik Gustavssons händer i stolpen. Marginalerna var inte på Kalmars sida i de situationerna och inte heller någon minut senare då Dauda var på vippen att glida igenom till ett friläge men Erik Moberg lyckades bryta i absolut sista stund. Nanne försökte i slutet genom att byta in Israelsson, Marcel Sacramento och Johann Smith under sista kvarten men den enda av dem som hann åstadkomma något särskilt av värde var Marcel som utmanade Åtvidabergs högerback Daniel Hallingström men dennes halsbrytande glidtackling träffade precis bollen vilket gjorde den till 'helt perfekt' istället för 'idiotisk' vilket den hade blivit stämplad som om han hade varit en tiondels sekund senare. Och apropå idiotisk, det kunde Petter Wastå mycket väl framstått som, om bara grästuvan framför hans fot hade varit lite, lite större i den 85:e minuten. En bakåtpassning från Marcus Lindberg studsade till rejält just när Wastå skulle rensa den men den träffade turligt nog Kalmarmålvaktens ytterknä och studsade till hörna.

Det skulle bli det sista som hände i en match som slutade mållös. Kalmar var nära ett par gånger om men marginalerna var emot de rödvita idag, kanske jämnade det därmed ut sig lite gentemot Elfsborgsmatchen. Men egentligen är det väl så att Kalmar FF inte ska behöva ha marginalerna med sig för att besegra Åtvidabergs FF? Eller? Idag saknades definitivt Daniel Sobralense, det kan vi slå fast, en sådan kreativ spelare hade verkligen varit ett välkommet inslag. Även om det mjuka och svårspelade underlaget säkerligen hade gäckat även honom så är jag tämligen säker på att med honom på plan hade inte Åtvid hållit nollan idag.

Vi kan i alla fall ta med oss ett stabilt försvarsspel, de få chanserna som skapades mot oss var frukten av bra prestationer ifrån deras spelare och inte av våra misstag.

Jag hoppas nu verkligen inte att jag framstår som "nöjd med en poäng på bortaplan" för det är jag verkligen inte. Det var frustrerande att se anfallsspelet låsa sig under sista kvarten och att se KFF behöva så lång tid på sig i båda halvlekarna innan man lyckades dominera matchen. Men lyckades verkligen inte skapa tillräckligt med målchanser i den här matcherna, och visst, Åtvidaberg må ha varit bättre än vad jag och många med mig kanske hade trott och de må kanske ha gjort sin bästa match hittills i år, men Kalmar FF har sannerligen material för att vinna dessa matcher 10,5 gånger av 10 - nu är det dags att visa det!