- -
5 spaningar efter AIK - Degerfors
Efter en lång försäsong så var det äntligen dags för spel i Allsvenskan. Nykomlingen Degerfors gästade AIK som stod för en av de bästa premiärerna jag sett laget göra. Segerregissören Saku Ylätupa stod för både mål och assist när AIK vann med 2-0.
Det var AIK som tog tag i taktpinnen från start och kunde via en hög press såra ett naivt Degerfors. Även spelet med boll imponerade och visst kunde AIK ha gjort fler mål än vad man gjorde. När den lysande argentinaren, Stefanelli, drog till med en projektil till skott var det svårt att förstå hur Diawara kunde tippa den i stolpen. Ledningsmålet, som började med en bollerövring på mittfältet, gjordes av Ylätupa efter ett fint inlägg från Otieno. Efter den halvleken så var det nog fler än jag med svartgult hjärta som hade ett leende som gick från öra till öra.
Den andra halvleken såg egentligen ut som den första, tills det att AIK utökade ledningen till 2-0. Degerfors fortsatte att rulla boll och förlorade på grund av det bollen i farliga lägen till ett hungrigt AIK. Matchens gigant Saku Ylätupa var den som låg bakom spiken i kistan med ett otroligt förarbete och inlägg till Nabil som kunde sätta in slutresultatet med pannan.
Att få höra “drömmar av guld” från läktaren, även om det inte var fler än åtta personer som deltog i ramsan, gav gåshud och visst ska man få unna sig att drömma som gnagare efter en lysande premiär. Sen ska det såklart tilläggas att det var en nykomling man mötte.
Otänkbart att bänka Otieno
Återigen stod kenyanen för en magnifik insats ute till vänster. När han har spelat under säsongen så har han vunnit matchen i matchen mot yttern har mött och det både defensivt och offensivt. Slår ett otroligt fint inlägg till ledningsmålet, men var nära att göra det redan innan när Bojan sånär nådde fram. Även om Kahl var en av lagets bästa spelare förra säsongen och är en av de som AIK kan sälja dyrt så kan man inte blunda för det Otieno gör på planen just nu. Ett lyxproblem för Bartosz, men det kommer att göra ont att se någon av dem på bänken.
Den höga pressen
Som jag redan varit inne på så imponerade presspelet från AIK enormt och då saknas ändå Rogic som även han är lysande i just det spelet. Det är tydligt att samtliga spelare idag hade köpt matchplanen och att de även fortsatte då det gav så pass bra utdelning. Med lite bättre skärpa i beslutsfattningen, passningarna och avsluten så hade utdelningen kunnat vara än större.
Hur kunde Stefanelli vara i frysboxen under Norlings styre?
Den spelare som var absolut bäst i den fungerande pressen var Stefanelli. Det är nästan så att man måste nypa sig i armen när man ser argentinaren ta sina maxlöpningar i matchens slutskede. Det är svårt att förstå hur Norling kunde hålla honom på bänken och av anledningen att han inte fungerade i det defensiva. Förutom det slit som han stod för så var han även otroligt nyttig i det offensiva och var sånär på att slå till med en kandidat till årets mål, men fingertopparna på Diawara gav den sistnämnda istället möjligheten att vinna årets räddning. Jag tycker AIK länge saknat en anfallare som verkligen brinner för att göra mål och avlossar skott mest hela tiden. Om han fortsätter leverera som han gjort sedan återkomsten kommer det bli en rolig säsong för både honom och klubben.
Kan målet tina upp Nabbe?
En av de största besvikelserna hittills på säsongen är helt klart Bahoui. Det har varit svårt att känna igen den Nabbe man tidigare lärt känna, men idag återfanns han i målprotokollet. Det var ingen superinsats från yttern offensivt idag då han förlorar mycket boll och bidrar väldigt lite, men i det defensiva var han briljant. Det är bara att som AIK:are hoppas att målet han gör kan ge någon slags ketchupeffekt och att det nu ska lossna för honom. Kommer han bara i närheten av det vi alla vet att han kan så finns det ett stort sparkapital i AIK:s offensiv. Det verkade inte heller vara någon större fara med “skadan” som ledde till ett byte.
Från hackkyckling till nyckelspelare
En av dem spelare som fått utstå mest kritik från supportrar, experter och andra tyckare de senaste åren är Saku Ylätupa, men som han motbevisar oss alla. Otroligt glädjande att se honom leverera på den här nivån även i seriespel och inte bara under försäsong. Bjuder på otroliga delikatesser under matchen och sekvensen innan han slår assisten till Nabil håller hög internationell klass. Att Saku skulle vara en frontfigur i lagets offensiv var det inte många som trodde för bara några månader sen, mig inräknad, men nu är han dundergiven ute till höger och vi får hoppas att formen håller i sig.
Vad säger ni om premiären? Är det för tidigt att börja drömma om något stort? Så kanske är fallet, men fram till nästa match tycker jag verkligen att vi ska göra det!
Framåt Gnaget!
