Måndag morgon: Tvåans förbannelse
MFF ligger efter knappt halva säsongen i vinnarhålet, strax bakom ledande HIF. Det är bra! Men det är ännu viktigare att man inte känner sig nöjda utan går för seger i höst. Den allsvenska andraplatsen är nämligen belagd med en förbannelse...
Så här i den svenska fotbollsstiltjen och skuggan av VM-starten är det läge att reflektera över den halva säsong som gått av Allsvenskan. För MFFs del har det inneburit 30 värdefulla poäng, bärgade efter bra spel och kämpatakter. Långt, låååångt efter ligger svåra konkurrenter som IFK Göteborg, AIK och Kalmar.
Enda smolket hittills är väl de trista skadorna på Ofere och Sudic och, ja förstås, att HIF gått ännu bättre poängmässigt än vi. Nåväl fem poäng känns inte helt ointagliga, i synnerhet som vi har kvar att möta dem på hemmaplan.
Ny storhetstid
Och om MFF vinner allsvenskan i år, är chansen ganska stor att vi även vinner nästa och att det är inledningen på en ny storhetsperiod. Visst kommer vi att förlora en del spelare, men erfarenheterna från 2005 gör nog att vi också kan räkna med en ordentlig satsning för att förstärka inför på Champions League.
Däremot är jag rädd för att om vi inte lyckas i år, kommer segerchampagnen nog att få ligga på kylning ytterligare fyra-fem säsonger. Dels för att det kan vara svårt att motivera ännu en ekonomisk storsatsning, dels för att det också kan bli svårt att motivera de spelare som är kvar. Det "go" och flyt som MFF har nu är nämligen färskvara och måste underhållas.
Ponera att MFF slutar tvåa, då har i princip hela det här årets fantastiska resultat varit helt i onödan. Se på IFK Göteborg, de hade flytet och turen som gjorde att de kunde hänga på ett överpresterande AIK ifjol, i synnerhet på hösten sedan bl a Wernblom försvunnit. Man hade grundspelet men hade till slut blivit så åderlåtna på spelare att det inte längre höll. Det kostade dem guldet ifjol. Men de har fått betala priset även i år. För när vintern kom torkade krutet, samtidigt som man räknade hem allsvenskan 2010 på fjolårets resultat. Med en grovt överskattad trupp byggdes det upp förväntningar som inte var realistiska. Hyséns skada och förlusterna därefter naggade också på självförtroendet. Och vi ser hur det har gått, rutschkana ner till bottenträsket…
Andraplatsen förbannad
Men Göteborg är inte ensamma om det här ödet. Så här har det sett ut mest under hela 2000-talet. Andraplatsen ena året är ingen garanti för att du är med i toppen nästa. Tvärtom! De enda som lyckats avancera från andra platsen är Djurgården 2001-02 och Kalmar 2007-08. Övriga tvåor har gjort ungefär samma tunga erfarenhet som Blåvitt i år...
MFF riskerar alltså att få göra samma resa 2011, om vi stupar på mållinjen och ”bara” slutar tvåa i år. För allsvenska är fortfarande så jämn att det är oerhört svårt att ligga på topp två år på rad. Och det är långt ifrån alltid att det starkaste laget vinner. Där är så många jämnstarka – eller jämndåliga – lag att du i princip bara får en chans på fem-sex år att vinna. Allsvenskan vinns fortfarande alldeles för ofta på nästan ren tur!
Där är AIK senaste exemplet. Med ett målsnitt som till och med skulle få Lasse Lagerbäck att rodna, såg de till att plocka hem pokalen ifjol. Övermodigt struntade de i att förstärka inför 2010. Inte ens tunga spelarförluster som Jos Hooiveld och målvakten Daniel Örlund, fick dem att reagera och skapa dugliga ersättare. Nu sitter de på botten av rutschkanan och undrar vad som hänt.
Måste förstärka
För att inte hamna i samma läge som AIK och Göteborg är det därför så viktigt att MFF förstärker truppen redan i sommar. Även om laget hittills gjort oerhört bra ifrån sig skulle det inte sitta fel med en rutinerad supermittback och en stark anfallare med bra huvudspel. Dels för att kunna stå emot högt pressande lag, dels för att få alternativ i anfallsspelet. Tappar vi sedan några av våra nyckelspelare ska vi naturligtvis även ersätta dem.
Det viktigaste för framgång är ju inte att bara sikta mot toppen, väl där måste man även ha en plan för att stanna kvar!
Tankar från roten…
• Nu när gräsplanerna äntligen fått allsvensk färg och form har spelarna fått semester och försvunnit ut på andra äventyr. I materialrummens mörker ligger matchbollarna stilla medan luften sakta pyser ur dem. I några fall plockas bollarna ut i juli för att hjälpa till att sålla fram aspiranterna till cup-semin och finalen som avgörs på dåliga planer i oktober-november! Har de bara otur när de tänker däruppe på SvFF…?
• Varför ställer Aftonbladet frågan om dess läsare saknar Zlatan i landslaget? Svaret är ju självklart, det följer ju omvänt landslagets resultat. Lika säkert som söndag följs av måndag...
• Vid den här tiden de senaste åren har jag som MFF-supporter varit ganska lugn. Eftersom vi varit alldeles för långt ifrån toppen har jag inte behövt oroa mig så mycket för tappade poäng. Energin har mest gått åt till att önska förluster även för Blåvitt och HIF. Nu när vi är med i racet igen har nervositeten kommit tillbaka och våren har varit en plåga. Knappt har glädjen över 3 poäng firats klart innan oron för nästa match tagit vid…