Röster från presskonferensen
Trots en klar MFF seger var det inte bara muntra ansikten på MFF:arna i mediacentret efter matchen.
Tre spelare kom in till de väntande journalisterna, alla tydligt med helt olika känslor i kroppen. Jimmy Durmaz sken av naturliga skäl som en sol och med mungiporna någonstans uppe vid öronen berättade han gärna om sitt drömmål i första halvlek.
Bredvid honom stod Dejan Garaca, också glad och nöjd, men framför allt också väldigt lättad. Som tredjemålvakt är det inte lätt att få chansen att visa upp sig i A-lagströjan, särskilt inte när både första- och andremålvakten gör bra ifrån sig. Men idag var det alltså dags för Dejan. På frågan om det kändes bättre att göra debut i en sån här match där han hade relativt lite att göra än i en match mot tuffare motstånd menade han att det inte spelade nån större roll. "Det var bara viktigt att få debuten avklarad. Det är riktigt skönt att ha det gjort, jag har längtat efter den här dagen i tre år".
Efter denna långa väntan fick Dejan alltså idag hoppa in i andra halvlek, men det är inte omöjligt att han redan i nästa match får göra sin första allsvenska match från start. Bredvid de två leende herrana stod nämligen en väldigt bedrövad och frustrerad Johan Dahlin. Efter att under i alla fall en kort period ha sluppit att konstant prata om sin rygg är det nu dags igen. Han berättade suckande att han börjat få mer ont redan innan matchen mot Göteborg. Inför dagens match testade han på morgonen och bestämde sig för att spela. Under matchens gång fick han dock mer och mer ont och blev till slut tvungen att ge upp. "Just nu har jag mer ont än jag haft tidigare. Det är frustrerande att inte veta vad jag ska göra. grejen är ju att hitta rätt program, och det trodde jag att vi hade gjort".
