Allsvensk krönika del 3: IFK Norrköping
Analys av samtliga lag inför den allsvenska säsongen 2002. Idag tar vi oss an anrika IFK Norrköping.
Tiderna har varit hårda de senaste åren för de Snokafrälsta här i landet (och utanför). De halvdana satsningarna på nytt blod har avlöst varandra, utan att de någonsin inneburit något annat än att lagets brister ytterligare blottlagts, vilket i fjol resulterade i att laget tvingades spela kval (mot Mjällby) för att hålla sig kvar i allsvenskan. Detta var det klassiska östgötalagets andra kval på de senaste tio åren - ett dåligt facit för en klubb med så diger meritlista inom svensk fotboll.
Inför varje säsong de senaste fem, sex åren har det talats om att Peking är på gång igen. Liksom "det andra IFK", Blåvitt, tyngs man av vinnartraditioner och gnälliga röster som mumlar om hur mycket bättre det faktiskt var förr.
Årets make-over innefattar en ny tränare, B-A Strömberg, som tar över efter förra årets besvikelse Tok-Arne Fredheim. På spelarfronten är det framförallt anfallet som fått en vitamininjektion, i form av trion Issa Mohammed (vars förnamn lär mana en del klackar att åter ta en gammal favoritramsa från säongen -93 till heders...), Niclas Fredriksson och kanadensiske wunderkindet Wyn Belotte. Ett av Strömbergs största huvudbry lär handla om vilka som ska få starta. Förutom de nya namnen finns även pålitlige (men nu ett år äldre) Mattias Flodström samt f.d. stortalangen Jonas Wallerstedt.
Det viktigaste nyförvärvet är kanske ändå försvarsklippan Filip Apelstav. Efter några år i Norge återvänder han nu till IFK, där han kommer att få bära ett tungt ansvar. Mathias Floréns (Holland) plats till vänster lär fyllas väl av finske Jani Sarajärvi, även om denne helst spelar vänsterbreddare (det är knappast vågat att gissa att den posten innehas även i år av Kristian "Pligg" Bergström).
På mittfältet har man god kontinuitet; förutom nämnde Pligg valde som bekant härföraren Thomas Olsson i höstas att fortsätta i klubben, till fansens oförställda eufori. Gamla pekingrävar som Salle Östlund, Micke Blomberg och Jonas Bjurström finns även de att tillgå, och till dessa kan vi lägga nyförvärvet från Sylvia, Georgios Karathanasis. Förra årets succéman Patrik Jönsson har tyvärr fått nya bevär med hjärtat och missar stora delar av säsongen.
Eddie Gustafsson valde förra året att lämna klubben för norska Molde. IFK valde att ersätta med ungraren Balázs Rabóczki, med tre A-landskamper på sin meritlista. Enligt rapporter kommer Eddie inte nödvändigtvis att saknas.
Jag tror att Snoka till slut är på rätt spår. Nyförvärven, i all sin anspråkslöshet, känns alla relevanta, och till det kan man lägga det faktum att man har en stabil stomme av spelare med flerårig rutin i Klubben att luta sig emot. Man kommer näppeligen att kunna blanda sig i medaljstriden i år, men jag tror att man kommer att vara ett stabilt mittenlag, with a twist. Orons dagar är över på östgötaslätten.
Peter Mikkelsen
Norrköping var en besvikelse förra året, från en mycket framgångsrik försäsong, son gjordes att de tippades högt, gick man till en kvalmatch på lera mot Mjällby där man var riktigt, riktigt illa ute och enligt vad motståndarna påstod tog till osportsliga metoder för att fixa kontraktet.
Inför säsongen 2002 tillhör laget den kvartett (Peking, MFF, Elfsborg och HBK) som både bytt tränare och gjort större ändringar i truppen. Pekings konstellation är den som känns mest oprövad om man väger ihop tränarens ”namn” med kunskapen om nyförvärven, därmed inte sagt att den skulle vara svagare, bara mer riskfylld.
Samtidigt så blir värvningar av den typen som Peking gjort, det vill säga Wyn Belotte, Issah Mohammed och Målvakten Med Det Omöjliga Namnet spännande och tillför i alla fall kortsiktigt Allsvenskan någonting (även om det långsiktigt givetvis hade varit bättre om det hade tagits upp spelare underifrån, istället för att dessa hamnar i förskingringen någonstans). Issah Mohammed blev omskriven efter träningsmatchen mot AIK, medan Målvakten Med Det Omöjliga Namnet inte har omnämnts alls lika mycket, fastän det mycket väl kan vara årets nyförvärv. Belotte verkar ha haft svårt att övertyga, men han kanske har förvärvats på lite längre sikt? Övriga nya namn; Apelstav, Karatanasis och Fredriksson är av en lite mer habil, ospännande typ, kanske kan Fredriksson få till det?
Förra året sviktade Norrköping lite överlag, kanske var det bara mittfältet som klarade säsongen med ett godkänt betyg, då i mångt och mycket beroende på en skadefri Thomas Ohlsson. Viktigaste förlusten är väl Mathias Florén i backlinjen. Om man får till en fungerande backlinje, så kan breddandet av anfallet, och det redan tidigare skickliga mittfältet leda till en plats på övre halvan. Vill det sig riktigt illa, så kanske kräftgången fortsätter.
Jonas Löfgren
Förra säsongen var Peking eller "Snoka" allt annat än imponerande även om man tidigt kunde ponera att laget inte skulle glänsa. Anledningen till detta var utanför Norrköpingsområdet allt som oftast Tor-Arne Fredheim. Utan större meriter och med ett visst rykte om sig var nog få förvånade över lagets utveckling. Till i år har istället sympatiske och, i mina ögon, skicklige B-A Strömberg anslutit från Elsborg, som valde en annan väg än den fina fotboll som B-A predikar. Jag vågar tro att Norrköping har dragit en vinstlott i B-A och hans förmåga att få laget att spela attraktiv fotboll, det skall trots allt tänkas på att gubbarna på läktarn oftast kräver bra fotboll tillsammans med goda resultat. Sedan är dock frågan om B-A kan få ut samma fotboll ur Norrköpings trupp som ur Elfsborgs unga garde.
Till sitt förfogande har B-A rutinerade räven Filip Apelstav som skall axla Saarenpääs fallna mantel i mittförsvaret. Tillsammans med stabile Bild skall mittsvaret åter ståta med klanderfritt försvarande. I mål ersätts Eddie Gustafsson av Balázs Rabóczki och på topp tillkommer Issa Mohammed och Wyn Belotte, en satsning som kan betala sig. Viktigt är dock att spelarna levererar tämligen omgående för att laget skall kunna segla i medvind, annars blir det återigen svårt. Viktigast är ändå att evigt flyttomsusade vänsteryttern Kristian Bergström är kvar och levererar sina precisa passningar till anfallarna. Bergström tillför kreativitet till ett i övrigt habilt mittfält.
Norrköping har värvat mycket och det blir inte lätt att få alla pusselbitar på plats omgående. Ny tränare har de också och jag tror nog på en ny kamp för att undvika kval. Laget kan landa i mitten av tabellen, men är även i farozonen för kval. Starten tror jag avgör lagets säsong och slutliga tabellplacering.
Fredrik Jonsson