Träningsrapport: Smekmånaden är över
Nu har den största överraskningen lagt sig och Prahl ska nu synas i sömmarna. Fågel eller fisk, eller kanske rentav rävspel och kantspel?
Torsdag eftermiddag, runt tvåtiden och Himmelrikets utsände traskade in på MFF kansliet. Träningen uppskjuten och ingen tycktes kunna ge besked om när den skulle komma igång, vilket senare visade sig bli först vid halv fyra tiden. Utsände valde istället att däremellan lägga blommor på mors grav – en himmelsblå själ sedan introduktionen på mitten 1960-talet – då det är tre år sedan på dagen sedan hon gick bort. Två saker hon sade om Malmö FF ekade i mitt huvud. Det ena var när vi traskade hemåt från Malmö Stadion efter en match under våren 1997 – ”fantastiskt spel, så ska fotboll spelas”, sade hon. Det andra var efter att SVT Text-TV annonserat att Roland Andersson och Tomas Sjöberg skulle ta över tränarsysslan i Malmö – ”det kommer aldrig att gå bra, jag känner det på mig”. Vi vet alla hur det hela slutade…
Innan jag delger er om eftermiddagens träningspass vill jag bara klargöra några saker jag tidigare skrivit om, och som kanske förvirrat och rent av förivrat andra.
* Räkna med Malmö redan i år – Jag tror att de matcher (gärna så många som möjligt) Malmö FF vinner i år är helt och hållet utav egen kraft. Det är den sortens lagspel jag har sett tendenser till under alla de träningar jag bevistat. Således ett spelande Malmö FF, med bollen längs marken, med kantspel och där alla, och jag menar alla, vet vad de ska göra både med och utan boll. Ett lag på plan är så mycket mera lovande och attraktivare att se på än blott elva spelare på plan.
* Drömma om guld – Jag tror att vi under Prahls ledning kommer att ha möjligheten att kunna ta hem guldet igen. Om det sker i år eller nästkommande år lär framtiden utvisa, eller om det blott blir en dröm. Med detta menar jag att under Rolands ledning trodde jag inte på, än mindre drömde jag om guldet. Det kändes så fjärran då. Malmö FF har kanske den intressantaste truppen sedan 1980-talet och nu ska de upp till bevis under vår nye tränares ledning. Fast, bara för att det åter känns rätt att drömma om guldet igen betyder detta inte uteslutande att guldet är vårt. Jag själv tror vi får guldet tidigare än vad många andra vågar sig på att hoppas på, men det finns inga garantier.
Jag vill också påpeka att optimismen jag känner när jag står vid sidlinjen vid många av Malmös träningar är blott en känsla av att träningarna ser lovande ut. De har nog inte under en tio års tid sett bättre ut enligt mitt tycke. Sedan får vi inte dra för stora växlar av detta. Om Prahls fotbollsfilosofi lyckas bli till verklighet redan under Allsvenskan 2002 kommer vi alla bli vittnen till. Hoppas bara att vi har tålamod. Träning och match är två vitt skilda världar. När dessa båda världar förenas först då blir guldet till verklighet.
Rävspel 15.25
Dagens träning inleddes med en lättare uppvärmning i tio minuter. Sedan ännu ett långt tal av Prahl inne vid mittcirkeln. Därefter spelades det bortåt en halvtimme på en planhalva utan mål. Tjugotvå spelare, varav hälften med västar spelade två-tillslags-fotboll. ”Vilka pass!” röt Prahl ironiskt. ”Inget tåfjuttande! Tryck till bollen. Hårda distinkta pass”, och genast anammade alla hans enkla direktiv. Peter Ijeh visade prov på stor speluppfattning. Skoog enormt stark i närkamperna, liksom Majstorovic och Mete. Till en början var tempot lågt men Prahls befallningar skyndade på det allt eftersom. Det verkade inte finnas så många trötta ben som jag hade förväntat mig men desto mera kampvilja till min förvåning och glädje. Inte många som höll igen i närkamperna. För visst är det så att alla vill vara i startelvan de närmaste vänskapsmatcherna och nu vill de övertyga Prahl om detta. Konkurrensen sporrar dem till intensivare träningar. Hans Mattison syntes överallt och han kommer åter att bli enorm tillgång den kommande säsongen, bara han kan få lov att vara skadefri. Lilienberg kämpar och sliter och han är väl värd en Asienresa och en extra slant i plånboken om han väljer den vägen att vandra. Elanga är ruggigt snabb om nu någon skulle ha lyckats med konststycket av att ha missat det. Smått underhållande träning.
