Vi tycker om MFF: <br>Tror spelarna njuter av pressen

Vi tycker om MFF:
Tror spelarna njuter av pressen

Victor Fransson, Henrik Zackrisson samt debutanten Andreas Jangenmo tycker till i veckans panel. Den här gången handlar det om Edward Ofere, pressen på spelarna samt förslaget om att minska antalet lag i allsvenskan.

Himmelriket presenterar stolt veckans panel:


Victor Fransson
Medlem i Supras Malmö och har följt MFF sen han var 10 år gammal. Tror på en levande supporterkultur och är svag för TIFO-arrangemang av alla dess slag.





Henrik Zackrisson
Skriver krönikor i MFF Supports medlemstidning Nr Tolv. Kalenderbitare. Flyktigt och sorglöst MFF-intresserad under unga år, regelbunden stadionbesökare sedan åttiotalet.






Min bilder
Andreas Jangenmo
Talangfull 18-åring som värvades till Himmelrikets redaktion sommmaren 2010. Bloggar på nummernio.blogspot.com.








I veckan blev det klart att anfallaren Edward Ofere lämnar Malmö FF. Ny klubbadress blir Italienska serie A-laget Lecce. Ofere spelade 134 matcher för MFF och gjorde 46 mål. Kommer du sakna honom?

Victor: I sina bästa stunder var han en bra allsvensk spelare och bidrog med en del på planen. Tyvärr tycker jag att han under sina år i MFF varit alldeles för ojämn och varvat bra prestationer med mindre bra. I dagens läge kan jag inte påstå att jag kommer sakna hans spelartyp eftersom vi har två bra anfallare som kompletterar varandra mycket bra trots att många tidigt dömde ut dom på grund av att att de var för lika i sin spelstil. Sen har vi Dardan bakom dessa två som också är en väldigt storväxt anfallare som jag hoppas mycket på, så hans spelartyp känner jag inte kommer saknas direkt. Jag önskar honom all lycka i sin nya klubb och hoppas han kan ta ett par kliv till i sin utveckling där.

Henrik: Mina tre favorit-Ofereögonblick:
a) En vårkväll 2006, hemma mot Helsingborg. Vi har Litmanen på plan. Halvvägs in i första halvlek studsar bollen runt just framför HIF:s mål, den landar framför Edward som bara har att raka in den - men han väljer istället att dra till för kung och fosterland. Han får en skriande felträff, men bollen spinner ändå in i burgaveln. Vi vinner så småningom med 3-1, efter två sena mål av Afonso och Pode.

b) Hemma mot Trelleborg, sommaren 2008. Länge ser det ut som ett typiskt TFF-möte: de har tagit en tidig ledning och vi stångar pannorna blodiga mot trelleborgarnas skyttegravsförsvar. Så, i 88:e minuten, en boll i luften, Eddie lyckas nå högst och styra ner den i buren. 1-1. Det känns som en seger.

c) Säsongsavslutning 2008. Ett redan avsågat Sundsvall på besök. Vi tar snabbt ledningen med 2-0. Eddie gör det ena. Mot slutet av halvleken avlossar så Eddie ett lusigt skott. Sundfors i målet går lugnt ner på ena knät för att skopa upp bollen - som studsar på en tuva och ställer honom helt. 3-0. Ofere jublar som om han avgjort en VM-final på övertid. Stefan & Krister-stämning på ståplats. Vi vinner så småningom med 6-0.

Ofere har verkligen personifierat det som gör Afrikanska mästerskapen så sevärda: fantastiska nummer har varvats med hårresande missar som om det alltihop vore den naturligaste sak i världen. Men tro nu inte att jag ironiserar, jag känner verkligen att Eddie växt som spelare under åren hos oss. När han kom var han förvisso stor och stark, men på ett sätt som påminde om en för snabbt växande tonåring - en sån där luns som inte kan greppa en mjölkkartong utan att rasera ett halvt frukostbord. Men förra året visade han att han vuxit, och funkade ofta som en något så när vårdad bollmottagare. Och målskytt därtill. Nu har vi i år visat att vi klarar oss utan honom, men jag kommer att sakna honom för hans kompromisslösa no nonsense-attityd. Och visst känns det lite tomt att vi inte längre har det där stor-stark-tanks-alternativet att ta till. 

