Intervju: Sören Åkeby

I den den tredje delen avhandlas 1999, lagets utveckling, samt Stefan Rehn betydelse.

Sommaren 1999 gick det knackigt för Djurgården i Allsvenskan. Föreningen avsatte huvudtränaren Michael Andersson och hans assistent Peter Grim. Ersättare blev Sören Åkeby, som lämnade Östersund, och Zoran Lukic som rekryterades från de egna leden.

Ditt första intryck av laget du tog över?

- Jag tror inte att du vill höra det, säger han med allvarlig röst.

Efter en kortare paus fortsätter han:

- Det var det sämst tränade lag jag tagit över överhuvud taget. Det fanns ingen fart i dem. Det var ett segt gäng. Det var faktiskt spelare jag inte tyckte höll allsvensk kvalitet.

Sören och Zoran valde direkt att spela 4-3-3 med laget. Detta trots att spelarmaterialet de förfogade över långt ifrån passade in i detta system. Det fanns dock skäl till taktikändringen.

- Vår tanke var att vi ville göra en förändring. Tanken var att vi ville försöka väcka spelarna lite grann. Dels så ville vi spela 4-3-3, men vi ville också förändra för att få spelarna att tänka lite annorlunda och inte gå i samma fotspår. Rätt eller fel det har vi inget facit på. Jo, vi har facit på att vi åkte ur. Det kan vi säga.

Trodde du på allvar att ni skulle klara av att hålla laget kvar i Allsvenskan när du såg laget till en början?

- Nej. Inte när jag såg de första träningarna hur tempofattiga vi var. Då kände jag lite oro, och trodde inte vi skulle orka med det, säger Sören, och med facit i hand vet vi att laget ramlade ur.

Degraderingen 1999 är med facit i handen kanske det bästa som hänt Djurgården på många år. Det rensades rejält i truppen, och många nyförvärv har ersatt. De sega och trötta spelarna från 1999 är borta och ersatta med nytt blod. Nyförvärv som givetvis haft stor inverkan i Djurgårdens framgångar de två senaste säsongerna. Sören Åkeby är mycket nöjd med lagets och föreningens utveckling.

- Idag har vi karaktärsspelare. Vi har spelare som vet vad som gäller och vad det kostar att kunna bli en duktig allsvensk fotbollsspelare, och kanske till och med nå ännu längre och bli utlandsproffs eller landslagsspelare. Inställningen till allt vi håller på med har blivit bättre, och hand i hand med det har föreningen gått. Det har utvecklat Djurgården totalt. Det går inte att tro att Djurgården kan bli bra i fotboll om man inte har en bra styrelse och allt runt omkring. Har man en dålig styrelse får man inte heller någon fart på spelet.

Att spelarna i dagens trupp inte är lika och trötta som tidigare kan även bero på det träningsupplägg Djurgården haft sedan vintern 1999/2000. Ett träningsupplägg som fått många att höja på ögonbrynen. Fotbollarna är oftast inlåsta, och spelarna får istället springa hinderbanor och lyfta skrot.

- Vi satt och diskuterade det här med ”Putte” Carlsson om hur deras upplägg i hockeyn hade varit. Vi tittade på det, och hur mina och Zorans tankar var. Jag har alltid hävdat att jag aldrig skall förlora en match på kondition, men jag kan acceptera att förlora mot ett bättre spelande lag. Det lättaste för oss att träna som tränare är kondition. Att det blev lite revolutionerande, det var ju för att ”Putte” tog in det här från sin hockeytid med hinderbanor och sen anlitade en styrketränare. Jag har kört hårt med mina tidigare klubbar också. Så det var egentligen inget nytt. Det var bara greppet att man kör inomhus hela tiden. Det positiva var att vi tog in specialkompetens till styrketräningen. Tidigare har jag fått ta reda på själv vad som kom skulle kunna vara bästa lösningen. Allt från maskiner m.m. Fysträningen har ju blivit jättekanon genom att vi gjorde den här förändringen.

Fanns det några tveksamheter från din sida om träningsupplägget när det stod klart hur träningen skulle bedrivas inför säsongen i Superettan?

- Tveksamheten låg i att jag var lite rädd för att vi inte var ute tillräckligt mycket på stor plan. Där kände jag en liten oro, och det sa jag också, men nu har vi dragit ned ännu mer på den träningen. Där jag kunde konstatera att man inte behöver vara ute mycket på stor plan. De är så duktiga spelare på den här nivån att det bara tar en vecka med boll innan de är inne i det igen.

Tanken med den hårda träningen är att vara på topp när serien startar. Träningsmatcherna har ingen resultatmässig betydelse, men dåligt spel och dåliga resultat kan innebära sargat självförtroende. Det är dock något som tränarna är väl medvetna om, och därför förs ständigt en dialog med spelarna under den hårda och krävande försäsongen. Det är viktigt att spelarna är delaktiga i upplägget av träningen.

- När man lägger upp det här så pratar man i de här termerna för spelarna. Det är viktigt för oss att vi har en dialog med spelarna så att det är införstådda i det här. Vi kan ju inte bara köra våran linje. Spelidéen måste bli förankrad, inte bara i föreningen, utan även spelarna måste känna för det här. Visserligen gjorde vi inte så 1999, men då kom vi mitt under säsongen. Det gick inte att hålla på och förankra allt då, men sen har idéen satt sig ihop med våra spelare. Det är en utav idéerna när vi förändrade från treback- till fyrbackslinje när våra spelare kände sig otrygga. Då satt vi med dem och pratade. Sen gjorde vi lite justeringar så att de skulle känna sig trygga. Man behöver trygghet, och det är så vi jobbar med våra spelare. Vi vill ha en dialog, och de skall få vara med och känna sig delaktiga. Är de delaktiga så blir de bättre. Då vet de att de har varit med och tagit fram det här.

Hård försäsong, bra nyförvärv med mera, men vad har egentligen betytt mest för Djurgårdens framgångar? Sören Åkeby väljer att inte peka på några detaljer. Han tycker att hela Djurgården är delaktiga.

- Hela konceptet har betytt framgång för Djurgården. Det går inte att peka på en sak. Alla ingredienser måste stämma, och för att kunna spela sådan fotboll Djurgården spelar måste du ha duktiga spelare. Det går inte att göra det här med vilket gäng som helst, och självklart så tittar vi efter spelare som klarar av klarar av det här och har kvaliteter.

En person har dock betytt lite extra för Djurgården menar Sören Åkeby. Föga oväntat så heter han Stefan Rehn. En spelare som är mer än bara en bra fotbollsspelare.

- Djurgårdens lyft var när Stefan Rehn kom till föreningen med sin kunskap, och därifrån kunde vi spela den här fotbollen. Han har lyft fram många av de här unga spelarna som ser hur Stefan Rehn jobbar under träning och match. Vilken fördel för de här unga spelarna att få se en sån stjärna. Han är magnifik i vad han än gör, och lägger ned all energi han har i det han gör. Han slöar aldrig på träningarna. Det är klart att de här ”snorungarna” vi har i laget skall ta efter. Det vore fan annars, men det gör de. Det är en utav anledningarna till att Djurgården kan spela den ruskigt fina fotbollen. För det måste jag säga att Djurgården spelar en jävla bra fotboll, men man måste ha spelare till det. Alla de här komponenterna måste stämma. Spelarna måste trivas tillsammans, spelide, träningsfilosofin. Hela konceptet, och när det stämmer så flyter det på, säger Sören Åkeby.

[fortsättning]



Thomas Alexanderson2002-01-30 01:12:00

Fler artiklar om Djurgården