Krönika: Ångestvåren är över
"En målvakt, en ledartyp i mittförvaret, en anfallare – som gärna får heta John i förnamn och Guidetti i efternamn – och en tränare som kan vända en trend. Jag säger inte att det löser allt men från där vi står nu kan det i alla fall inte bli mycket sämre. Att inte agera vore oansvarigt."
Åtvidaberg återstår. Sedan är den värsta ångestvåren jag kan erinra mig över. Vinst mot Åtvid är ett måste, men inte heller en seger i sista matchen förändrar det faktum att vårsäsongen 2010 blev ett ångestfyllt fiasko. Vad det beror på har spekulerats i och kommer att spekuleras i. Den som hittar svaret kanske också hittar lösningen, annars tror jag faktiskt att det är möjligt att vända trenden utan att först ha alla svaren på varför det gick som det gick.
I jakten på svar formuleras ibland en del konstigheter. ”Fiasko”, sade kapten Tjernström efter förnedringen i Borås och alla är vi säkert beredda att hålla med honom. När han däremot sade att vi ”i fjol vann guld med i stort sett samma lag” så reagerade i alla fall jag. Tittar vi på startelvan mot Elfsborg och jämför med startelvan i guldmatchen i höstas så är fyra av elva namn samma. Endast Nisse, Pertan, Bojan och Flavio startade i båda matcherna. Två av dem som startade i onsdags byttes in mot blåvitt i november – Tjerna och Pavey. I onsdags byttes sedan Özkan, Lorentzson och Lundberg in. Ingen av dem medverkade mot Göteborg i november. Snacket om att vi har i stort sett samma lag tycker jag att vi kan lägga ner nu.
Således gäller i år –resten av året i alla fall – nytt lag och nya förutsättningar. Det här måste alla inse. Vi kan inte leva vidare på 2lax9 och på ”dubblish mannen”. Den nya bistra verkligheten slog ner hårt men ibland känns det som om den inte träffat alla, eller så har alla inte fattat att de blivit träffade. Nu gäller det att inse läget och att agera.
Jag vill absolut inte skylla läget på Wesström. Han tog över tränarjobbet i ett redan utsatt läge. Vi kan bara konstatera att det inte blivit bättre. Även om Wesströms tränarjobb inte är det som felat så anser jag att ett tränarbyte är nödvändigt. Jag kan se flera skäl. För det första så kan vi komma i ett läge där det blir nödvändigt att sparka tränaren. Jag tror att Don Björn har tillräckligt hårda nypor för att avskeda en tränare. Frågan är bara om han kan avskeda sig själv? Låt Björn återgå till sportchefsrollen och anställ en tränare.
Jag röstar inte för Mjällby. Det känns som någon mer beprövad/rutinerad borde kliva in. Baxter, Söderberg eller Norling kanske. Med tanke på efrarenhet så väljer jag nog även Lagerlöf före Mjällby.
Bäst är om var man får koncentrera sig på sitt jobb och Björn Wesström ska vara sportchef. Det är nu i höst han kan bevisa hur bra han egentligen är. Av de spelare han scoutat in och tagit till AIK har Flavio motsvarat förväntningarna – fast det var kanske rätt lätt att göra i fjol då jan kom till ett självspelande piano. Hemhämtningen av Dulee var också fingertoppskänsligt och lyckat. På minuskontot bland scoutningar hamnar Clecio – hur fan är det nu det stavas? Nu gäller det att förstärka med spelare som verkligen har karaktär. Killar som kan kavla upp ärmarna och jobba i motvind. Kort sagt – killar med Johan Mjällbys och Jos Hooivelds karaktär. Nu vill jag som sagt ändå inte ha Johan som tränare – inte än, och Hooiveld kan vi ju bara drömma om.
Helt klart är i alla fall att Jos fick Pertan att bli klasser bättre. Vi behöver en liknande karaktärsback. Majstorovic kanske? Eller är det bara en utopi att han skulle kunna ansluta redan i sommar? Målvaktssidan då? Nu vill jag inte sälla mig till skaran som hänger ut Tomi titt och tätt. I Borås senast kan han inte lastas för något av målen. Vad som däremot ser tydligt ut är att samarbetet och kommunikationen mellan Tomi och backlinjen, inte minst Per Karlsson, lämnar mycket i övrigt att önska. Var lösningen finns kan jag inte säga men nog skulle jag bli glad ifall jag fick läsa att Örlund vänder hem – men det lär inte hända.
Inte heller tror jag på att locka tillbaka Obolo. Inte för att jag inte skulle vilja utan för att jag inte tror att det kommer att gå. Vi behöver en spelare av den typen. Guidetti lämnar BP nu. Han har under sin sejour visat sig vara en kille som sliter hårt för laget, tar löpningar och river upp sår i motståndarförsvaret, spelar fram och kryddar det hela med klassavslutningar. Är det någon som får en aha-känsla? Jag skrev det redan den 18 januari och fick en hel del skit för det. Nu skriver jag det igen. Kontakta Guidetti. Han själv har ingen aning om var han spelar i höst men han är gnagare. När jag föreslog honom i en krönika i vintras menade flera på att det skulle vara tveksamt om han skulle platsa. Nu tror jag ingen betvivlar det. Han skulle inte bara platsa, han skulle tillföra. Ring John Guidetti och prata framtid NU!
Nu tror jag inte att det är så enkelt att en eller ett par spelare är lösningen. Det handlar också om att lyfta de spelare vi har. Laget agerar utan självförtroende, blir passiva, stillastående, undviker och ta avslut, ja allt som ett lag i brist på tro på sig själv gör. Det ser påfallande ofta ut som att AIK’ s spelare spelar ifrån sig bollen – inte för att det ska ske något konstruktivt utan för att de inte vill ha den.
Det har gnällts mycket på enstaka individer. Tomi har fått ta mycket skit. Även Dulee har ifrågasatts och framför allt har Bojan kritiserats hårt på GF. Att Dulee och Bojan får kritik är kanske inte så konstigt när passningsspelet inte stämmer och det är dessa herrar som ska slå de öppnande passningarna. Jag kan dock efterlysa lite insikt i kritiken. Det är nämligen inte helt lätt att vara den konstruktiva passningsläggaren i ett lag där lagkamraterna är stillastående. Ångesten beror inte på att enstaka spelare underpresterat. Jag tror mer att den beror på att hela spelet gått i stå. Det är mycket att ta tag i under uppehållet. Ångest våren är över. Nu gäller det att göra hösten till något positivare.
En målvakt, en ledartyp i mittförvaret, en anfallare – som gärna får heta John i förnamn och Guidetti i efternamn – och en tränare som kan vända en trend. Jag säger inte att det löser allt men från där vi står nu kan det i alla fall inte bli mycket sämre. Att inte agera vore oansvarigt.