Andreas: Det var på tiden faktiskt, jag ser hellre att han byter klubb än sitter på läktaren och får massa betalt som man kanske kan ha till annat. Sedan är det ju bara bra för Ofere också och jag hoppas verkligen han får speltid i Lecce. Han har varit här i 5 år och jag tycker han har varit fullt godkänd, alla fotbollsspelare hamnar i en svår period (se bara Zlatan) och detta var en av den svåra perioderna för Ofere. Jag kommer sakna hans spelartyp, en lång, släpande forward. Jag tycker vi behöver en sådan spelare i dagsläget då det är sjukt bra i uppspelen om man vill slå höga bollar, som sedan kan skarvas vidare. Vi fick ett par exempel på det i våras och det funkade hur bra som helst tycker jag.




Det är enklare att jaga än att jagas har vi MFF-are kört med ett tag. I helgen tog vi över serieledningen och är nu det jagade laget. Kommer spelarna klara pressen så vi får fira 100-årsjubileet med ett SM-guld?

Victor:
Dagens spelare har ett nästan orubbligt självförtroende känns det som ibland och jag tror nästan att de kan njuta lite av pressen och vetskapen att dom faktiskt leder och är Sveriges bästa lag i dagsläget. Att vi har rutinerade spelare med i truppen som Daniel A, Jeff, Ulrich och så vidare tror jag är viktigt för att hitta en balans bland alla spelare så inte tankarna skenar iväg redan och spelarna tror vi vunnit för att vi leder. Vår underbara mix av rutin och ungdom tror jag är en av dom viktigaste delarna för att få ett hungrigt och vinnande lag. Om du frågar mig så säger jag ju så klart JA dom kommer klara det och vinna SM-guld 2010 för 2010 är vårt år så är det bara.

Henrik: Pressen oroar jag mig inte för. Vad jag däremot med växande bävan frågar mig är när Oturen, med stort O, ska slå till. Jag pratar alltså om det ohyggliga missflyt som alla MFF:are lärt känna som ett elakt styvsyskon; som en ledsagare vi helst vill vara utan men som ändå alltid dyker upp vid vår sida. För just nu känner jag att det flyter på. När vi häromdan gjorde 1-0 i 79:e i en helt jämn match mot ett bra Elfsborg kände jag att jag var böjd att hålla med Thomas Wernersson i hans analys: det var den typen av mål, den sortens seger, som en serievinnare förmår att skapa.

Många pratar ju om att det är hemma mot HIF det avgörs, men det tror jag inte alls. Visst, vinnaren där kommer att ha ett litet försprång, men det är sju omgångar kvar efter det. Orkar vi? Jag vet inte. Och det känns om jag bjuder in Oturen om jag alltför lättvindigt pratar om ädel metall. Hursomhaver: sämre än tvåa tror jag inte vi blir, och det känns så fantastiskt rättvist att vi leder. 

Andreas: Jag anser att vårt lag bör kunna klara pressen, när man tillhör ett av de bästa lagen i serien så måste man kunna klara pressen. Som det ser ut nu så tror jag absolut att Malmö kan klara det och fixa ett SM-guld, men man ska inte säga för mycket. Det är 9 matcher kvar och allt kan hända. Man kan inte sluta att spela bara för att man leder serien, utan det gäller att pumpa på framåt som tidigare matcher och bara köra sitt race. Jag tycker i alla fall att de kommande matcherna är sjukt viktiga. Helsingborgsmatchen lär bli mycket avgörande.




