Ett porträtt av Gusten. Signerat Eijlert Björkman.
- Det gick väldigt fort, det tycker även jag. U-lagets huvudtränare Eijlert Björkman och jag samtalade egentligen om u-truppsrelaterade ämnen, men med tanke på den redan historiska händelsen i IFK Göteborg - Att trotjänaren Gustav Svensson lämnat klubben, var det oundvikligt att glida in på Gustens flytt. Om det är någon som har känt Gustav riktigt väl, under de nio år han varit en del av Blåvitt, så är det Eijlert Björkman.
Eijlert och jag pratar som vanligt u-lagsrelaterade händelser. En rapport från U-21 matchen mot Värnamo är precis färdig för publicering. Resultat, spelare och diverse detaljer justeras in i det sista...
Publicering sker. Jag stämmer av med Eijlert, och all information ligger färdig för nästa juniormatch. Då smäller det till på nätet. Allt upphör. Time out!
Gustav Svensson lämnar IFK Göteborg för spel i Turkiet!
Det tar en stund innan textraden, som nu bokstavligen hoppar upp på var och varannan sportsite på nätet, sjunker in i skallen.
Gusten ska lämna!
Han spelade sista matchen mot AIK.
Han är inte med i derbyt mot GAIS.
Han är borta!
Sportchef Håkan Mild låter uppriktig sagt sorgsen över det faktum att Gustav Svensson nu endast är ett minne blott för IFK Göteborg. Hyllningar och uttalanden från alla håll strömmar igenom allas synfält. Även ilska och bestörtning låter sig höras och synas från flera håll. Det är lite av ett chocktillstånd som råder bland de blåvita.
När jag "dagen efter" återupptar kontakten med Eijlert, slår det mig...
- Du har inte sagt något om Gustav! Har du lust att ge din bild av "din pojk", för du om någon känner ju Gustav utan och innan Eijlert.
OCH... Några timmar senare kommer det en text till redaktionen. Det är Eijlert Björkmans ord om en spelare som han följt sen han som 14-åring kom till IFK Göteborg! Under nio år har han följt den kille som precis "alla" gillar!
Nej, det finns ingen anledning att styra upp Eijlert, ingen anledning att korrigera eller tillrättalägga någonting. Bara att släppa lös honom, så...
Eijlert. Ordet är ditt!
Det stämmer väl att Gustav är en kanonkille. Jag har aldrig haft någon anledning att säga något ont om honom. Han har alltid tagit jobbet på träning och på match. När vi flyttade upp honom i U-truppen, samma år som han blev 16 (han kom från Azalea som 14-åring), så spelade han fortfarande tennis på hög nivå. Han valde dessutom tennisgymnasiet istället för fotbollsgymnasiet, men efter ett år så valde han att gå över till fotboll fullt ut. Det betyder att hans optimala satsning på fotboll startade som 17 åring!
Gustav var inledningsvis inte given i en startuppställning för U-laget, utan han vandrade runt lite på båda ytterbackspositionerna, samt som innerback och mittfältare. Det var väl på mittfältet han sedan tog plats med växelvis - Andres Vasques och Pontus Wernbloom. Då hade vi Marcus Berg som forward (ofta lite släpande, det många idag kallar en tia) och Jonathan Berg på höger mittfält.
Nu spelar samtliga fem som utlandsproffs. En helt fantastisk utveckling!
Fem spelare från samma juniorlag!
När man ställer upp Gustav Svensson på en laguppställning vet man precis vad man får. En hårt arbetande spelare för laget, med mycket bra distansskott och bra huvudspel på fasta situationer. Han är en av få spelare som kan ta rollen som ensam hårt arbetande defensiv mittfältare, och var därför en given efterträdare till Tobias Linderoth i landslaget, åtminstone i mina ögon.
Jag är ändå glad för Gustavs skull att han nu får chansen att ta steget ut i Europa. Han har en perfekt ålder och erfarenhetsbakgrund för det.
Jag är dessutom säker på att den dag Gustav känner att det är dags att återvända till svensk klubbfotboll så är det en enda klubb som gäller.
IFK Göteborg!
Nu är det dags för någon/några andra att kliva fram och utvecklas.
Det behöver inte betyda att man letar efter en ny Gustav Svensson, utan kanske spelet blir på ett annat sätt.
/Eijlert Björkman, huvudtränare för IFK Göteborgs U-lag.
