Snart är det dags!
Nu är det mindre än 3 veckor kvar till premiären, och man känner fotbollsabstinensen tätt inpå.
Man börjar fingra på sin matchtröja och man drömmer sig bort till Fredrikskans den 7:e april. Snart är det dags! Snart ska man åter få se sitt kära IFK spela allsvensk fotboll. Fotbollsabstinensen är väldigt påtaglig.
Att gå på träningsmatcher hjälper föga mot denna abstinens, det är ”the real thing” som gäller. Stämningen på arenorna, stämningen på bortabussarna, den sköna känslan när IFK får in bollen i mål och den alldeles underbara känslan när IFK vinner. De känslorna går inte att få på en träningsmatch, dom kan man bara få i Allsvenskan (och vid eventuellt Europaspel då naturligtvis). Man har längtat länge, ända sedan den 3:e november när Anders Frisk i den 93:e matchminuten blåste av kvalmatchen mellan IFK och Mjällby. Ända sedan dess har man väntat på att Allsvenskan 2002 ska börja.
I årets ”silly season” har det för en gång skull varit mycket IFK Norrköping. Från början av november 2001 till februari 2002 har IFK skrivit på med hela 7 nyförvärv och en ny tränare.
Allt detta med kvalspel, 7 nyförvärv, ny tränare och bra marknadsföring av IFK har gjort att det i staden Norrköping pratas mycket fotboll. Att fotbollsintresset är stort märktes till exempel på träningsmatchen mot AIK i februari där publiken räknades till ca 3500 (!) st. Att IFK sen vann med 4-1 gjorde inte saken ett dugg sämre.
Det är många anmälda till Kalmarresan och då är det ändå nästan 3 veckor kvar till premiären. Så jag blir inte förvånad om vi fyller bortasektionen på Fredrikskans, det kommer att innebära att det kan bli uppåt 700 st i klacken. Det känns väldigt bra, och det kan bli mycket mäktigt.
