Godkänt kan bara bli bättre
Summering och tankar kring Djurgårdens sju inledande matcher.
Larmet har slutat ljuda. Trumman som ekat i våra huvuden de senaste dagarna har långsamt börjat tystna. Sundsvall är snart glömt. Det börjar bli dags att summera vårsäsongen. En säsong som har varit lite upp och ned. Elva inspelade poäng har det blivit, och det placerar Djurgården på en fjärde plats i tabellen.
Tabellplaceringen är klart godkänd. Laget har häng på lagen framför, och befinner sig samtidigt på ett betryggande avstånd från botten. Spelet under säsongsinledningen har dock varit lite sämre än förväntat. Visserligen kanske våra krav är lite för högt ställda på årets lag, men det är inte många halvlekar som spelmässigt har varit riktigt bra under inledningen. Det skall dock påpekas att lagets motståndare i så gott som samtliga matcher i första hand har haft som målsättning att förstöra Djurgårdens spel, och i andra hand kontra. Oavsett hemma- eller bortaplan. Med tanke på hur spelet har sett ut så känns poängkvoten väldigt bra.
Precis som förra säsongen har Djurgården ägt mest boll under matcherna. Det har blivit mycket passningar fram och tillbaka på mittfältet, men många gånger har spelet blivit för omständigt och plottrigt. Motståndarna har backat hem med hela laget, och Djurgården har känts väldigt uddlösa. Det har varit lättare att läsa av Djurgården i år.
Noterbart är att Djurgården fortsätter sin trend från förra säsongen. Bortapoäng har plockats av topplagen Landskrona och Malmö FF, samtidigt som sladdgänget AIK på kvalplats tog sin enda trepoängare mot Djurgården.
Bland spelarna så är det noterbart att de inte har varit lika jämna som under sommaren och hösten ifjol. Lysande insatser har blandats med mindre bra, och ibland till och med dåliga. Projektet med att skola om Andreas Johansson till center lyckades inte fullt ut, och målen från hans sida lös med sin frånvaro. Även ytterforwards har haft det svårt, vilket även syns i skytteligan. Lolo Chanko har visserligen gjort två mål, men båda dessa är på eller omedelbart efter en fast situation. På högerkanten har Stefan Bärlin inte kommit igång. Han behövs för att Djurgården skall kunna spela sitt tilltänkta spel.
Skadan på Magnus Pehrsson var olycklig. Han behövs i laget. Ersättare på hans position blev till en början Abgar Barsom. Han klarade sig galant. ”Abbe” kämpade och slet, samt vann många luftdueller. Nackdelen var att han lyckades utmanövrera Stefan Rehn från spelet. Det kändes även lite tunt framåt. En välkommen rotation skedde nere i Landskrona, och Stefan Rehn vaknade till liv. Djurgården fick även lite extra tyngd i anfallsspelet när Abgar Barsom på nytt spelade vänsterforward.
Backlinjen har även den varierat sina insatser. Uppe i Sundsvall var det till exempel två rejäla bjudningar som orsakade målen. Andra matcher har det fungerat klockRehnt. Årets utropstecken hittills är mittbacken Rickard Henriksson. Han tog sin chans när Patrik Eriksson-Ohlsson var skadad, och behöll platsen i laget. Markus Karlsson förpassades på nytt till vänsterbackspositionen. Rickard ser ut att bli kvar i mitten även efter sommaren.
Sören och Zoran har annars möblerat om sparsamt i laget. Kanske lite väl sparsamt vissa gånger. Visst är det bra att spelarna får en ny chans om de misslyckas, och kontinuitet är väldigt viktigt, men vissa misslyckanden har upprepats så många gånger att lite variation inte hade skadat lite tidigare. Noterbart är ändå att tränarna har lyckats förändra matchbilden ett flertal gånger med några lyckade byten. Vem vet hur det hade sett ut om de inbytta spelarna hade spelat från start? Troligtvis ingen. Det finns inget som säger att de hade lyckats från start om de hade fått chansen.
Övriga intryck:
Nyförvärvet Kim Källström har varit rolig att se. Vi visste att han skulle vara bra, men inte hur bra. Han var bättre. Djurgårdens nya mittfältdynamo styr och ställer på mitten så till och med Stefan Rehn häpnar.
Stefan Bergtoft gjorde en efterlängtad comeback efter sitt nästan ett år långa skadeuppehåll. Han behöve tolv minuter i B-laget innan han fick syna det gula kortet.
Djurgården har förlorat två matcher. I de matcherna har gräset varit katastrofalt. Vinner Djurgården allt efter sommaren?
Domarna saknar spelförståelse. Alltid – oavsett.
Trummor hör aldrig hemma på en fotbollsarena. Inte sirener, saftblandare, eller billarm heller.
Det regnade i matcherna mot Landskrona och IFK Göteborg. Annars har det överlag varit sol. Till och med vädergudarna gillar Djurgården.
Många säger att det var bättre förr. Cupmatchen mot Sandviken bör ha fått dessa på andra tankar. Djurgården bjöd på 80- 90-talsfotboll inför glest befolkade läktare. Det var varken kul eller nostalgiskt.
AIK ligger näst sist och tränaren säger upp sig. Hela Sverige skrattar åt landets bredaste trupp på pappret. Den anställde hjärnskrynklaren Johan Plate ser ut att få jobba hårt i sommar.
En tabell ljuger aldrig sa Hammarbyarna förra säsongen. I år säger samma supportrar att laget är bättre än tabellplaceringen.
Grattis till serieledningen Landskrona. Vi ses i höst!
Hösten kommer att bli rolig. Var så säker!