- -
1-2 igen
För andra matchen i rad förlorade Kalmar FF med 2-1, den här gången med Halmstads BK som vinnande motståndare. Marcus Olsson sänkte KFF med två kontringsmål och Daniel Mendes reducering kom för sent.
KFF saknade avstängde Tobias Carlsson vilket gjorde att Mattias Johansson, Marcus Lindberg, Stefan Larsson och Jimmie Augustsson utgjorde backlinje. Jämfört med senast var Daniel Sobralense utplacerad som högerytter istället för på mittfältet och istället klev Stefan Ålander in på mitten med Rydström och Israelsson. Dauda tog platsen som vänsterytter och försatte Mendes på bänken.
Efter en något trevande inledning tog snart hemmalaget hand om taktpinnen och förde spelet, som ärligt talat inte höll någon vidare kvalitet åt endera håll. HBK hade bollen mest men omsatte inte övertaget i några särskilda chanser, medan KFF:s omställningsmanskap oftast bestod av bara tre spelare. Tre spelare som hade ytterligt svårt att tillsammans skapa oreda i motståndarförsvaret. För att beskriva det grovhugget - en duo (Dauda och Santos) utan förmåga att behandla bollen, och så Sobralense med förmåga att bara och endast behandla bollen.
Ju längre halvleken led, ju närmare mål nådde Halmstads anfall och alldeles för ofta lämnades spelare som Raskaj och Görlitz ohotade i hotande positioner. Dock fick halläningarna inte riktigt spelet att flyta, det märktes att inte heller HBK var ett lag i medgång, och någon svag aktion hindrade ofta vägen fram till de kvalificerade målchanserna. Farligt blev det när Anselmo nickade strax över på hörna, och ännu farligare när Görlitz skott styrdes av Lindberg upp mot Wastås kryss, men den sistnämnde räddade svettigt. Men så plötsligt spelade sig Kalmar fram till en målchans, Sobralense hittade Santos med ett inlägg som han nickade ner i marken och vidare i stolpen och på returen stormade Ålander fram och nickade men Robin Malmkvist räddade. Bollen studsade sedan ut på Tommy Jönsson och utanför stolpen. KFF verkade i alla fall tända till av detta, och tillförde mer vilja och intensitet till närkamperna - då det plötsligt var mål åt andra hållet. Efter ett rakt och direkt anfall från hemmalaget slet sig Marcus Olsson fri från Lindbergs bevakning och resten av backlinjen befann sig på behörigt avstånd. Wastå kom ut och skar av vinklar men Olsson avslutade perfekt via stolpen i bortre hörnet. Kalmar tillförda intensitet knockades och bars ut på bår.
I paus jobbade dock KFF:s duktiga sjukvårdare bra och lyckades friskförklara den där knockade intensiteten så till den milda grad att den var redo att pumpas in i de röda spelarna igen och andra halvlek inleddes klart rejälare. Men så var det den där Marcus Olsson. Vid en långboll från Mikael Rosén stod Kalmars raktigenom tveksamma försvar lite grann på hälarna (avd. Har ni hört den förut? Ledtråd: Trelleborg hemma) och det räckte för att den hete Halmstadsforwarden skulle dyka upp och skickligt lobba bollen över Petter Wastå. 2-0, intensiteten råknockad ännu en gång och alla magkänslor och sinnen ropade om ridå ner.
Och mörkt såg det ut. Halmstad parkerade ett tag på offensiv planhalva och Marcus Olsson höll på att dunka dit spiken i kistan men Wastå reflexräddade snyggt. Hemmalaget spelade bitvs riktigt fin offensiv fotboll, men släppte så småningom lite på trycket och lät Kalmar hålla mer boll - bara för att ställa om vasst med Marcus Olsson och Anselmo i spetsen. KFF vaskade fram ett par halvchanser och det såg hopplöst ut när plötsligt den halkande Tomas Zvirgzdauskas bjöd inhoppande Daniel Mendes på ett läge som han utnyttjade - 2-1 och sex minuter + tillägg kvar. Kalmar FF förmådde dock aldrig etablera något tryck emot hemmamålet utan det stannade vid ett halvdant skott från Marcel Sacramento och en sista djupledslöpning från Erik Israelsson där Robin Malmkvist hann precis före och knep bollen.
Tekniska fel. Mängden av dessa var Nanne missnöjd med i söndags, och det är han säkerligen även idag. Allra mest påtagliga var de i speluppbyggnaden, de dåliga kortpassningarna var otroligt många och massor av dåliga beslut togs.
Det här känns inte bra, det gör det inte. Det är dags för spelarna att få ut absolut max av sig själva, och att jobba tillsammans. Laget Kalmar FF kommer att kunna ta tillräckligt mycket poäng i höst, ett par olika spelarkonstellationer som befinner sig på samma ställe samtidigt och kallar sig för ett lag - kommer inte att göra det.
