Hammarbys inverkan på publiksiffrorna - del två

forts.

Sedan har vi hela hösten 1970 och från och med Åtvidabergsmatchen går det att plocka vilken hemmamatch som helst den här hösten. Men jag väljer den första och det som startade myten om hösten 1970, en torsdag.

27 augusti 1970 Hammarby – Åtvidaberg 3-1 (1-0) publik: 9045
Vi samlades i god tid utanför ingångarna till Norra 25-30 man med öl, maraccas, tamburiner och koskällor, vi fick plats på E2, lite för långt ifrån mittlinjen för vår smak men det skulle vi ändra på till kommande matcher. Det var nervöst i början, men med mer bärs i kroppen och med gemensamma ansträngningar fick vi igång sången, lätt skulle det vara därför var den första sången som slog mot Söderstadions betong:

”Nananana, nananana, hey hey hey – Hammarby
Nananana, nananana, hey hey hey - HAMMARBYYY”

och med Hammarbys fantastiska spel blev det bättre och bättre och flera för oss okända ur publiken hakade på. Huden knottrar sig än idag när jag tänker på det.

Från DN den 28 augusti:
”Tom Turesson 27, gnuggar sina ljuslockiga mustascher och riktigt smackar i sig de sensationella Hammarbysiffrorna 3-1 mot serieledarna Åtvidaberg inför 9045 åskådare på Söderstadion.

Tom hemköpt från Brügge i den belgiska proffsligan, hade gjort två kalasmål. Både 1-0 och 2-0:
- Jag kommer faktiskt inte ihåg en så här rolig match på stående fötter, säger han.
Å andra sidan är det på tiden att jag gör det Hammarby betalat för, dvs. skjuta mål och fixa poäng åt gamla Söder. Vete fasiken om vi inte klipper till IFK Göteborg på söndag också. Bara publiken sjunger och hurrar som i kväll så…
Toms båda mål mot Åtvidaberg var rena proffsetiketten. 1-0 två minuter före pausdrickat. Lill- Hinken störtar fram mot vänsterkanten. Sparkar in en markpassning och Tom dyker upp i centrum. Han skarvar lädret mellan benen på Ulf Blomberg.
Han kommenterar det så här:
- Att tänja mig på sådana där direktslagna inpass är nog en av mina starkaste sidor. Har gjort en hel del mål i den stilen, även hos Brügge.

Efter 15 minuter spel i andra halvlek gjorde Hammarby 2-0. Inge Persson levererar en djupledspass. Hårt trängd når Tom bollen och styr den i den del av målburen som är helt öde.
Östgötarna satsade allt för en reducering och Hammarby öppnar sig på mittfältet. Sten- Åke ”Söla” Andersson medlem av backlinjen fick fritt fram för ett skott. Via en Hammarby försvarares ben överlistar detta Ronnie Hellström i 65:e minuten.
- Då var vi lite skakade, säger Tom Turesson.

Man tänker ungefär så här:
- Ska det gå åt helsike som i t.ex. Örebro, då vi ledde med 2-1 efter paus.

Men räddningen, och i rättvisans namn, kom 6 minuter före slutsignalen. Lill- Hinken nickade elegant in 3-1.
- Det låg i luften med en pangmatch efter fallet framåt i 0-1 matchen mot Åtvid.

Kraftuttömningen i kväll ligger nära inpå söndagens nyckelmatch mot IFK Göteborg.
Med samma fantastiska stöd från publiken i nästa omgång kanske vi kan stiga över tröskeln till mittenskiktet i tabellen. Hellström i målet var storartad igen.
Julle Gustavsson (Åtvidabergs tränare):
- Hammarby spelade utmärkt rakt igenom. Och vilken publik dom har!”

1 oktober 1972 Hammarby – Halmstad 7-0 (3-0) publik: 3 962
Publikmässigt var det väl ingen succé. Men i matchen innan hade vi torskat mot Djurgården med 8-1 (Billy Ohlssons debutmatch och det är han som nickar in Bajens tröstmål) och folk slickade väl såren.
Hur som helst så blev matchen en makalös fest för oss som var på Söderstadion. Hammarby ändrade katastroflaget från förra omgången på inte mindre än åtta platser och skickade hem Halmstad med 7 mål i baken. Bollen har aldrig varit rundare på Stockholms Söder.

Från DN den 2 oktober:
"Som sagt – det måste ha känts betydligt lättare. Först förklarade som sopor efter 8-1 i baken mot Djurgården för en knapp vecka sen och därpå 7-0 mot Halmstad. Det skall vara bohemiga Hammarby som är inblandat i sådana kullerbyttor.
Det behövdes bara att Hammarbys generalstab tog sig samman och plockade in rätt man på rätt post, så blev det utdelning. I försvaret plockade man in en man med förmåga till intellektuellt tänkande vid namn Christer Ribohn och därmed förvandlades det tidigare hönshuset till en fästing. Ingen marknad för Halmstads vettskrämda små forwardsgossar.

Vidare gav man plats för Janne Sjöström i anfallet som därmed fick tyngd och goda idéer. Janne höll på att av bara farten göra 4-5 mål, men millimetrarna hindrade honom från att göra fler än två. Vackert så, Janne!
Tremålsskytt blev Mats Werner som egentligen inte hade i främsta anfallet att göra men som inte hindrades att resa fram då och då genom det schweizerostliknande Halmstads-försvaret och lägga tre snygga bollar i nätmaskorna.
Däremot tog det emot för Tom Turesson , som innan han sattes på avbytarbänken, fick uppleva matchens tråkning, då han 23 minuter in på andra halvlek slog en baklänges boll till sin egen målvakt Ronnie Hellström. Då hördes en röst från läktaren:
- Vackert Ture, det var första skottet idag! Strax efteråt steg han av banan.

Hos Halmstad tittade man särskilt efter Erling Persson, som expertisen söder om landsvägen ansåg borde fått chansen i onsdagens presskamp. Närmast att bryta sig ur den allmänna dystra ramen i sitt gäng var han en halvtimme före full tid i en närstrid med Ronnie Hellström. Det luktade tröstmål. Men när Erling tittade upp fick han se Ronnie ha bollen i famnen medan han själv hittade Ronnies mössa i gröngräset. Han tog den och dängde den i matjorden med illa dold ilska. Livet har sina sidor."

Matchen efter förlorade vi mot Åtvidaberg med 6 – 1. Det svänger om Bajen.

(forts. i del tre)

LåN2001-02-25 15:59:00

Fler artiklar om Hammarby

Projektet Hammarby Fotboll - Nya tider, del 9
Inför: Hammarby möter Västerås i Allsvenskans sista omgång
Intervjuer efter Hammarby-MFF 2 november 
Spelarbetyg efter Hammarbys kryss mot Malmö
Inför Hammarby - Malmö