2010 is the new 2007
Ett vinnarlags signum - att vinna utan att spela bra. Att hålla en ledning även om motståndarkvitteringen varit rättvis. IFK Norrköping 2010 är det nya IFK Norrköping 2007.
Som tåget, det går som på räls. Armin Tankovic´s mål på Rasmus Rydén i lördagskvällens segermatch mot Öster var ett bevis på vilket material årets upplaga av IFK Norrköping är gjort av. För det var inte vackert. Den andra halvleken var en enda lång kamp. Öster satte Kamraterna under press i nästan 45 minuter i sträck.
Det var precis sådana matcher vi upplevde under segeråret 2007. Det var just den sortens virke spelarna var gjorda av det året.
Även då kunde spelare på nyckelpositioner gå sönder, men oavsett vem som ersatte som var där ett fullgott dagsverke gjort. I bortamötet med Trollhättan saknades viktige Mikael Lindskog, men ersättaren David Wiklander - IFK:s svar på Man Uniteds John O'Shea, han kan spela överallt! - var precis lika bra.
När så Wiklander fick sitt tredje gula kort och därmed var avstängd i kvällens match, fick nyförvärvet Marcus Falk-Olander chansen från start. Och den 22-årige Ödeshögskillen gjorde en lika stark första halvlek som man kunde önska. Och när Viktor Rönneklev skadades en bit i den andra halvleken, flyttades Falk-Olander ner som högerback - och Petru Racu kom in och gjorde en habil insats på innermittfältet.
Det - tillsammans med det faktum att Kamraterna hittills i år har full pott mot bottenlagen - är anledningen till att man leder serien. Och även om GIF Sundsvall givetvis bjuder till bra motstånd och radar upp precis lika fina insatser som IFK Norrköping - så når man liksom aldrig ikapp.
IFK Norrköping är i serieledning för att stanna. Man vinner matcher man borde spela oavgjort i och man tar poäng när man borde förlora.
Ett vinnarlags signum.
