Sören Cratz tillbaka på Söder som en vinnare
Den här veckan har vi som håller IFK närmast hjärtat fått uppleva något unikt. Men det är det nog tyvärr inte många som vet...
Igår hade undertecknad några fantastiska timmar på Kanalplan på Södermalm. Våra härliga juniorer som Sören är tränare för hade match mot Hammarby. Detta i Juniorallsvenskan Elit Norra gruppen. Efter att ha legat under med 1-0 i första halvlek, körde man fullständigt över de GrönVita och vann med 5-1!! Den här veckan har vi alltså vunnit två gånger över Hammarby. Vi är också i och med denna seger dubbla seriesegrare. På 15 matcher har dessa grabbar gjort 52 mål. Överlägset bäst av alla elit juniorlagen i hela Sverige!
Det var bättre förr
Då menar jag på Kanalplan. När sonen Rasmus spelade där för Hammarby i pojkallsvenskan, fanns både matchprogram, och fungerande matchklocka. Inget av detta fanns denna gång. Det var därför svårt att uppfatta vad spelarna hette i IFK. Speakern rabblade namnen så fort att jag inte riktigt hann med. Ett namn fastnade dock, Gabriel Chamoun. Han avgjorde Pojk SM finalen 2008 borta mot Malmö FF, med sitt 3-2 mål i den 62:a matchminuten. Jag hann fråga en av bänkspelarna lite snabbt innan matchen hur många SM hjältar som ingår i laget. Det är 10-11 stycken som har chansen att bli historiska, och få dubbla SM Guld!
Sören var mycket aktiv under matchen
Det var inte bara andra halvlek som var rolig att se, med alla målen. Nej, vår tränare hördes över halva Söder. Några citat:
”Grabbar ni måste fatta snabbare beslut då ni har bollen!”
” Gabbe, häng inte med huvudet. Jobba bakåt...” Detta efter att Gabriel misslyckats med en soloräd i straffområdet, och stod kvar lite för länge då Bajen kontrade.
” Domaren, kan man inte stänga av radion?” Det visade sig att musiken kom från en byggarbetsplats på andra sidan fotbolls planen. Varpå Sören vänder sig med ett brett leende mot Norrköpingsföräldrarna:
” Ja, det är klart de måste få ha musik när de jobbar...”
Sören hade en del att säga till mig efter matchen
Vad sa du till grabbarna i pausen, det var ju en match vändning som heter duga!
För det första var det oerhört, varmt idag. Det är väldigt slitsamt att spela då, speciellt på konstgräs. Men många av de här grabbarna, drömmer ju om att bli proffs. Då kanske helst i Spanien eller Italien. Så jag sa till grabbarna: Det är ingen idé att gnälla, det är lika bra att vi vänjer oss. Sen efter första halvlek så visste vi att vi skulle göra mål. Detta eftersom vi inte gjorde mål mot Djurgården senast. Efter tre timmar blir det mål. Det var alla överens om. Jag var ganska säker på att vi skulle vända matchen om vi gjorde 1-1. Vi har en bra moral och ett bra lag helt enkelt. Det är inte slumpen att vi är där uppe i tabellen. Jag tycker IFK kan se framtiden an med glädje, när vi har så mycket bra ungdomar som trycker på underifrån. Även om stommen i det här laget är pojkmästarna från 2008, och som nu är i 18 årsåldern, så har vi några yngre också. Bland annat fyra födda -95 som spelar i pojklandslaget, för den årgången. Dem kommer snart platsa i det här laget. Vi bara njuter nu i IFK, vi leder Superettan. Vi är i topp här och i pojkallsvenskan. Allt är bara positivt nu!
Du kan ju verkligen jämföra skillnaden med att vara senior tränare och juniortränare. Vad är det för skillnad?
Jag tycker att man tidigare i ungdoms fotboll inte velat prata så mycket resultat. När man är i den här åldern 17-19 år måste man ha pressen att göra resultat, annars klarar man inte att gå från junior till senior. För där är det bara resultat som räknas. Vid en vinst är vi riktigt glada men besvikna då vi förlorar. Vi försöker få lite senior tänkande fast de inte är i den åldern. Sen tycker jag att det är bra att förbundet har höjt junioråldern till 19. Ungdomar utvecklas i olika takt, och det är viktigt för klubbarna att behålla sina talanger så länge som möjligt. Många gånger har klubbarna gett upp för tidigt. Så länge man har intresset och vill träna så ska man låta ungdomarna hålla på. Det kan blomma ut när man minst anar det. Tålamod är viktigt när man arbetar med ungdomar. Så jobbar vi, dem som är energiska och vill jobba på träningarna får vara med. Men man måste också finna sig i att sitta på bänken ibland utan att gnälla. Vi har tränat med samma grupp sedan januari, och vi har en väldigt bra gemenskap. IFK har ju medvetet satsat på det här U-19 laget. Vi har eget omklädningsrum, och försöker leva som en A-trupp även om de inte har betalt på samma sätt förstås.
Juniorallsvenskan är ju mer en ren tävlingsform, än U-21. Ni kan inte låna in spelare till exempel!
Jag tycker att all tävlings och lagidrott, bygger på gemenskap. Det kan man inte få när man lånar in spelare till höger och vänster. Så vill inte jag jobba. Jag vill jobba långsiktigt, och få de här grabbarna att få lite seniortänk. Annars hade jag inte tagit det här jobbet, så när Tony Martinsson presenterade det här konceptet köpte jag det. Det är riktigt roligt att jobba med de här killarna.
Efter dem orden, går Sören in i omklädningsrummet. Dörren är öppen och Kamratsången ekar ut över fotbollsplanen och Söders höjder. När jag lämnar arenan med ett leende på läpparna, tänker jag att IFK:s framtid just nu är i mycket goda händer!
