Hästhagen och hästsparkar
Tretton dagar kvar till premiären mot Djurgården och laget börjar ta form även om alla inte är i bästa form. Himmelriket rapporterar från dagens träning.
Då var det dags efter en tids längre sjukdom och efter att andra göromål klarats av att åter bege sig till Stadionområdet för ännu ett himmelsblått träningspass. Den enda skillnaden var att när utsände dök upp vid kansliet var de oerhört behjälpliga med att meddela att Malmö FF för dagen tränade på Hästhagen, en lagom promenadsträcka därifrån. Solen sken även om det var missvisande för temperaturen. Gräsmattan på Hästhagen såg onekligen välskött ut och min första tanke var – varför i hela friden kunde inte matchen mot Landskrona Bois ha spelats där istället för på den sandlådestora och träskmarkliknande planen ute på Bulltofta?
Väl på plats på Hästhagen, dock 25 minuter försenad kunde jag konstatera att truppen var 22 man stark, trots att Brian Steen Nielsen (Danmark) och Jon Jönsson (Sverige U-21) var på landslagsuppdrag. Peter Ijeh och Peter Sörensen dras med skador. Fredrik ”Lillen” Andersson var på plats och gjorde många gånger rätt för sitt epitet ute på plan, bland de större pojkarna, däribland Majstorovic, Nuorela och Gustavsson.
Träningsmomentet som avverkades var kantspel. Forwards slår tillbaka bollen från strax utanför straffområdet ut till kanten i jämnhöjd med mittlinjen. Bollen tas om hand av en ytterback som spelar fram till en yttermittfältare som sedan överlappas, och slutligen slår ytterbacken ett inlägg åt två forwards, ensamma mot målvakten. Nästan inga mål föll under dessa moment. Förvisso satte Rosenberg och Skoog några få bollar som de båda målvakterna Baxter och Driss vid respektive mål borde ha tagit. Baxter agerar dock med en aningen större självförtroende och beslutsamhet. Inläggen var oftast undermåliga. Undantagen stod Elanga, Mattison, Roth, Concha och Johansson för. Billy Berntsson och Dan Ingvarsson saknade skärpa för att få till de riktigt farliga inläggen. Ohlsson, Lilienberg, Majstorovic och Anders Ekelund hade många tillfällen att rulla in bollen i öppet mål men misslyckades ofta med detta, vilket är en konst bara det.
Sedan övergick man till att spela samma moment igen men denna gång med försvarande mittbackar och offensiva innermittfältare som enda tillägg. Större skärpa i inläggen. Några saker som fastnade på hornhinnan var:
- Gustavssons precisa krossbollar – Prahl var mer än nöjd!
- Skoogs aggressivitet och likaså de fyra mittbackarnas dito.
- Elangas snabbhet och inlägg, och Erik Johansson ville inte vara sämre han.
- Roth har verkligen en bra vänsterfot och slog inte ett enda osmakligt inlägg, tvärtom – bollen riktades varje gång mot straffpunkten, precis så där lagom att målvakten blir tveksam till om han ska rusa ut eller stanna kvar på linjen.
Den sista halvtimmen lirade de mot två mål, fast på en reducerad plan – si så där sextio meter lång bara. Prahl testade två varianter till en eventuell startelva.
Första varianten:
Baxter
Billy B – Majstorovic – Nuorela – Concha
Mattison – Ekelund – Ohlsson – Elanga
Skoog – Yngvesson
De fick möta ett lag med Driss i mål, backlinjen bestående av Kjellin (som är högerfotad oavsett vad folk tycks tro), Mete, Milosevic och Roth till vänster givetvis. Mittfältet från höger, Johansson, Gustavsson, Ingvarsson och Fredrik Andersson. På topp återfanns Lilienberg och Rosenberg. Lagen spelade i tio minuter och Skoog och Rosenberg gjorde varsitt mål. Den senare med ett mäktigt skott i bortre krysset. Därefter var det dags för Prahls rockader och däribland Concha belönades med att slippa spela som vänsterback.
Ytterligare en variant till en eventuell startelva:
Baxter
Billy B – Mete – Nuorela – Ohlsson
Concha – Mattison – Majstorovic – Johansson
Skoog – Lilienberg
Skoog gjorde åter mål och frispelade Lilienberg som bara hade att rulla in bollen i nästan öppet mål. Förvisso så är det inte tänkt att Majstorovic ska spela på innermittfältet utan det är snarare bara en möjlighet för Prahl att se ännu en mittback ihop med Nuorela. Mete tycks ligga bäst till vid en eventuell skada eller avstängning på någon av de i nuläget ordinarie mittbackarna. Billy sköter sig utmärkt och Erik Johansson tycks ha allt piggare ben ju närmre säsongen det lider. Likaså gäller även för Elanga. Mattison linkade i slutet av träningen, och förhoppningsvis är det bara en smärre känning. Jag vill gärna se honom eller Jon Jönsson ihop med Brian på innermittfältet den åttonde april.
I dagsläget verkar detta vara en sannolik startelva...
Baxter
Billy B – Majstorovic – Nuorela – Roth
Concha – Mattison/Jönsson – BSN – Elanga/Johansson
Skoog – Yngvesson/Rosenberg
...dock med vissa frågetecken. Allt beror givetvis på skadeläget och dagsformen om tretton dagar. Ohlsson gör sig bäst i försvarslinjen, men Roth är mest lämpad för vänsterbacksplatsen. Därmed vill jag ha sagt att det är att slösa med resurserna genom att frånta Concha en plats till höger i banan och att stänga inne honom och hans färdigheter nere till vänster. Mattison behövs – han är en krigare och jag har på känn att han kan komma att göra sin bästa säsong hittills i himmelsblått. Erik Johansson visar alltmer att han inte vill göra sig hemmastadd på avbytarbänken. Hans konkurrens ger Elanga ett välbehövligt lyft framåt, som för dagen verkade trivas på den gröna planen ute till vänster. Yngvessons trötthet idag och hans småskavanker kan bädda för Rosenberg i startelvan i premiärmatchen, och om inte så lär Skoog och Yngvesson åstadkomma en hel del framåt ihop.
