Vidskeplighet - del II
Fortsättning från del 1.
Fortsättning från del 1
Sett ur ett vidskepligt perspektiv är det inte helt otroligt att vi tar SM-guld i år. Vi blir sämst tvåa. Mot oss har vi tre stockholmslag, Halmstad och Helsingborg i kampen. Där som jag ser det vi, Djurgården och Helsingborg är de tre huvudfavoriterna. Ur det vidskepliga perspektivet går det åt skogen för stockholmslagen. Vår huvudstad är ju nämligen numera även fotbollshuvudstad. Det är ett mycket gott tecken. Jag är nämligen av den åsikten att:
Göteborgsalliansen borde utmana sitt Stockholms-dito i en match om titeln, en gång för alla. Och förlora med flit. Om det finns någon titel i Sverige det vilar en förbannelse över så är det den. Det hela började någon gång på 90-talet då Göteborgs fotbollsförbund gav sig denna kaxiga titel. Motiven till titeln fanns där. Svensk fotboll föddes i Göteborg, här spelades de första matcherna, här vanns de första och flesta SM-gulden, här fanns Sveriges enda europa-titlar, här fanns alla sorters publikrekord och det är Göteborg som haft flest lag i allsvenskan. Den första smällen kom redan något år efter då HBK gick och tog SM-guld framför Blåvitt vilka vunnit 4 år i rad. Skandal! Året efter kom nästa smäll. AIK går och vinner ett helt otippat guld med hjälp av en effektiv grisdefensiv, samtidigt som Blåvitt efter kaos, tränaravhopp och värdelöst spel kommer åtta.
Givetvis var ju stockholmarna dumma nog att anta utmaningen och utnämnde sig själva till fotbollshuvudstad. AIK var ju mästare och de hade tokvärvat under vintern i en CL- satsning utan like. Dessutom hade Hammarby kommit trea året innan och Djurgården gjorde allsvensk comeback. I DN gjorde man en jämförelse av de båda städernas 6 lag och kom fram till att nu var Stockholm titelinnehavare. PANG!, sa det. AIK som även tokvärvade under sommaren och inhandlade två landslagsmän, stod för den mest spektakulära guldmissen sedan Blåvitts 86, Djurgården åkte ur med ändan före och Hammarby klarade sig kvar med nöd och näppe. Samtidigt höll sig Göteborgslagen kvar och två nya tillkom för första gången hade en stad fem lag i allsvenskan. Huvudstadstiteln var tillbaka i väst under högljutt pipande från diverse ”experter” i diverse rikstäckande media. Vi var titelinnehavare igen och stora i käften var vi också. Lite mindre kaxiga blev vi när de tre sista lagen vid seriens slut kom från Göteborg, men då många ansåg att alla de tre göteborgslagen som helhet höll högre klass än åtminstone två av stockholmslagen året efter, så klängde vi oss fast vid titeln ett år till. Det skulle vi inte ha gjort. Det har vi smärtsamt fått erfara och det är inget jag vill prata om.
Så här står vi nu, med en huvudstad som i sin fåfänga även stoltserar som fotbollshuvudstad, och får medhåll av en enig presskår och befolkning. Utgångsläget kunde inte vara bättre för oss, i synnerhet med tanke på att Djurgårdens viktigaste kugge Maestro Rehn, förra året utnämndes till ”årets järnkamin” av sin supporterklubb, vad det nu betyder med hockey- kvartarna i allmänhet och Nils Ekman i synnerhet i åtanke då den sistnämnde även han är innehavare av samma titel. Som sagt är det ett gott eller ont tecken? Är denna texten ett ont eller gott tecken? ÄR......... etc etc...
Till sist: ordet gais-legend går inte igenom stavningskontrollen.