Svensk Elitfotboll vill minska antalet lag i allsvenskan från dagens sexton stycken till tio eller tolv. Vad är din åsikt om förslaget? Vad ser du för för- och nackdelar med det?

Victor:
Ska ärligt talat säga att jag inte är jätteinsatt i den frågan. Men jag tycker att det finns andra frågor man borde lägga mer fokus på än om vi ska vara 2 mer eller 2 mindre lag. Jag tycker man borde lägga mer fokus på frågor som höst/vår eller som vi spelar vår/höst. Tycker det är dags att vi börjar rätta oss lite mer efter övriga Europa framför allt om vi verkligen vill bli ett land som är med ute och konkurrerar i Europa varje år. Transferperioden är en annan fråga jag tycker man borde lyfta och reda ut snarast det känns bara sjukt att vårt fönster ska stänga innan övriga Europas så andra länder kan köpa våra spelare men vi har ingen möjlighet att förstärka utan får vänta tills nästa period. Jag är dock mycket glad eftersom jag vet att MFF är en av dom klubbarna i Sverige som driver de här frågorna hårdast mot fotbollsförbundet, det gör mig glad och stolt.

Henrik: Detta ger eko av ett tidigt nittiotal, i princip tomma läktare, tio lag i serien och känslan av att vi var och varannan vecka tvingades åka ner till Vångavallen för att möta TFF. Där stod vi och såg Ola Severin, Mikael Rasmusson och Jonas Brorsson skicka boll och Malmö-benpipor upp mot den tångstinkande Trelleborgshimlen. Samma lag spelade vi mot, om och om igen. Nu pratas det också om att ett alternativ vore att möta varje lag tre gånger per år. Potentiellt alltså två resor till Olympia under samma år, men bara en hemmamatch mot HIF? Värdelöst. Orättvist.

Vanligtvis brukar jag inse att jag vet, kan och förstår saker och ting mycket sämre än de som är insatta. Jag inbillar mig inte att jag kan formera laget bättre än Roland Nilsson, jag tror inte att jag skulle kunna styra svensk fotboll bättre än Lars-Åke Lagrell. Tydligen har utredningen som kommit fram till förslaget med färre lag beställts av SeF. Som ju borde veta, inse och kunna. Icke desto mindre tycker jag att förslaget är både förvånande och fullständigt uruselt. Förutom tråkighets- och ångestaspekten som beskrivs i stycket ovan, har vi också det här med internationell konkurrenskraft. Att en serie med färre lag skulle göra svenska lag slagkraftigare ser jag som kvalificerat struntprat. Ska vi lyckas i europacuperna kan vi inte ytterligare platta till en serie som redan idag saknar en tydlig topp (sett över ett antal år menar jag då, i år ser ju toppen just nu helt perfekt ut) - tvärtom måste allsvenskan skiktas. De traditionellt stora klubbarna i landet måste flytta sig högre upp i näringskedjan och i alla fall kunna konkurrera om att suga upp de bästa spelarna från mindre klubbar, istället för att de går direkt till Norge, Danmark eller annat U-land. Ett etablerat, långsiktigt toppskikt behövs, det behöver man bara se sig om i de flesta andra europeiska ligor för att inse.

Så, alltså, denna utredning och detta förslag:

Jag förstår inte. 

Andreas: Jag har faktiskt inte hängt med så mycket i detta snack, men att spela i en serie med 10 lag känns inte så roligt. Om man nu ska se det ur dagens perspektiv så hade det inneburit 3 matcher mot samma lag och det hade varit hur tråkigt som helst. Har själv varit med om det i innebandyn där vi mötte ett lag 3 gånger och det var inte så roligt, tycker 2 gånger / lag räcker. Visst kanske man får högre nivå på spelet bland dessa 10 lag, men det är bara de 4 bästa som kan avancera ut i Europa. Som sagt, vill egentligen inte uttala mig om något där jag inte har så mycket kött på benen om, men jag tycker det inte det låter som ett relevant förslag.

Helen Johansson2010-09-03 12:00:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF