En försvarsklippa blickar framåt
Han är en spelare med 341 matcher i Kalmar FF och ett stort irritationsmoment i motståndarnas försök till anfall. Möt Niklas Kaldner i en personlig intervju med Röda Sidorna.
RS- Du är en av nio spelare i Kalmar FF som var med under den senaste allsvenska sejouren 1999. Efter det misslyckade året därpå, trodde du på allsvenskt spel så här snart igen? Var kom allt självförtroende ifrån förra vintern?
NK- Nej, efter det misslyckade året vi hade säsongen 2000 så trodde man inte att vi skulle gå upp i allsvenskan året efter. När den säsongen var över så var man så lättad över att ha klarat kontraktet att man inte ens i fantasin föreställa sig att vi skulle ta hem Superettan året efter. Det flyt och den positiva stämning som vi fick de sista matcherna 2000 följde med oss över vintern och när säsongen körde igång igen så var vi fortfarande kvar i samma stim. Så jag tror att självförtroendet började byggas upp redan i slutet av oktober året innan.
RS- Du drabbades av en skada under fjolåret. Med tanke på att du tidigare har varit relativt förskonad från skador så vore det intressant att höra dig berätta lite om den perioden. Hur kändes vägen tillbaka med tanke på den ökade konkurrensen i backlinjen?
NK- Jag skadade mig mot Öster borta i slutet av juli och spelade inte på tre veckor. Fick sedan vara med trots att jag inte var riktigt frisk i foten vilket gjorde att jag inte agerade riktigt naturligt på plan. När jag sedan spelat två eller tre matcher fick jag en följdskada i baksidan av höger lår vilket gjorde att jag missade en månad till. Den månaden var lite tuffare eftersom jag var tvungen att köra rehabträning igen (det är aldrig roligt). I det läget tänker man inte riktigt på konkurrensen i backlinjen utan man vill bara försöka bli fit for fight igen så fort som möjligt. Jag hade turen att få spela sista matchen och det var skönt att få en match innan vi gick på semester, annars hade det blivit en väääldigt lång träningsperiod utan en enda tävlingsmatch i kroppen.
RS- Från läktarplats har många påpekat att du blivit jämnare i spelet senaste säsongen och att din lägstanivå har höjts väldigt mycket (Röda Sidorna vill emellertid påpeka att varje match fortfarande innehåller en galen Kaldner-attack mot motståndarmålet). Hur vill du själv bedöma din utveckling som spelare under alla år i KFF?
NK- Min vårsäsong i år var nog min bästa som spelare i KFF tror jag. Funderar inte lika mycket längre utan kör på och litar på mig själv. Självtilliten och självförtroendet betyder mycket mer än man tror. Har nog äntligen lärt mig vad som är mina starka (och svaga) sidor också, vilket gör att jag är bättre på att koncentrera mig på det jag ska göra.
RS- Sjutton förlustfria matcher är ni uppe i nu. Självtroendet lyser om er och intresset utifrån är större än någonsin. Hinner ni lägga all nödvändig fokusering på den extremt tuffa säsong som väntar? Vad tycker du att åskådarna skall ha för förväntningar på er i år?
NK- Just nu ligger fokuseringen på hård träning så man hinner inte tänka så mycket på det som komma skall. Men jag antar att det kommer smyga in i bakhuvudet ju närmare seriepremiären vi kommer. Jag hoppas att åskådarna ska kunna få uppleva en HEL säsong med bra KFF-spel och en allsvensk mittplacering i slutändan.
RS- Tack för intervjun Niklas.
NK- Tack själv. Jag hoppas att KFF-intresset kan bli än större under den kommande säsongen. I Superettan var KFF-supportrarna outstanding och nu hoppas vi att det kan bli allsvensk-klass även där.
