Labinot Harbuzi: "Ingen ska tvivla på att jag älskar Malmö FF"
"Labbe" gjorde det första historiska målet på Swedbank Stadion

Labinot Harbuzi: "Ingen ska tvivla på att jag älskar Malmö FF"

Himmelriket har träffat Malmö FF:s tidigare mittfältare i en öppenhjärtig intervju. I den första delen av två ger han sin syn på det som hände under hans sista månader i klubben.

”Så långt hade han varit riktigt bra i matchen. Med sin förmåga att ta emot och hålla i bollen på offensiv yta och antingen vänta in attackerande medspelare att spela fram eller skapa ett helt eget läge var han navet i MFF:s anfallsspel. Hans handen fulla skottförsök hade däremot varit rätt bedrövliga, och det enda man kanske ändå släppt nån liten suck över denna fantastiska kväll. 

Men så rullade en halvt förlupen boll ut ur straffområdet till höger i andraläget efter hörnan, Labbe löpte fram, drog till direkt - och spikade in bollen med ett hårt lågt skott i den 61:a minuten”.

Raderna är hämtade ur Tobias Christofferssons matchrapport på Malmö FF:s hemsida efter invigningsmatchen mot Örgryte den 13:e april 2009. Labinot Harbuzi har precis gjort det första historiska målet på Swedbank Stadion och springer fram till publiken på Norra ståplatsläktaren för att ta emot deras jubel.

Några månader senare ser situationen annorlunda ut. Trots att han har en fin vårsäsong bakom sig väljer lagets tränare Roland Nilsson att placera honom på bänken när laget i juli månad möter Halmstad på hemmaplan. Hans kontrakt löper ut i november och sedan förhandlingarna med klubben strandat står det klart att det inte kommer bli någon förlängning. Det har varit många turer i media och många supportrar har nu ändrat sin syn på honom. När han byts in i den 90:e minuten buar stora delar av publiken.

- Det var ingen reaktion jag hade förväntat mig. Jag hade inte förväntat mig att de skulle jubla heller men att de skulle bua ut mig på det sättet var jag inte alls beredd på. Det kändes hårt när jag ändå försökt göra allt för Malmö FF i alla matcher tidigare under säsongen. Man vill ju inte bli bemött på ett sådant sätt av de supportrar som tillhör laget man spelar i. Det väckte ilska hos mig och direkt efter slutsignalen valde jag att gå in i omklädningsrummet istället för att tacka publiken. Just då kände jag att det inte var läge att tacka dem.

- Samtidigt kan jag till viss del förstå dem. De visste ju bara vad de läst i tidningarna och fick sin bild därigenom. De tycker att klubben är nummer ett och en spelare aldrig ska vara större än klubben. Men mitt syfte var aldrig att försöka vara större än klubben.

När han nu, nästan ett år senare, ser tillbaka på det som skedde så kan han känna att vissa saker kunde skötts snyggare vid hans övergång.

- En del saker sa inte jag och Malmö FF direkt till varandra utan gick via media istället. Varför det blev så vet jag inte och det finns inget att skylla på. Vi kunde gjort det på ett bättre sätt båda parter. När jag läste saker i tidningen som Madsen sagt så blev jag ju arg, och på samma sätt så måste han ha blivit det när han läste mina uttalanden, som inte alltid var vad jag verkligen hade sagt. Mediebranschen har ju en tendens att förstora upp saker ska man veta.

Det spekulerades i tidningarna om vad ”Labbe” krävde för att sätta sin namnteckning på ett nytt kontrakt med Malmö FF. Summor på 400 000 kronor nämndes och han kände sig då tvungen att förklara så folk inte skulle tro att han var girig.

- De summor som nämndes att jag skulle ha erbjudits stämde inte. Jag krävde inte alls så mycket av Malmö FF utan det vara andra saker än pengar som vi inte kom överens om i kontraktet.

Vad var det ni inte kom överens om? 

- Många har velat att jag ska göra intervjuer och berätta vad som hände under de sista månaderna i Malmö FF. Jag förstår att det är många som vill veta varför vi inte kom överens men jag tror varken att jag eller MFF skulle tjäna något på om jag berättade. Så därför väljer jag att inte kommentera det. Det finns inte så mycket att säga heller mer än att det fanns vissa saker som vi inte kom överens om gällande kontraktet.

En del tyckte du var otacksam på så vis att du haft mycket skadeproblem under de år du varit i klubben och sedan när du äntligen blev skadefri så skrev du inte på nytt kontrakt. 

- Jag kan förstå hur de tänker att nu plötsligt är han frisk och då vill han flytta direkt. Men det var inte så. Jag hade inte bråttom ut och var villig att stanna men när vi inte nådde något avtal var jag tvungen att försäkra mig som fotbollsspelare om att inte bli kontraktslös.

- Sen har jag också hört många säga: “Han har varit skadad och MFF har betalt hans lön under dessa månader“. Men så fort man är skadad i Sverige så är det sjukförsäkringen som betalar ut dina pengar och inte din arbetsgivare. Så jag har inte bara plockat Malmö på pengar som en del verkar tro.

En annan sak som han tänkt mycket på och som han själv väljer att ta upp är incidenten där han i samband med en träning i april månad förrra året gick fram till staketet och hotade bloggaren Kaveh Kohshahi.

- Jag har inga problem med kritik och det är klart att man måste kunna kritisera och tycka illa om fotbollsspelare. Men jag tycker att man ska göra det på ett sätt som utgår från det fotbollsmässiga och inte blir personligt. Kavehs kritik utgick inte alltid från mig som fotbollsspelare utan handlade om att han inte gillade mitt umgänge och min personlighet. Det var därför det blev som det blev. Det var en onödig incident som jag ångrar och jag hade inte haft några problem att träffa honom om han varit här idag.

När vi bestämmer tid och mötesplats för intervjun känns det självklart att träffas på Stadion och göra intervjun i samband med ett träningspass. Själv är jag träningsnörd och när “Labbe” är hemma så är det en självklarhet för honom att besöka något träningspass och hålla kontakten med sina forna lagkamrater. Det är ett glatt återseende och alla spelare och ledare kommer fram till staketet där vi står och kramar om honom. 

När Daniel Andersson frågar om han ska gratulera får han ett jakande svar. Tidigare under veckan blev Labinot ägare till ett hus han köpt åt familjen ute i Kvarnby.

Precis i samband med flytten till Turkiet var det lite spänt mellan honom och Malmö FF, men idag säger han sig ha en bra relation med alla i klubben. Han berättar om sin kärlek till MFF och om hur jobbig situationen som uppstod var.

- Vissa saker som händer vill man ju inte ska hända. Att bli osams med Malmö vid min flytt var en sådan sak jag verkligen inte ville skulle hända. Jag är född och uppvuxen i Malmö och har alltid älskat MFF. Jag har varit bollkalle, sålt programblad utanför arenan och spelat i ungdomslagen. Som spelare älskade jag supportrarna. Den stämningen som varit under de åren jag spelat i klubben finns ingen annanstans i Sverige. Så det är klart att det var jobbigt att det blev som det blev och saker kunde helt klart skötts bättre. Men ingen ska tvivla på att jag älskar Malmö FF. 



*****


Del 2 av interjvun publiceras imorgon. Då kan ni bland annat läsa om Labinots första år i Turkiet och om hur det varit för honom att växa upp på Rosengård.

Helen Johansson2010-06-22 07:30:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF

Friday I’m in love: En passionerad MFF-supporter från andra sidan Atlanten