Snöpligt slut på annars lyckad Luciacup
Rickard Claesson storspelade och presenterade sig för Göteborgspubliken.
Jag hade inga direkta förväntningar, när jag traskade till Scandinavium för att se Blåvitt igår. Vinner vi bara mot GAIS, så är nästan en förlust mot Häcken förlåtet. Ungefär så var nog min tankegång. Mest väntade jag mig av publiken och arrangörerna. I all den välvilja som finns då man vill locka ungdomar bort från stan en lucia, så finns också en risk. En risk att fylla och hårda närkamper mellan Göteborgslagen, skulle få vissas humör att svälla över. I efterhand kan man konstatera att arrangemanget var välplanerat och proffsigt genomfört. Samma betyg får fansen - gott humör och full fokus på fotbollen. Hur stor och "inne" fotbollen än må vara i Stockholm, så har jag svårt att tänka mig att samma arrangemang skulle kunna genomföras i Globen.
Nu åter till det som betyder något - Blåvitt. Då jag tidigare i veckan talat med spelare och ledare i IFK, verkade det på dem som om de inte tog cupen på något större allvar. Visst skulle de kämpa när de väl kom in på planen, men däremellan handlade det mest om hur man skulle hälsa Jonas Lundén "välkommen tillbaka". En icke namngiven kvick ängel, hade en högt personlig målsättning: att trycka till extra hårt på den nyss nämnde Elfsborgsspelaren med förflutet i Blåvitt. Nu har jag t.o.m. lindat in orden, så att han även i fortsättningen kan räknas som Ängel.
Blåvitts första match var mot nyss degraderade Häcken. En klubb vi kommer att associera med 2001 många år framöver. De punkterade våra gulddrömmar genom att besegra oss med 3-0 på Rambergsvallen, vidare köpte vi två av deras bästa spelare men vi missade den största talangen av dem alla. Hela Göteborg missade honom kan man säga. Revansch fanns att utkräva redan i inledningsmatchen alltså. Men de gulsvartas 1-0 gav mig hemska minnen åter, från en iskall eftermiddag på Hisingen. Som tur var vände snart Blåvitt och 3-1 skrevs som slutresultat. Aftonens huvudperson - Rickard Claesson, svarade för flera enastående parader. Vi som sett honom med B-laget vet att han är bra, nu är det nästan sju tusen till som kan konstatera att Bengt Andersson har en utmanare nästa år. Till en början såg Blåvitt lite ängsliga ut faktiskt, inte riktiga beredda på hur underlaget och sargen skulle påverka dem. Målet de fick i baken var ett bevis på detta. Sen lossnade det och Daniel Westlins två mål tillsammans med Rickard Claessons räddningar var det mest positiva att ta med sig till nästa match. Matchens sista strut svarade Jonas Henriksson för. Jonas sänkte därmed sin gamla klubb och gjorde samtidigt sitt första mål för sin nya klubb.
Jonas Henriksson sa efter matchen såhär om sin blåvita debut till Alltid Blåvitt:
- Jätteroligt att få göra debut, det är synd bara att vi inte gick lite längre i cupen.
Det kändes lite snöpligt att förlora som vi gjorde mot Elfsborg?
- Ja, det kändes som om vi skulle kunna ta dem i "Sudden" sen, att det var vi som hade övertaget.
Att gå från Häcken till Blåvitt, var det ett svårt val?
- Nej, det var ett enkelt val faktiskt. Jag ville spela i Allsvenskan och då Göteborg var intresserade, då la jag ner alla andra lag. Jag ville vara kvar i Göteborg, så det kändes helt rätt.
