Corneliusson om kontraktet och skadan
I dagarna skrev Karl Corneliusson på ett nytt treårskontrakt med AIK. Samtidigt dras han fortfarande med sin skada.
För några månader sedan uppdagades det att franska Troyes, med Michael Svensson i truppen, var ute efter vår dåvarande kapten och landslagsman Karl Corneliusson. Man skall enligt uppgift ha lagt ett bud på åtta miljoner kr, men utan någon framgång. Många tyckte att det var dumt att nobba budet, då Kalles kontrakt skulle löpa ut senare i år och det nästan bara verkade vara en tidsfråga innan Kalle skulle bli utlandsproffs. Budet kunde tyckas lågt för en landslagsman av Kalles kaliber, men samtidigt fruktade många att AIK nu skulle gå helt utan ersättning.
Nu, med facit i hand, kan man tolka det som att Stefan Söderberg och AIK hela tiden vetat vad de gjort, och att det egentligen aldrig varit aktuellt med något annat än en förlängning av kontraktet. Detta bekräftar Kalle, samt meddelar att han tycker att det känns bra att det nya kontraktet är klart.
Kanske har dock en av anledningarna till att det inte varit aktuellt med något annat varit att Kalle gått skadad i dryga två månader nu, och fortfarande har en bit kvar till comeback. Någon bollträning har det överhuvudtaget inte blivit.
- Det går framåt, men hur långt fram vet vi inte riktigt än, suckar Kalle. Vi har ökat belastningen hela tiden och jag har inte märkt någonting, så det är svårt att säga. Men det är mycket, mycket bättre än vad det har varit i alla fall.
Tror du att du kan vara tillbaka innan VM-uppehållet?
- Jag hoppas det, men jag vågar nästan inte göra det. Det är svårt att säga, allting beror på hur det går den närmsta tiden.
I lördags satt Kalle vid sidan och slets mellan hopp och förtvivlan, eller snarare tvärtom, och även om det var en underhållande match att se på är det klart att Kalle gärna hade sluppit sitta där.
- Det är aldrig kul att missa ett derby, speciellt i en fantastiskt bra match som vi vinner. Så det är klart att man hade velat vara med, men det är glädjande att få vinna i alla fall.
- I början hade vi lite problem, men efter 20 minuter tycker jag att vi kontrollerar matchen. I halvtid när det står 2-2 är jag inte orolig längre.
Närmast match mot Norrköping på Råsunda på söndag, och därefter fyra matcher till innan VM-uppehållet. Om AIK kan spela lika bra som man gjorde i lördags fram till dess kommer man vara med uppe i toppen redan från början, men frågan är om de kan bibehålla spelet.
- Ja, det får vi verkligen hoppas. Det känns så. Om man går ut med samma inställning till alla matcher och dominerar dem tror jag att vi kan fortsätta på den här vägen.
Något som i vanlig ordning "talar för" att det bara kommer bli bättre och bättre är att AIK har ett nytt spelsystem, och att man bara kommer att bli mer och mer samspelta ju längre säsongen lider... Kanske är det tack vare det nya spelsystemet som AIK verkar ha hittat formen tämligen omgående.
- Nja, det är inte så mycket nytt spelsystem, det är bara att man går in och säger vad varje spelare ska göra mer specifikt. Det är väl bra att man utnyttjar de kvaliteter varje spelare besitter och låter dem komma i de positioner de är bäst.
Bättre eller sämre än förut, innan Peter tog över?
- Som vi spelar mot Djurgården är det klart bättre än vad vi spelat innan. Allting handlar om resultat; vinner vi mer matcher är det bättre, vinner vi mindre är det sämre - det handlar om att vinna.
I det "nya" spelsystemet håller en spelare nästan ensam högerkanten, och tanken är att han ska fara upp och ner mest hela tiden. Hittills har nyförvärvet Jimmy Tamandi haft den rollen, med godkänt resultat i alla fall. Men det är nog fler än undertecknad som väldigt gärna vill se Kalle i den rollen - en roll som bör passa Kalle bättre än den som vanlig högerback.
- Ja det tror jag också.
- Han (Tamandi) har skött sig okej tycker jag...
... men du tänker inte låta honom spela kvar där?
- Nej, det är min målsättning att spela på den kanten, helt klart.
Den platsen i laget medför ett väldigt stort ansvar, framförallt konditionsmässigt, att ha hela kanten för sig själv. Kalle säger sig dock inte se det på det sättet, utan tycker att "det är roligt när man får delta".
- Jag springer ganska mycket.
Man har ganska stor frihet vad gäller att följa med upp i anfall.
- Ja, det är roligt. Det är kul att spela både anfall och försvar.
Avslutningsvis säger Kalle så här på frågan om det fortfarande grämer honom att han (antagligen) missar VM-slutspelet:
- Det är klart man är lite ledsen för det, men det är inte mycket jag kan göra åt det. Det är bara att komma igen och tänka framåt istället.