Junior till Himmelriket: "Jag borde stannat i Sverige"
Tidigare MFF-spelaren Junior lyckas bra i Brasilien. Det där var en klassisk underdrift. Tidigare MFF-spelaren José Luiz Guimarães Sanabio Junior gör succé i Brasilien. I en exklusiv intervju med Himmelriket berättar han om framtiden och om det som har varit.
När FC Köpenhamn köpte den brasilianska anfallaren från Malmö FF 2008 fanns det höga förhoppningar på honom från danskarnas sida. Tiden i Danmark blev emellertid inte alls vad varken den danska toppklubben eller Junior hade hoppats på. Efter en utlåning till Randers återvände Junior i januari i år till sitt hemland och delstaten Bahia.
Efter att ha gjort 11 mål på 12 matcher för sin klubb EC Vitória, från staden Salvador, i delstatsmästerskapet väntar nu större utmaningar, Campeonato Brasileiro. Brasiliens svar på Allsvenskan om man så vill. Och då menar jag endast upplägget och inte kvaliteten. I Brasileirão, som ligan vanligtvis kallas, hittar man i år spelare som Adriano, Roberto Carlos och Ronaldo. Man finner också klassiska lag som Flamengo, Santos, Corinthians och Botafogo.
Först ut för Vitória, den åttonde maj, är bortamötet mot Palmeiras från São Paulo, förra säsongens ligafemma. Därefter väntar Flamengo med nämnda Adriano hemma på Barradão-stadion inför 32000 fanatiska supportrar, klädda i rött och svart. Det är inte svårt att förstå varför Junior trivs som både fotbollsspelare och människa igen.
– Idag känner jag att jag är samma lyckliga Junior som när jag var i Malmö FF, berättar han för Himmelriket. Han säger att det har varit en dröm för honom att få komma tillbaka till Brasilien och spela fotboll på hög nivå.
– Och att få möta världsstjärnor som Ronaldo, Robinho och Vagner Love ska bli väldigt roligt. Jag känner att jag fortfarande har mycket att ge som fotbollsspelare. Jag är bättre nu än när jag spelade i MFF. Det har betytt mycket för mig att komma hem igen.
Sin forna svenska klubb minns han med välbehag. Tiden i Skåne tillhör hans bästa i karriären, menar han. Han önskar bara att han hade fått vara med om att ge alla trogna fans en titel. För trots ett många gånger fantastiskt samarbete med Jonatan Johansson lyckades aldrig Malmö som bekant särskilt väl under firma J&J:s tid i klubben.
– Vi hade ett bra lag, ingen tvekan om det. Men vi lyckades aldrig. Jag ångrar nu att jag lämnade Malmö.
Hur menar du?
– Jag borde ha stannat i Sverige. Men när FCK kom med ett bud kände jag att den största skandinaviska klubben ville ha mig och jag såg chanser för mig själv att vinna titlar och kanske få möjlighet att spela i landslaget.
Men så blev det inte?
– Nej, så blev det inte. Det gick snett rätt så snart, och jag upplevde aldrig att klubben stöttade mig när jag fick problem. Jag menar, de visste ju vilken slags spelare jag var efter åren i Danmark och Malmö. Köper man en spelare måste man se till att han trivs och har det bra, även när det går tillfälligt dåligt. Som sagt, det stödet upplevde jag aldrig att jag fick.
Junior berättar att han till slut tröttnade på allt, att han blev deprimerad och övervägde att sluta spela fotboll. Till slut fanns det bara en sak att göra, återvända hem. En annan bidragande orsak till det beslutet var att hans far fick cancer. Samt saknaden efter sina döttrar.
– Nu bor jag nära min familj och ler igen. Pappa behandlas för sin sjukdom och jag ber till Gud att det går väl. Sen kände jag direkt när jag landade här att suget efter fotbollen kom tillbaka och att nu få spela mästerskap med Vitória är underbart.
I juli 2006 värvade Malmö FF, under Sören Åkebys ledning, Junior och Jonatan Johansson med bara några dagars mellanrum. Två högklassiga anfallare skulle få fart på MFF och se till att klubben på allvar var med i den allsvenska toppen. Men trots 17 mål tillsammans på lika många omgångar hamnade Malmö på en blygsam sjundeplats. Året därpå hamnade MFF på en pinsam niondeplacering. Man undrar ju förstås vad det var som hände.
Junior menar att det var brist på kontinuitet.
– Vi började bra, men orkade inte hela vägen. Det fanns ingen röd tråd och vi hade svårt att göra mål i viktiga matcher. 2007 var vi med rätt så bra, men de sista åtta matcherna förlorade vi mest.
Jag undrar om det någonsin var aktuellt att återvända till MFF när det gick som tyngst i Danmark. Han drar lite på svaret, men berättar att det inte alls hade varit en omöjlighet om han hade fått bestämma. Emellertid förstår han varför Malmö inte visade samma intresse.
– Jag hade antagligen blivit för dyr att lösa.
Ingen annan klubb i Sverige då? Du gjorde dig ju ändå ett namn här.
– För mig finns det ingen annan klubb än MFF i Sverige. Jag lärde mig verkligen älska Malmö FF och dess supportrar. Så att gå till ett annat lag hade varit uteslutet.
Junior har tagit nästa steg i karriären. Han fyller i juni 34 år. Efter 12 säsonger i Europa har han kommit hem. Om tre veckor börjar mästerskapet som han har längtat efter hela sitt liv att få spela i. Jag tror jag avslutar den här texten med ett Boa sorte, Junior!
Research: Sergio De Souza