BK Häcken - IFK Göteborg, 1-3
1-0 Tobias Hysén
1-1 Daniel Westlin
1-2 Daniel Westlin
1-3 Jonas Henriksson
Matchens lirare: Rickard Claesson
------------------------------------------------------------
Efter några, för oss blåvita, mindre upphetsande matcher var det så dags för kvällens Derby med stor D. Årets kanske enda chans att visa de grönsvarta att de hör hemma i division två var här, bara minuter borta. En förlust vore katastrof på mer än ett sätt. En vinst skulle bara bekräfta det vi redan vet - att Blåvitt är störst, bäst och vackrast. Matchen är tätare och tuffare än den mot Häcken, såväl i sargen som ute på planen smäller det. 1-0 kommer därför mycket lägligt efter en bjudning av GAIS målvakt. Tomas Rosenkvist uppfattar det Anders Holmgren inte gör och rakar in det ledningsmål som också blir vårt segermål. Ur den mån det är möjligt inomhus, kontrollerade vi därefter tillställningen och släppte inte till något bakåt. Sebastian Johansson slet enormt och förhoppningsvis utvecklas han så mycket att saknaden efter Håkan Mild inte blir så stor som många befarat. Rickard Claesson storspelade igen och gjorde flera matchavgörande räddningar igen. Plus i kanten även till Fredrik Risp och Janne Prochazka, som var mycket frän i sitt spel.
På läktarplats kunde man höra hur de blåvita och rödblå sammanstrålade i en sång som redan nu är en klassiker: "Finns bara ett lag i tvåan, ett lag i tvåaaan…" Klart slut!
IFK Göteborg - GAIS, 1-0
1-0 Tomas Rosenkvist
Matchens lirare: Rickard Claesson
------------------------------------------------------------
Blåvitt blev efter den här sköna segern klara för semifinal. Där stod Elfsborg på tur. Ett lag vi har haft det väldigt svårt mot de senaste åren. Att dessutom Anders Grönhagen, med förflutet i gulddrömsgrusande Sundsvall, stod i båset gjorde inte saken bättre. Men efter deras brakförlust med 0-4 mot ÖIS och bleka insatser av nyförvärven Lasse Nilsson och Jonas Lundén, såg jag en möjlighet att nå finalen ändå. Dumt av mig. Elfsborg vinner genom ett slumpartat mål av Andreas Drügge. Pontus Kåmark, som inte får godkänt betyg, lyckades i ett avgörande läge slå ett felpass som ledde fram till boråsarnas mål. Rickard Claesson var utan chans den här gången. Innan vilan var slut lyckades en alltför het Jon Inge Höiland tacklade våldsamt omkull en gulsvart och fick rött kort och två minuters utvisning. Avslöjar jag för mycket om jag säger att han efter åt beklagade sig för mig att det inte var Jonas Lundén han fällde, i tanke på vad jag skrev i inledningen?
IFK Göteborg - Elfsborg, 0-1
0-1, Andreas Drügge
Matchens lirare: Sebastian Johansson
------------------------------------------------------------
Elfsborg vann semifinalen och fick där revansch mot det ÖIS de tidigare förlorat stort mot. Just att det svänger så här mycket är halva tjusningen tycker jag. Det går inte att spela defensivt eller på annat än chans. Det är snabba korta passningar som är nyckeln till framgång i Luciacupen. Något som Elfsborg tog fasta på. Bara att gratulera och dra en lättnadens suck över att det inte var ÖIS eller GAIS som kammade hem segern. Vintern skulle bli olidligt lång om man skulle behöva höra deras tjöt om vilka som är bäst i stan.
Den som var mest förbannad efter förlusten mot Elfsborg var nog unge Jan Prochazka. Den vinnarskallen längtar vi efter att få i kombination med sin teknik framöver i Allsvenskan. Nu väntar vila över jul och nyår för de blåvita. Sen smäller det med fina matcher nere i Turkiet mot först Sturm Graz. Faktumet att det blir spel mot bra lag i Europa samtidigt som ryktas i dagens GP om möte mellan Blåvitt och Kennet Andersson får oss änglar att tro på tomten igen. Blir det hårda eller mjuka paket, tomten?
Stort tack till Joakim "Sillstryparen" Kempe, som assisterade redaktionen under kvällen!