Kantspel 16.05
Träningen övergick till anfall mot ett mål med betoning på kantspelet. Concha visade prov på flera goda inlägg och tycks spela sig allt närmare en högermittfältsplats än en högerbacksplats. Detta lovar gott då vänsterspringaren Elanga hittills inte haft en lika given dito på motsvarande kant. Det hela avslutades dock med ett endaste mål, ett tungt skott av Kenneth Gustavsson strax utanför straffområdet och rakt upp i krysset. Det gick ett sus av beundran bland lagkamraterna. Vad som bör tilläggas när det gäller Kenneth är att hans självförtroende verkar en aning tillrufsat och han vill nästan för mycket när han väl får bollen i sin ägo. Tålamod Kenneth, tålamod Ernst och alla ni andra. Han kan bli något, alla är inte det från start, men på sikt. Minns när Tony Flygare var det stora namnet med sina 56 mål på 48 juniormatcher och när Zlatan refererades som ”den andre”. Få kände till hans namn än mindre hans trollbindande fotbollskonster. Vi hade tålamod, Zlatan hade tålamod och Hasse Borg hade det. Tack och lov för det!
Nu är dock inte Kenneth en ny Zlatan, långt ifrån, men han kan mycket bli vad Jörgen Ohlsson, Hans Mattison med flera varit för Malmö FF i många år – nämligen en tvåvägsspelare. Offensiv som såväl defensiv med förhoppningsvis en hög lägsta nivå. Detta tänker jag inte orda mer om nu, utan Kenneth får helt enkelt i framtiden ge mig eller belackarna rätt.
Internmatch 16.35 (2x15 min)
Träningen avslutades med ännu en internmatch men denna gång fanns det inga sex hundra åskådare på plats. Möjligtvis ett halvt dussin som låtit sig luras av solskenet trots att det var kallt.
Västlaget
Driss
Kjellin – Majstorovic – Neurola – Roth
Concha – Ohlsson – Brian Steen – Elanga
Skoog – Ijeh
Västlösa laget
Baxter/Pode
Dan Ingvarsson – Mete – Ivan – Vestergaard
Erik Johansson – Gustavsson – Mattison – Palmér
Yngvesson – Lilienberg
Saknade:
Marcus Rosenberg och Jon Jönsson var på landslagsuppdrag med U-21.
Skadade:
Peter Sörensen och Fredrik Andersson.
Det hände inte så mycket värt att rapportera om förutom vissa individuella bilder jag fick med mig hem:
*Brian Steen – defensivt ess som hejdar allt och jag menar allt motstånd i sin väg.
*Skoog/Ijeh – lovande samarbete dem emellan. Kan redan varandras löpvägar.
*Mattisson – offensiva raider och överallt på plan.
*Mete/Majstorovic/Nuorela – backar av hög klass. Nästan 100 procentiga idag.
*Yngvesson – vill ha mycket boll och hämtar den själv om han måste.
*Concha – en utmärkt kantspringare till höger.
Internmatchen slutade 2-1 till västarna efter mål av Ijeh och Skoog. Reduceringen för de andra pricksköt Yngvesson från distans. Gissar ni på krysset, otagbart för Driss så är ni rätt ute.
