Intervju med AIK:s vd Annela Yderberg
"Vi ville verkligen ha kvar Micke och trodde verkligen på honom."
Gnagarforum fick en pratstund med AIK:s vd Annela Yderberg som svarar på några frågor angående den senaste tidens händelser.
Det här var inte ditt första tränarbyte i AIK?
- Nej, men 2008 satt jag i ”princip på läktaren”, jag började ju jobba här augusti 2008 men lyckligtvis var jag aldrig involverad i de här delarna, jag hade ingen direkt insyn i det som skedde även om jag var medveten om att det pågick.
- Det här tränarbytet vi får nu är absolut inte önskvärt mitt i säsongen, vi ville verkligen ha kvar Micke och trodde verkligen på honom. Han är en fantastiskt duktig tränare. Men jag tycker att det är en styrka; det skakar inte här i AIK idag, vi löser det här. Vi önskade inte det här men vi försöker alltid ha interna alternativ och det hade vi nu också, vilket ger harmoni. Vi fortsätter på den banan och det kommer inte bli så stor skillnad.
Till alla som undrar: kan du förklara hur AIK:s tränare Mikael Stahre kan lämna AIK, mitt under pågående säsong, utan att AIK får en enda krona i ersättning av Panionios - trots att Mikael haft kontrakt med AIK till och med 2011?
- Tränarkontrakt köper man normalt sett inte, det förekommer men det är ovanlig. Till skillnad från en spelare har en tränare uppsägningstid: tränaren kan säga upp sig när som helst. I praktiken är kontraktet lika långt som uppsägningstiden kan man säga. Micke hade tolv månaders uppsägningstid och sa upp sig själv. Vi försökte föra förhandlingar med klubben: för det första var de inte intresserade av att betala för kontraktet. För det andra hade de inte bråttom, de behövde honom inte just nu. Micke ville inte heller lösa ut sitt kontrakt, han hade inte heller bråttom. Micke hade gärna sagt upp sig nu och jobbat kvar ett tag. Men när Micke sa upp sig ville vi inte ha honom; vi vill inte ha någon som var på väg bort från verksamheten – då fick han en uppsägningstid på en dag. Det är inte som med spelare. Micke hade sagt upp sig, vi kunde låta Micke vara kvar och fortsätta betala hans lön, nu fick han gå på dagen och får ingen mer lön och kan börja sitt nya jobb när det nu blir, i augusti tror jag.
- Vi ville inte det här. Det här kom upp redan i januari och då sa vi ”nej”. Nu kom det upp igen och när det blev ett faktum hade vi fokus på att göra det som var bäst för AIK. Vad hade varit bäst: att hålla kvar honom, processa kanske – vi vet att ekonomiskt ger det ingenting, utan då skulle det vara för ”princip och prestige”. Vi har vridit och vänt på det här men nu gjorde vi det som anser är bäst för AIK. Det är ovanligt att man ”löser” en tränare, vi har precis rekryterat en ny ekonomichef, då frågar man kandidaterna ”hur lång uppsägningstid har du?”. Då svarar de ofta ”jag har tre månader men kan nog få gå på två veckor” – det var ungefär så vi gjorde.
Hur var måndagen för dig?
- Det var värre torsdag till söndag när det var ett faktum att Micke skulle gå. Det är tråkigast för de som jobbar närmast honom, det är också olyckligt att det sker mitt under säsongen. I måndags försökte vi vara noga med att kommunicera tydligt, lägga korten på borden och vara objektiva samt skicka ut all information. Men det är också sorgligt, vi är jätteledsna för att Micke slutade.
Björn har inte så stor erfarenhet av att träna lag på allsvensk nivå, hur ser du på det?
- För det första har Björn varit med hela det här året, men han har inte haft träningsoverall på sig. Sen har Björn haft delat ledarskap med Micke Stahre i Väsby United och Björn har gått samma väg som både Rikard Norling och Micke gick. Björn ligger efter erfarenhetsmässigt, han har inte tränat seniorer som ”ensam” huvudtränare vilket både Rikard och Micke gjorde. Men Björn har en gedigen erfarenhet, Micke var inte heller prövad på allsvensk nivå mer än att han varit assisterande tränare i AIK 2006. Björn har kompetensen men han är oprövad i allsvenska sammanhang.
- Vi hade helst sett att Micke var med oss några år till men det här tycker vi blir en bra lösning som inte kommer att störa verksamheten. Sen utvärderar vi alltid verksamheten löpande. Det konstiga är inte att Björn som sportchef blir tränare, det konstiga i så fall var att Björn var tränare när han blev sportchef.
Efter att ha följt AIK så tycker jag mig i år ha sett en trupp med dåligt självförtroende på fotbollsplanen under inledningen av allsvenskan:
- Jag är ju självklart subjektiv. Ärligt talat: den trupp vi hade förra våren är inte speciellt mycket bättre än den vi har nu. Då hade vi inte Dulee Johnson eller Antonio Flavio, däremot hade vi ett otroligt aggressivt spel. Vi var ”underdogs”; det sa jag redan då: vi hade verkligen marginalerna med oss. Men nu har vi en minst lika bra trupp men vi har inte marginalerna med oss och vi har inte haft tillräckligt bra kvalité sista tredjedelen. Jag tycker till exempel att i Halmstadsmatchen så fanns inställningen där med ett signalvärde utåt; de jobbade och slet. De tycker jag även under Kalmarmatchen, däremot var matchen nu i lördags mot Häcken en ”dipp”. Men ”det finns där”, det är oroväckande att det varit trögt inledningsvis men jag är inte orolig med det spelarmaterial vi har – det ska gå att få ut mer. Det är inte så att vi sitter i ett läge där truppen är sämre än förra året, däremot har vi inte fått ut det vi skulle ha.
- Jag följer ju laget nära och jag tror inte det är så enkelt som att självförtroende saknas, det är massa olika komponenter och faktorer som gjort att det inte klaffat – plus kvalitén sista biten. Försvarsspelet är bra, nu är inte jag någon expert, men jag tycker man ser det.
Vad tror du om AIK:s officiella målsättning i år: att nå en plats i allsvenskan som generar europaspel, vinna Svenska Cupen och kvalificera sig för Champions League – vad av detta tror du AIK lyckas med?
- Ingenting är omöjligt, att kvalificera sig för Champions League är väldigt, väldigt svårt men det är inte omöjligt. Sannolikheten är inte stor men det är inte omöjligt. När det gäller allsvenskan så kan vad som helst fortfarande hända. Jag tycker fortfarande vi har den trupp som behövs, det gäller bara att ”få ordning på torpet”. I Svenska Cupen har man chansen varje match, det är också ett sätt att kvalificera sig för Europa. Vi satsar på samma sätt till Svenska Cupen som vi gör till allsvenskan egentligen, för det är en ”motorväg till Europa” – den ska inte underskattas. Det är vår målsättning, vi ska ut i Europa, antingen via allsvenskan eller Cup-spel
