5 tankar efter Göteborg - Djurgården: "Det jämnar ut sig"
En tung 1-0 seger borta mot Göteborg ger en otrolig vind i seglen inför det två avslutande matcherna, där fyra poäng räcker för att fylla på klocktornet med ytterligare en pokal. Här är fem tankar som jag tar med mig från matchen.
1. Domarinsatsen
Kristoffer Karlsson hade mycket att stå i under aftonen. Många tveksamma beslut gick idag vår väg, men där många var otroligt tajta avvikningar för offside. Det kommer nog ältas i evighet i fall DIF tar guldet av våra antagonister, men som Thomas Lagerlöf nämnde i efterintervjun så “brukar det alltid jämna ut sig”. DIF är exempelvis det topplag som fått överlägset minst straffar och även fått horribelt dömda straffar emot sig. Idag var marginalerna på rätt sida och det brukar även vara något som utmärker ett mästarlag.
2. Buya
Matchvinnare som vi saknat i så många år. Visst att han inte avgjort ett derby i år men flera gånger har han blivit tungan på vågen mot flera av våra toppkonkurrenter. Skillnaden på guld och silver är ofta målskyttar som kan avgöra täta toppmatcher, det har onekligen Buya gjort i år. Han får gärna avgöra två till.
3. Tre grymma byten
Oftast sitter man och gnäller på byten och känner att det blir sämre eller inte ger någon tydlig förändring. Men den här gången skedde allt på exakt rätt sätt, med ett strålande resultat som följd. Radetinac är den perfekta inhopparen i jämna bortamatcher och får även en till dimension i sitt spel som högerback (även om Witry inte på något sätt var dålig). Käck hade en tung dag på jobbet och efter det gula kortet blev han feg samt att Aiesh fick alldeles för mycket yta att vrida och vända. Augustinssons inhopp förtjänar även det hyllningar då han stängde till kanten tillsammans med Ring och har utvecklats till en fantastisk truppspelare i hela backlinjen under året. Walker byttes in mot en trött Astrit och kliver alltid in med en 100 procentig inställning. Stängde välförtjänt ytor och jagade tröttkörda blåvittspelarna, vilket således gav backlinjen betydligt enklare bollar att hantera.
4. Spelar uselt - vinner ändå
Det känns som att vi sagt detta hur många gånger som helst i år. Men idag var det återigen tydligt att DIF inte spelmässigt kan spela hem matcher. Däremot finns det en tyngd som gör att så länge defensiven sköts korrekt så kan vi avgöra matcher på alla typer av sätt, och även stänga dem efteråt. 1-0 segrar är det som ger guld i Allsvenskan, såå otroligt skönt att äntligen få vara det laget.
5. Två matcher kvar - serieledare - men fortfarande allt att vinna
Det ska ju fortfarande nämnas vart våra blåränder kommer ifrån. En enda gång på mer än ett decennium har Djurgården nått en Europaplats och det senaste guldet var 2005. Inför året tippade de flesta experter oss runt en 5-7 placering. Nu med två matcher kvar räcker fyra poäng efter en helt enastående poängskörd på 62 p, något som kan leda till ett nytt allsvenskt rekord. Vad som än sker nu har laget gett oss mer än vi kunde drömma om (utöver fyra horribla derbyn) och mycket tyder på att vi äntligen lyfter bucklan snart igen, om inte i år så inom en snar framtid.
