Jönköpings Södra - Kalmar FF2 - 0
Degerfors IF - Kamraterna 1-3: A job well done
Det blev aldrig spännande på Stora Valla, när serieledande IFK Norrköping tog ännu ett jättekliv mot Allsvenskan, via 3-1 på Degerfors. Shpetim Hasani återvände till sin gamla hemmaarena och fastställde slutresultaten en kvart in i andra halvlek.
Vi hade knappt hunnit sätta oss i soffan, ölen var fortfarande oöppnad, streamen hade nätt och jämnt laggat igång. Sen hade Eirik Dybendal hängt upp ett inlägg i bortre krysset och gett IFK Norrköping ledningen, efter 1:01.
Ett så tidigt mål slår sönder vilket lags gameplan som helst och om man som DIF kommer till spel utan att ha vunnit en match på en månad och dessutom inte lyckats göra mål på tre matcher, så är det givetvis än värre. Degerfors såg förvirrat, förkrossat ut efter IFK Norrköpings tidiga ledning och de serieledande gästerna hade lekstuga. 0-1 borde varit 0-3, där Russell Mwafulirwa var ytterst nära flera gånger om och ständiga löpande Shpetim Hasani vållade sina förra lagkamrater stora bekymmer i försvaret.
Degerfors försökte jobba sig in i matchen, men på tok för tama avslut och en något naiv backlinje, gjorde att det likafullt var Kamraterna som dominerade matchen.
Därför kom hemmalagets kvitteringsmål fullkomligt ologiskt. En av ett par tusen varianter på frispark eller hörna (jag räknade till EN direktslagen hörna, in i boxen) som Degerfors förfogar över, landade hos Andreas Ljungren Eriksson, som tvåfotade en tjurrusande Kristoffer Arvhage innan han kallt placerade bollen vid Niklas Westbergs högra stolpe.
1-1 kändes inte alls särskilt rättvist. Det tyckte nog inte IFK:s Daniel Bamberg heller, som fyra minuter senare fick bollen i favoritposition, vid den högra långlinjen i höjd med straffpunkten, måttade ett av sina patenterade inlägg, med hög fart, nära målvakten. Där vet att han att endera Shpetim Hasani eller, som i det här fallet, Russell Mwafulirwa ska dyka upp. Den store malawiern kom i en perfekt löpning och skallade tillbaka IFK Norrköping i ledningen, 1-2.
Det var Russells 10:e mål för säsongen och afrikanen har vuxit ut till en riktigt vass målskytt. Tre mål på två matcher sedan han kom hem från sitt senaste landslagsuppdrag i Afrika.
Och det borde kanske varit ett till. Kort efter ledningsmålet lekte IFK Norrköping fotboll. Bollen gick som på ett snöre, från MIkael Lindskog (ersatte en skadad Viktor Rönneklev, kort före kvitteringen) till Daniel Bamberg på högerkanten. Brassen slog ett överlångt inlägg till Eirik Dybendal i vänstra delen av straffområdet. Norrmannen slog i sin tur en volleypassning till Hasani vid straffpunkten, som inte fick ordning på bollen, som landade hos en helt fri Russell vid högra stolpen. Det 1-3-målet hade varit en riktig uppvisning av Kamraterna, men tyvärr dömdes det bort för offside.
Korrekt, ska kanske tilläggas.
IFK Norrköpings trygghet med boll och truppens bredd visar sig allt oftare bli avgörande i år. Givetvis ville Degerfors åstadkomma en kvittering. Givetvis ville de köra ner gästerna i skorna på sin egen hemmaplan.
Men IFK Norrköpings bredd och förmåga att anpassa spelet efter hur matchen artade sig var bättre, än DIF:s anfallsförsök.
Hemmalaget tilläts ha mer boll och Marcus Falk-Olander och Mikael Lindskog på IFK:s centrala mittfält sjönk lite väl långt ner i den andra halvleken. Men någon riktig press blev det aldrig. Istället visade Caio Mendes oväntat att han faktiskt har en fin vänsterfot. Brassens inlägg nådde i den 59:e minuten Shpetim Hasani. Lagets skyttekung skarvade på volley in spiken i kistan, 3-1, bakom en något passiv Sebastian Karlsson.
Degerfors hade mycket boll i andra halvlek, men kom till få vassa chanser. Peter Samuelsson kände sig nog något rånad när han störtdök fram på en skottinläggspassning. Han såg ut som att han "visste" han skulle göra mål och måste blivit något förvånad när han såg en man i grönt fläka sig fram för att avvärja; Niklas Westberg gjorde återigen ett stensäkert intryck.
Därför kändes domarinsatsen i matchens slutskede väldigt bitter, med IFK-ögon sett. Martin Olsson från Lomma fick nämligen för sig att varna IFK-målvakten, sedan han i normal gångtakt gått för att hämta bollen för inspark, efter ett väldigt missriktat Degerforsavslut. Niklas hann att ta två steg mot bollen innan domaren varnade honom. Målvaktens tredje varning för i år och därmed är han avstängd i fredagens tuffa hemmafight mot Ljungskile.
Kort därefter fick linjeviftaren Peter Arnesson för sig att också Caio Mendes skulle varnas för maskning. Problemet med den varningen var väl närmast att Mendes redan hade kastat bollen när linjeviftaren.. viftade. Två ytterst märkliga domslut, som fick kompenseras med en precis lika billig varning på en Degerforsspelare sekunderna senare.
Vad är det med den svenska domarkåren? Får de betalt per visat kort? Eller per märkligt ingripande?
I vilket fall som helst var Kamraternas seger odiskutabel. Än en gång visar man att IFK Norrköping 2010 är numret större än alla andra lag, undantaget möjligen GIF Sundsvall, som gör en väl så stark säsong som Kamratföreningen.
Plus idag till de båda anfallarna Shpetim Hasani och Russell Mwafulirwa, samt Eirik Dybendal som tar jobbet och visar att han vill fightas för ett nytt kontrakt med klubben. Anders Whass var tillbaka efter avstängning och svarade för ännu en klockren försvarsinsats. Nämnas bör också Daniel Bamberg, som svarade för sin 14:e assist i år. Det är dubbelt så många som tvåan i assistligan mäktat med. Tillsammans med sina fyra mål är brassen uppe på 18 poäng och delad ledning i poängligan.
På fredag gästar Ljungskile SK Nya Parken i vad som kommer att bli en tuff och tät tillställning.
