Klubbmärket och det tigerrandiga matchstället
Vi tar de historiska skeendet bakom våra två klassiska och mycket omtalade symboler igen.
För ett par år sedan höll jag i något som kallades ”Bajenluskar”. Det var en avdelning på Hammarbys officiella hemsida som svarade på möjliga och omöjliga frågor om Hammarby.
I dagarna har det poppat upp en del funderingar om vårt tigerrandiga matchställ och vårt klubbmärke från olika håll. Eftersom jag svarade på dessa undringar för ett par år sedan och har kvar det på min hårddiska så tar vi det igen, nu i redigerad form och med lite mer kontrollerade fakta sedan sist. Till min hjälp tog jag Stig ”Stickan” Darnald i Hammarby-veteranerna, han är lite som en uppslagsbok och bollplank för mig när det gäller Hammarbys historia. Även Hammarbys 100 års jubileumsbok och en artikel av Hasse Gänger i Hammarbyiten har varit källor i denna efterforskning.
Klubbmärket
De flesta som tillhör en förening vet att det är klubbmärket som är den sammanhållande länken och det som brukar sticka ut på kavajslaget. Det är helt enkelt idrottsföreningars stora symbol utåt. Med tiden har det också blivit ett värdefullt ”varumärke”.
Hammarbys klubbmärke har sin egen intressanta historia att berätta.
Bajens första klubbmärke har sitt ursprung i Hammarby rodden. Sektionen som en gång lade grunden till föreningen. Bland roddarna på Hammarby sjö utvecklades redan 1889 ett flaggmärke med sju vågräta ränder varav fyra vita och tre gröna.
Varför flaggan blev vit med tre gröna ränder berodde på att två på den tiden konkurrerande roddföreningar – Stockholms Roddförening och Mälaröroddarna – hade vit flagga med två blåa respektive röda ränder. Dessa färger var alltså upptagna och Hammarby roddarna valde därför grönt eftersom det är hoppets färg. Man lade till ytterligare en rand, för det upptäcktes att Göteborgs roddförening redan hade en grönvit flagga med två ränder.
Denna trerandiga flagga blev sedan också Hammarby IF: s klubbmärke vid föreningens bildande 1897 och har sedan dess följt med genom alla år.
Men vissa modifieringar av klubbmärket har ändå genomförts under olika tidsperioder. 1902, när HIF firade 5: års jubileum, användes flaggan enbart inofficiellt, utåt var klubbmärket plötsligt en sköld av ”AIK-typ” i äkta silver, formgivet av guldsmeden Carl David Bäckström.
Varför det dök upp som ett sköldmärke är ännu okänt. Det fanns också en version i tyg av sköldmärket.
Strax efter första världskriget, 1917, försvann föreningens sköldmärke och flaggan gick, så att säga, åter i topp. Samma år bildades också Sällskapet Hammarby – Veteranerna, som byggde på klubbmärket med en krans. Denna krans sammanförde sedan Hammarbys huvudföreningen ihop med flaggan i början på 20-talet och dagens klubbmärke var till grunden fött.
Men inledningsvis var kransen runt flaggan helt rund. Först någon gång på 40-talet, exakt tidpunkt är oklar, fick kransen en öppning i toppen.
I slutet av 70-talet formades det klubbmärke som idag är Hammarby Idrottsförenings ”varumärke” med hjälp av tecknaren Börje Dorch, som gav kransen en slutgiltig ”finish” Märket registrerades hos kungliga Patent- och Registreringsverket och fick varumärke nr 165 056. Efter detta tillkom det ”R” man kan se i kransens knutpunkt”.
Matchstället
Hammarby roddarna hade under lång tid arbetat för att färdigställa en ny idrottsplats med arbetsinsatser från de egna medlemmarna. Den 12 september 1915 var Kanalplan klar för invigning. På den tiden var speldugliga gräsplaner en bristvara. Östermalm, Stadion, Råsunda, Traneberg och Aspudden var i stort sett vad som fanns.
Hammarby IF fick därför förfrågningar från olika föreningar som såg chansen att genom en sammanslagning få möjligheten att uppgå i föreningen och på så sätt komma över en attraktiv gräsplan. Klara Sportklubb visade intresse och även grannen Johanneshovs IF, vädrade morgonluft. Men Johanneshovs tonläge blev i längden påfrestande för Hammarbyledarna. Kraven var sådana att de gamla roddarna i Hammarby knappt trodde sina öron.
För det första skulle klubbens namn ändras till Johanneshov.
För det andra skulle de grönvita färgerna läggas bort till förmån för Johanneshovarnas tigerränder (med blåa byxor).
- Chanslöst!
Valet underlättades betydligt genom Klaras Sportklubbs mer rimliga krav. Klara SK välkomnades in i Hammarby och då hände det kuriösa att namnet Klara ströks efter 8 omgångar ur Östsvenska Serien och ersattes med Hammarby, som obesvärat ångade vidare mot seriesegern.
Efter mycket om och men tog Johanneshov hösten 1918 ånyo kontakt med Hammarby för ett samgående.
Frågan behandlades på styrelsemöten den 11 oktober och den 15 november. På det första mötet godkändes fusionen formellt, villkoren skulle senare diskuteras i detalj. Till det andra mötet hade Hammarby – styret fått en släng av ångest. Johanneshovarna hade nämligen inte släppt på det gamla kravet om speldräkten, på fotbollssidan skulle Hammarbys grönvita ställ i fortsättningen få ge vika till förmån för Johanneshovs gulsvartrandiga.
Så det blev till att spela i tigerränder med blåa byxor istället. Med den tigerrandiga tröjan skulle Hammarby fortsätta att spela i fram till 1978. De blåa brallorna byttes ut till svarta, när den estetiskt sinnade Lennart ”Nacka” Skoglund köpte in en full uppsättning svarta byxor till föreningen. Året var 1956.
Någon gång i mitten på femtiotalet börja Hammarby fotboll också att använda sig av de så kallade "elljusdräkterna". De var vita tröjor med gröna byxor, men fortfarande med gul/svarta strumpor. Detta matchställ användes endast när matcherna gick på kvällstid i höstmörkret. När det måste spelas med elljuset påslaget.
Sextio år senare, alltså säsongen 1978 hade Hammarby IF fullföljt avtalet med Johanneshovs IF. De tigerrandiga matchstället fick värdigt dra sig tillbaka för förmån för det grönvita.
Den första matchen i Hammarbys grönvita matchställ spelades mot Kalmar FF, den 8 april 1978, på Råsunda. Vi förlorade tyvärr med 0-1 inför 10 620 åskådare. Jan-Åke Lundberg gjorde Kalmars mål i 31:a minuten.
Siffrorna på ryggen (och det här är det bästa förklaring jag kan ge, trots att den är lite diffus) var skrivna med tre smala gröna ränder (med vitt emellan) där de två yttersta ränderna gick ihop. ICA stod för reklamen på ryggen och på tröjans framsidan fanns endast (på vänstra bröstet) vårt klubbmärke.
- Enkelt och smakfullt.
Det är detta vi måste ha i bakhuvudet när vi skärskådar årets nya tröjdesign.
Vi syns i Bajenvimlet!
