Äntligen dags!
Lars Efraimsson krönikerar inför måndagens premiär.
Sabla Hammarby!
Deras guld förra året betyder att antalet mästarkandidater i år har utökats från de vanliga 4-5 till, tja vad skall vi dra till med? 10-12?
Det brukar vara ganska tryggt att tippa vem som vinner allsvenskan. Visserligen dyker det varje år upp ett uppstickarlag som håller på att ställa till det, men i slutändan blir det oftast någon av de hetaste förhandstipsen som tar hem det ändå. Så hur blir det i år? Man kanske skulle komplettera den givna hundringen på Blåvitt med att spela en tjuga på Örebro? Kan ju ge lite stålar, menar jag...
Själv är jag rätt nöjd över Stabaeks utskåpning i söndags. Inte så att jag vill att Blåvitt skall förlora, men eftersom jag brukar vara på gränsen till patetiskt optimistisk inför varje säsong så är det rätt skönt att komma ner på jorden så här en knapp vecka innan premiären. Nu kan man vara lite härligt negativ ett tag och fundera på hur vi skall göra för att undvika kvalspöket.
Nja, riktigt så illa är det nog inte, även om det såg ut så i söndags. Å andra sidan var det väl inga andra lag förutom Örgryte och MFF som direkt imponerade i sina genrep heller, vad man kan uttyda av rapporterna.
Måste dock säga att det är skönt att hålla på ett lag som Blåvitt. Det är banne mig aldrig en lugn stund. Direkt efter Stabaek-matchen fylls diverse forum och annat med tvärförbannade supportrar som kräver Stefan Lundins avgång och idiotförklarar i princip hela spelartruppen. Spöar vi ÖSK med tre, fyra mål kan vi nog räkna med att det kommer lika många inlägg som handlar om exakt hur lätt det blir att promenera hem Fat Cat Johanssons pokal i år och hur många europeiska storlag som kommer att åka på däng i Uefacupen i höst... Underbart!!!
Jag är rätt glad över att vi har Stefan Lundin som tränare. Svårt att se någon annan som skulle passa in lika bra av de nu aktiva tränarna i Sverige. Klubben har sedan några år valt att satsa på kontinuitet i verksamheten, under Rogers vakande öga. Ett likartat spelsystem genomsyrar samtliga föreningens lag och värvningar väljs ut för att passa in i detta. "Blåvitt - det känns tryggt" liksom...
Det är inte alla tränare som skulle ställa upp och underkasta sig detta på det sätt som Lundin har gjort. Givetvis bygger det mycket på att han har en syn på fotbollen som stämmer överens med denna filosofi.
Kritiken mot Blåvitt handlar ofta om att det är alldeles för fantasilöst, att det är för maskinellt. Till viss del instämmer jag i den kritiken. Vi skulle behöva någon som gör det där lilla extra. De stora upplagorna av IFK Göteborg har alltid haft en eller ett par trollgubbar i laget, var det inte Torbjörn Nilsson och Tommy Holmgren så var det Stefan Rehn och Jesper Blomqvist. Därför hoppas jag innerligt att det någon gång lossnar rejält för killar som Mikael Sandklef och Kabba Samura, även om det inte ser ut så i dagsläget.
För övrigt håller jag dock inte med om kritiken mot IFK. För mig är begreppet "lagmaskin" positivt laddat. En lagmaskin är ett lag där alla vet exakt vad de skall göra hela tiden. Där bollen går som ett snöre mellan spelarna och man spelar i ett högt tempo både offensivt och defensivt.
"Idiot", tänker nog någon, "han vill alltså ha kvar dessa eviga tjongbollar". Nähä säger jag!
Idealet är naturligtvis ett varierat spel, kortpassningar när det finns tid och utrymme till det och längre uppspel när det är mest effektivt. Jag vill inte ha ständiga långbollar, men jag vill absolut inte heller ha sådant där småduttande med bollen på mitten som vissa svenska lag sysslar med och som brukar överösas med pressrosor. IFK Göteborg skall spela en offensiv, kraftfull fotboll i högt tempo, med snabba och många avslut på mål - då trivs jag bäst!
Jag tror också att detta är enda vägen för att nå framgång i europa. Just europaspelet är det som, enligt mig, definierar IFK Göteborg, det som skiljer oss från alla andra svenska klubbar. Vi skall inte bara delta i de europeiska cuperna, vi skall också göra rackarns bra ifrån oss! Uttalanden från både Roger och Lundin tyder också på att det internationella spelet är högprioriterat, vilket är enormt glädjande. Genom att satsa högt i europa kommer ju liksom allsvenskan med på köpet, vill man spela i Champions League måste man ju först ta SM-guld.
Jag är dock inte så naiv att jag tror att vi kommer att vinna Uefa-cupen under 2002/03, men det är nedåt kontinenten klubbens sikte återigen är riktat och det gör mig oerhört glad.
Tänker inte ge mig in i debatten om vilken som är den bästa startelvan. Ett par detaljer bara: Martin och Rosen MÅSTE vara med båda två. Vem som spelar på mitten och vem som får kantplatsen är hugget som stucket, det viktigaste är att båda är med då de är våra spelskickligaste och mest kreativa spelare.
Vad gäller Jimmy vs Sankan så tycker jag att slutsatsen är rätt klar: vi har ingen riktigt klockren vänstermittfältare för tillfället. Med Peking-Bergström eller Gnagar-Rubarth i laget hade situationen varit helt annorlunda. Gustaf och Jonas Henriksson bör solklart bilda anfallspar, åtminstone de första matcherna. Jonas är lagets hetaste spelare för tillfället och Gustaf är, enligt mig, vår bäste spelare överhuvudtaget.
Till sist vill jag skicka en liten lyckönskning till Kalmar FF. Med en sådan tränare kan man ju inte göra annat än hålla tummarna för KFF. Jag menar, en Uefacupmästare från 1982 är ju alltid en Uefacupmästare från 1982!!!
