Krymp inte Allsvenskan!
Nu börjar det diskuteras en krympt allsvensk serie igen. Himmelrikets Magnus Johansson håller inte med om att det vore rätt väg att gå.
Jag kan inte tycka annat än att det blir lite parodiskt när klubbledare för en del storklubbar inom svensk fotboll går ut och förespråkar färre antal lag i Allsvenskan. De tycks tro att när det går dåligt för Allsvenskan och publiken krymper så beror det delvis på att vi har för många lag av undermålig kvalitet i Allsvenskan. Jag anser att de har fel. Och parodiskt blir det sett till hur bland annat mitt eget Malmö FF harvat i Allsvenskan de senaste åren.
Menar Pelle Svensson att det är Brommapojkarnas fel att MFF kommit någonstans mellan sexa och nia de senaste åren? Menar Håkan Mild att det är Åtvidabergs fel att IFK Göteborg har startat årets allsvenska som laget gjort? Att bättre motstånd hade gjort deras lag starkare? Det är en besynnerlig tanke, och om det är så att man har svårt för så kallade sämre lag borde man kanske anställa fler psykologer som pratar inställning med spelarna.
Det är lätt att sitta och leka med tanken på 12 lag i Allsvenskan och tänka på vilka de skulle vara. Jag tror att de flesta ledare på de stora lagens kontor gärna ser en allsvensk serie med Malmö FF, IFK Göteborg, AIK, Djurgården, Hammarby, Elfsborg, Helsingborg, IFK Norrköping, Kalmar, Halmstad, Örebro samt Gais möjligtvis.
Möten lagen emellan om och om igen, och publik som fyller arenorna. Det är högre kvalitet man vill åt, säger man, men jag undrar om det inte till lika stora delar handlar om ekonomi.
Blir det bättre kvalitet för att en serie innehåller 12 i stället för 16 lag? Det är faktiskt möjligt. Om rätt lag hamnar i den serien tror jag visst att det kan höja standarden och bidra till bättre tempo och mer publik. Med lagen här ovan tror jag det skulle kunna bli en fantastisk serie.
Men vad är det som säger att det blir rätt lag? Nu är årets allsvenska kommen till en fjärdedel ungefär och således hinner mycket att hända framöver. Men låt oss ändå ta en titt på hur nästa års serie skulle se ut om det idag vore den sjunde november. Då skulle bland annat AIK, Kalmar, Djurgården och IFK Göteborg ramla ur (och det är ingen naturlag att så kallade större lag inte kan ramla ur, fråga MFF, AIK och Hammarby för att ta några exempel. Eller kolla vad IFK Norrköpings supportrar tycker om sina fotbollsliv).
Nästa års serie skulle alltså innehålla Helsingborg, MFF, Mjällby, Häcken, Örebro, Halmstad, Gefle, Gais, Elfsborg och Brommapojkarna. Samt 2 lag från Superettan. Skulle kvaliteten höjas? Tja, dessa skulle vara de 12 bästa lagen så varför inte. Är man ute efter de 12 spelmässigt bästa lagen vore detta av naturliga skäl en drömallsvenska. Är man ute efter de 12 känslomässigt bästa lagen vore det en katastrofallsvenska.
Och skulle publiknedgången hejdas? Behöver jag ens svara på den frågan? Däremot skulle Superettan få ett rejält uppsving.
Antalet matcher får inte minskas bara för att lagen skulle bli färre, heter det. Vilket innebär att Malmö FF i stället för att möta IFK Göteborg och AIK skulle komma att ha extra hemmamatcher mot kanske BP och Gefle. Jag tror jag ställer mig upp och gör vågen tillsammans med MFF:s kassör.
Rent egoistiskt blir jag alldeles livrädd när det föreslås minskade serier. Då hade vårt himmelsblå lag legat riktigt illa till under en hel del av de senaste åren. Att ramla ur Allsvenskan och hamna i Superettan vore en mardröm, en mardröm det räcker att jag får uppleva en gång under min livstid.
Jag hoppas att en kommande utredning pekar på det positiva med 16 lag, och att förespråkarna för en krympt allsvenska besinnar sig. Jag undrar om Kalmars Svante Samuelsson, AIK:s Björn Wesström eller IFK:s Håkan Mild idag tycker att en 12-lagserie är en särskilt god idé. Jag undrar verkligen det.
