En exilgnagare i Norge talar ut
"Jag önskar att alla fördömande politiker, poliser och journalister, någon gång under sina miserabla liv fick uppleva den storheten!"
Nedan följer en intervju med AIK-supporten Peter som numera bor i Norge. Han berättar öppenhjärtligt om sig själv och kärleken till sitt svartgula lag och självklart om sina tankar inför matchen mot Rosenborg. Som läsare får du följa med på en resa till såväl 70- och 80-talen som till Norge där du får ta del av Peters minnen och upplevelser med kopplingar till AIK.
Tjena Peter, vem är du?
Det undrar jag också? Det jag vet med säkerhet, är att jag blev född den 29:e Juli, 1966, i Ludvika, Dalarna, Sverige. Efter ett dygn släpades jag hem till världsmetropolen Smedjebacken av närmast sörjande, till det som skulle bli mitt hem de nästkommande 19 åren, för att sedan lägga hatten i; Skövde, Sala, Hollywood U.S.A., Linghem, Högdalen, Örebro, Brommaplan, St. Essingen, Mariatorget, Gullmarsplan och sedan Horten i Norge, där jag har bott sedan 2003.
Hur var det att vara AIK:are i Dalarna under din uppväxt med deras kända stolthet för det egna landskapet?
Jag känner en stor stolthet och ödmjukhet av att bära såväl mitt A.I.K.-hjärta, som mitt kulturella arv. Bara det att växa upp i Smedjebacken, var ingen dans på rosor direkt. Smedjebacken toppade under 70- och 80-talet brottsstatistiken i landet. Orten gick i media under namnet "Lilla Chicago". Ett litet brukssamhälle, med stor arbetslöshet, och massor av hat. Det var viktigt att lära sig kanalisera hatet.
Jag kommer så väl ihåg en 1:a Maj-demonstration då halva befolkning gick i tåget och skrek: -"Bohman, till månen, enkel biljett!", men lite längre bak i tåget gick en liten parvel (undertecknad) med AIK-tröja och skrek: - A.I.K., A.I.K.! Jag kunde gett min högra hand för att ha video-dokumentation av det. :-)
När man var i lekisålder'n så var 'e ingen stor deal, inget jidder från polarna. När jag sedan började plugget, så blev jag jätteglad, när jag fann ut att det också hade börjat en annan AIK:are i min klass, nyinflyttade Kjell Ripsäter, från Stocksund.
Kjelle och jag, tillsammans med en annan inbiten AIK:are, Benny Nybro, fick försvara de svart-gula färgerna på skolgården, på fritiden och i omklädningsrummet för vår klubb IK Heros. IK Heros hade också Gul-svarta dräkter! I den tröjan spelade jag skitbra (a Legend in my own mind! :-) ), fram tills klubbens fotbollssektion lades ned och blev Smedjebackens FK (typ 1977), då tappade jag sugen, att springa omkring i nå't djävla kvasi-Milan-ställ, det var liksom inte min pryl, mitt fotbollsspel i den nya tröjan förvandlades till oinspirerat och lojt. Jag längtade tillbaka till mina gul-svarta färger, så jag försökte ett par säsonger i IK Heros Bandy. Det gick åt helvete... Färgblind. Nej, jag hade helt enkelt inte anlag för att bli nå'n ny "Bempa" Ericsson.
Nå't jag minns med glädje var när Kjelle hade flyttat ned till Sthlm, och vi hade börjat på gymnasiet. Jag och en skolkamrat, Henrik "Hedde" Jonsson, vi bestämde oss för att dra ner för att se A.I.K. vs. Leksand-matchen, och för att besöka Kjelle. Vi tog tåget ner, han satt och försökte häckla mig, men det var djävligt tyst på "Hedde" på hemvägen. Vi krossade LIF med 8-0!
Hur blev du mottagen på Norra stå som dalmas?
Med Respekt och Kärlek.
Vilket är ditt största AIK minne?
Jag blev förälskad i A.I.K. redan 1971, och när min 14 år äldre broder tog mig med på ett par A.I.K.-matcher så var jag i extas. Kulmen i min barndom nåddes nog när jag skrek mig halvt fördärvad när jag såg Gnaget vinna Ahearne Cup 1977.
Men svaret på frågan, DET är en Lätt match!
Det var i ett derby mot de onämnbara typ 1997, när pyjamaspojkarna på södra gnällde, "- Vilket dj-a CP" till en av de våra. Varpå en ljudvägg från Norra, Västra OCH Östra läktaren ögonblickligen tystade primaterna med ett unisont rungande: "-GE FAAAAAAAAN I VÅRAN JONAS!!!"
Det var det absolut största ögonblicket, som jag upplevt med klubben i MITT hjärta, sedan jag blev förälskad den där vårdagen 1971. Jag önskar att alla fördömande politiker, poliser och journalister, någon gång under sina miserabla liv fick uppleva den storheten!
Snackar vi sportsliga minnen, så har jag ett udda minne som faktiskt går utanpå alla SM-Guld, Cup-Guld, CL-matcher, Träningsmatcher etc. Vi beger oss bara 10 år tillbaka, till år 2000, nå't röd-blått lag från Skåne är på besök hos oss, och dom leder med 2-1, varpå Kalle Kula pytsar TVÅ ggr! Inte nog med det så använder Kalle det "krökta rummet" vid en volley-spark på ÖVERTID. Bollen hängde HELT STILLA i luften i 4,3 sekunder och Kalle hoppade upp likt en liten västkust-Känguru och bara sparkade skiten ur Mitré'n. Resultatet blev att nätet stod som ett fullknökat sillanät, och Gnaget gick vinnande ur slaget. 3-2. Euforin var total bland oss på Norra!!! Vattenhålet Dick Turpin, fick besök av många gnagare den kvällen. Jag kommer också ihåg att ölen smakar super-extra ordinärt-för djävla gott den kvällen! :-)
Hur är supporterkulturen i Norge jämfört med i Sverige?
Det är annorlunda här i Norge. Dom sjunger, men inte tillnärmelsevis som vackert och starkt som Norra. Det är städat och familjevänligt vid matcherna. I mitt hjärta finns det bara plats för ETT lag, men jag kommer ihåg när jag drog ned till Skien för att se vår Per Nilsson, som då spelade i Odd. Jag stod bland de "farliga baggarna", men det slutade med att jag själv överröstade alla med mina AIK-sånger och hyllningar till Nilsson. Det kändes lite märkligt när jag efter en kraftig raptus mot domar'n, vänder mig om, och ser hela läktaren titta på mig, håller för öronen på sina barn, och bara ruskar uppgivet på huvudet. Då i den sekunden, insåg jag, hur avsaknad av passion måste kännas... Men slutade undertecknad att lyfta fram våran Per? ...Skämtar'u eller!
Vet norrmännen någonting om AIK?
Skoj att Du frågar. :-) Jag bor i en underbar pittoresk liten stad som ligger ca. 10 mil söder om Oslo, precis intill Oslofjorden. En dag när jag sitter och käkar frulle på min altan, så måste jag gnugga ögonen två ggr... Det kommer en lirare i jeans, och... en A.I.K. hockeytröja från säsongen 80-81!!! Jag springer ut på trappan och gapar till, snubben trodde väl han skulle få pisk eller nå't för han började ila snabbare. Så jag gapade till ännu starkare, varpå han stannade och berättade att han minsann är inbiten gnagare. Snubben är bagge! Stenhårt! :-)
Jag har fått för mig att fotbollen i Norge är som i Holland ungefär, 3-4 topplag och resten är ganska mediokra lag. Stämmer det?
Det är en helt korrekt iakttagelse, Jonas.
Vad är det för snitt på matcherna i Tippeligan?
Vi snackar typ 8-10.000 åskådare.
Har du något norskt favoritlag?
Sorry Dude, jag föddes bara med ett hjärta. :-)
Har svenska fans något att lära av norska fans?
Det är obefintligt med våld på läktarna, och evenemangen är mera familjevänliga (när inte jag är närvarande).
Vad är det bästa med norsk fotboll?
Det är att dom spelar under devisen, "Anfall är bästa försvar", ergo, det blir en dj-a massa mål! :-)
Känner du fler AIK:are i Norge?
Ja, jag har bland annat blivit vän med en John, som är ugandier, han bodde i Stockholm under ett antal år, och han blev en tillgiven A.I.K.-supporter. Nesjo bor bara fyra mil härifrån, men jag har inte träffat honom här.
Går du på några AIK-matcher nu för tiden?
Ångest... Jag är mitt uppe i akademiska studier så min ekonomi tillåter inga utsvävningar. Men, va' faan, nå'n match per år får jag alltid med mig live!
Vad saknar du mest vad gäller AIK när du bor i Norge?
Känslan av se mitt älskade lag tåga in på arenan/skrinna in på rinken.
Dela glädjen/sorgen med mina ALLRA bästa vänner!
Saknar Er som f-n; Kaj & Filip L, The Jonas', The Johan's, Skogen, Stefan W, Ingo, David F, Dozzie, Prosén, Thomas E, Mattias .... and the list goes on.
Vad är ditt budskap till alla AIK-fans i Sverige?
"I have, myself, full confidence that if all do their duty, if nothing is neglected, and if the best arrangements are made, as they are being made, we shall prove ourselves once again able to defend our Råsunda home, to ride out the storm of war, and to outlive the menace of tyranny, if necessary for years, if necessary alone. At any rate, that is what we are going to try to do. That is the resolve of His Excellency Isidor Behrens, and EVERY chairman ever since.
AIK Hockey and AIK Fotball, linked together in their cause and in their need, will defend to the death their native soil, aiding each other like good comrades to the utmost of their strength.
Even though large tracts of Europe and many old and famous States have fallen or may fall into the grip of the Monkeys and Fishmongers and all the odious apparatus of Crack-smoking Southender-rule, we shall not flag or fail.
We shall go on to the end, we shall fight in Gothenburg,
we shall fight on the seas and oceans,
we shall fight with growing confidence and growing strength in the air, we shall defend our Shield, whatever the cost may be,
we shall fight on the beaches,
we shall fight on the landing grounds,
we shall fight in the fields and in the streets,
we shall fight in the hills;
we shall never surrender, and even if, which I do not for a moment believe, this glorious bunch or a large part of it were subjugated and starving, then our Empire beyond the seas, armed and guarded by the blessing of Stuart Baxter, would carry on the struggle, until, in God's good time, the New World, with all its power and might, steps forth to the rescue and the liberation of the old."
Det är i korta drag mitt budskap...
Har du några avslutande ord du vill förmedla?
Jag börjar bli färdig med min hyllningssång till vår kära klubb. Den heter "Ja, Vi Älskar Gnaget!", och kommer snarast möjligt att vara tillgänglig på CD! Stödköp och njut, då får jag råd att se Gnaget "LIVE", och träffa Er!
Till sist, ett varmt, uppriktig Tack, till Er alla, som orkar hålla kontakten med mig, fast jag valde att flytta till min dotter här i Norge!
Tusen Tack!
Med Coola Klacksparkar, Peter Norstedt
Undertecknad tackar så mycket för intervjun.
Ha dé Peter!
